Min sambo avlider och vår dotter undrar om hon har rätt till 50 % av bostadens värde, trots att jag varit ensam ägare till den. Vad gäller?
Min sambo har avlidit och vår gemensamma dotter är hans arvinge. Helt OK.
Det hus vi har bott i har jag lagfarten på samt köpeavtalet. Vi delade på lånen. Hans lån blev en skuld i dödsboet. Dottern och jag var överens om att hans del av lånen skrevs över på mig. Nu undrar dottern om hon egentligen har rätt till 50% av bostadens värde. Jag vet inte, men upplever att jag ensam har stått som ägare till bostaden. Så frågan är: vad gäller här?
Lawline svarar
Vi kan börja med att konstatera att det er dotter som har rätt att ärva sin far. Detta lagstadgas i 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) och detta betyder således att du som sambo inte har någon rätt att ärva – såvida det inte finns något testamente som ger dig rätt.
Dold samäganderätt
Du nämner att det är du som står på lagfarten och köpekontraktet. Men HD har i flera rättsfall konstaterat att det trots att ena sambon står på handlingarna ändå kan bli aktuellt med en samäganderätt. Detta ifall det kan visas att det legat en dold eller öppen överenskommelse mellan samborna om att fastigheten skulle vara samägd. Denna tysta överenskommelse (jag antar här att det inte förelåg en öppen överenskommelse) har HD definierat enligt följande:
1. En av samborna har köpt egendom i sitt namn men för sambornas gemensamma bruk.
2. Den andra sambon ska ha möjliggjort eller åtminstone underlättat förvärvet genom ekonomiskt tillskott.
3. Den formelle köparen har insett syftet bakom det ekonomiska tillskottet.
Om dessa tre kriterier är uppfyllda anses det ha förelegat en gemensam partsvilja att fastigheten ska vara samägd. Hur dessa uppfylls skiljer sig från fall till fall, men att ni båda stod på lånen indikerar någorlunda på en gemensam partsavsikt. Det är därför inte helt otroligt att en domstol skulle finna att en dold samäganderätt fanns gällande fastigheten.
Fastställa dold samäganderätt
För att kunna utnyttja denna rätt måste samägandeskapet däremot bli "öppet". Det krävs (som HD anför i NJA 1986 s. 83) att den dolde ägarens rätt manifesteras och detta kan göras genom dom eller t ex via bodelning.
När en sambo avlider är det upp till den andre sambon att välja om denne vill bodela eller inte. Med bodelning förstås en process där sambornas bostad och bohag (endast sådan egendom som förvärvats för att användas av båda samborna i hemmet) delas lika mellan samborna. Men när en sambo avlider är det upp till den efterlevande sambon att avgöra om detta skall ske eller inte – Se 18 § sambolagen. En sådan bodelning kan fastställa samägandeskapet och därigenom så kan halva fastighetens värde hamna på den avlidne sambons lott, som sedan ärvs av er gemensamma dotter. Det ska dock nämnas att för att fastigheten ska ingå i bodelningen måste den ha köpt med avsikt att ni ska bo där tillsammans. Annars ingår den inte i en bodelning mellan sambor.
Det går också att fastställa ägandeskapet i domstol. På talan från dödsboet kan tingsrätten besluta att göra det dolda samägandeskapet öppet. Eftersom skulden även tillskrevs dödsboet är det inte otänkbart att din dotter, genom dödsboet, kan driva en sådan talan för att fastställa att halva fastighetens värde ska tillskrivas dödsboet och att hon därmed har rätt att ärva det.
Sammanfattning
Eftersom det är svårt att klargöra, utifrån nämnda förutsättningar, att en dolt samäganderätt föreligger är det svårt att göra några precisa uttalanden. Men med tanke på att ni delat på lånen är det inte orimligt att en dold samäganderätt förelåg och att er dotter därmed har rätt att ta del av värdet; men för att hon ska erhålla detta värde krävs troligtvis en bodelning alternativt en fastställande dom om samäganderätt hos tingsrätten.
Hoppas att detta var svaret på din fråga!
