Min mor är omgift - arvsrättsliga konsekvenser?

Question

Jag och min systers mor är omgift sedan länge med en ny man och de har ett gemensamt barn.

De har skrivit ett äktenskapsförord. Vad händer om den ena eller andra parten avlider?

Den nya maken har betydande tillgångar i företag som omfattas i äktenskapsförordet.

Den nya mannen har varit "pappa" i familjen i många år men jag känner att det är halvsystern som prioriteras i detta. Vad gäller?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).

Bodelning med anledning av ena makens död

Om din mor och hennes nuvarande man skulle vara gifta vid tidpunkten för den ena makens bortgång, kommer en bodelning att äga rum innan arvet fördelas, 9 kap 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB) och 23 kap 1 § Ärvdabalk (ÄB). I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom, exempelvis genom testamente eller äktenskapsförord, 7 kap 1-2 § ÄktB.

Enskild egendom enligt äktenskapsförord

Det är genom äktenskapsförord möjligt för makar att bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av makarna ska vara dennes enskilda egendom, 7 kap 3 § ÄktB. Det inte är möjligt att göra enskild egendom som tillhör ena maken till den andre makens enskilda egendom. Utan egendom som ägs av ena maken är fortfarande dennes. Att egendom är enskild har bara den rättsverkan att egendomen inte ska ingå i en eventuell bodelning, 10 kap 1 § ÄktB. Ett äktenskapsförord kan alltså inte användas för att reglera hur arvet fördelas, utan endast användas för att bestämma vad som ska delas vid en bodelning.

Det är alltså enbart makarnas giftorättsgods som läggs samman och delas på hälften, 11 kap 3 § ÄktB. Hälften av egendomen tillfaller efterlevande make på grund av giftorätt och den andra hälften ingår i kvarlåtenskapen efter den avlidne, som tillsammans med dennes enskilda egendom utgör kvarlåtenskapen som fördelas i ett arvskifte mellan de arvsberättigade.

Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskap

Kvarlåtenskapen - den avlidnes bodelningsandel samt eventuell enskild egendom kan därefter fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Förekomsten av ett eventuellt upprättat testamente kan därför påverka fördelningen av arvet. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2 kap ÄB.

Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång, men kan dock avstå sin rätt till förmån för den efterlevande maken och istället ha rätt till efterarv när den efterlevande maken i sin tur går bort, se 3 kap 9 § ÄB Detta förutsätter givetvis att särkullbarnet själv väljer att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken.

Om din mor skulle gå bort först, innebär det att du och din syster, samt andra bröstarvingar i första hand kommer att ärva din mor, till lika stora delar var, 2 kap 1 § ÄB. Bestämmelserna i ärvdabalken utgår från att varje arvinge ska ärva lika mycket.

Oavsett vem som avlider först, kommer ditt halvsyskon del av arvet efter den avlidne att ärvas av den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att man kan förfoga över egendomen på alla sätt, förutom att testamente bort den, se 3 kap 2 § ÄB. Deras gemensamma barn har rätt till arv först när båda föräldrarna gått bort. Skulle din mors nya man gå bort först, ärver ni då ingenting (såvida det inte finns ett testamente som anger annat) eftersom ni inte är arvsberättigade efter honom.

Du skriver att den nya mannen har "prioriterat" halvsystern. Eftersom det är svårt att avgöra vad som menas med detta, kommer jag utgå från att du menar att föräldrarna/ den nya mannen lagt ner mer kostnader på barnet än er andra och därför allmänt beskriva för vilka arvsrättsliga konsekvenser det kan medföra medföra. Jag vill dock göra dig uppmärksam på att dessa bestämmelser enbart kan göras gällande av bröstarvingar och alltså inte av dig särkullbarn. Skulle det däremot vara så att din mor "prioriterat" ditt halvsyskon kan du dock göra bestämmelserna gällande i samband med hennes bortgång.

Bestämmelserna i ärvdabalken utgår från att varje arvinge ska ärva lika mycket. Det finns därför en huvudregel när det gäller gåvor som arvlåtaren under sin livstid gett till sina barn som innebär att detta ska ses som förskott på arv , 6 kap 1 § ÄB .

Kostnader som en förälder lagt ner på ett barns uppehälle och utbildning ska dock inte avräknas från arvet. Inte heller ska sedvanliga gåvor eller gåvor som inte står i missförhållande till givarens villkor avräknas från arvet, se 6 kap 2 § ÄB.

Det förstärkta laglottskyddet

Bröstarvingar har enligt lag rätt att alltid minst få ut sin laglott, se 7 kap 1 § ÄB. Laglottskyddet medför att föräldrar inte kan göra sina barn helt arvlösa genom att testamentera bort hela kvarlåtenskapen eller göra sig av med sin egendom genom gåvor. Om exempelvis, föräldrar genom gåvor, medför att det inte finns någon egendom kvar att fördela i arv kan det förstärka laglottskyddet komma att aktualiseras, 7 kap 4 § ÄB. Det förstärkta laglottskyddet, innebär att gåvor som går att likställa med testamente, enligt huvudregel ska återbäras till dödsboet. Värdet av gåvan ska läggas till givarens kvarlåtenskap vid beräkningen av laglotten. För att regeln ska kunna tillämpas krävs det dock att syftet med gåvan kan antas vara att ordna sitt arv.

Det blev ett långt svar men jag hoppas det har givit svar på din fråga!

Med vänliga hälsningar,