Min granne har beskurit en inte helt obetydlig del av mitt äppelträd - Vad gäller?
Hej Lawline! Jag är ägare till en fastighet i Bohuslän där huset ligger på en höjd med havsutsikt. Vid ett besök så upptäcker jag att ett stort äppelträd har blivit beskuret till en så stor omfattning att jag nästan fått full insyn från huset som ligger ovanför. Det visar sig att ägaren till huset har anlitat hjälp för att beskära ner trädets krona för att förbättra sin egna utsikt mot havet. Detta har skett utan min vetskap och jag är väldigt frustrerad över vad som hänt och vet inte hur jag ska gå till väga?
Att tillägga är att hon pratat med min mor som varit tidigare ägare om att beskära kronan men alltså inte med mig.
Tack för svar!
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Jag tolkar ditt ärende enligt följande. Din granne har bortom din vetskap beskurit ett större äppelträd som står på din tomt och detta i en inte helt obetydlig omfattning. Du undrar därför vad som gäller i det här avseendet och hur du bör går tillväga för att kunna få någon sorts upprättelse. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.
Glädjande är att du också har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar.
När det gäller den civilrättsliga aspekten kan följande anföras. I förekommande fall kan man som granne ha rätt att kapa grenar och rötter som hänger över tomtgränsen. I jordabalken uttalas nämligen att om rot eller gren tränger in på fastighet från område intill denna och medför detta olägenhet för fastighetens ägare får denne ta bort roten eller grenen. Områdets ägare ska dock beredas tillfälle att själv utföra åtgärden om denna kan befaras medföra skada av betydelse för honom eller henne (3 kap. 2 § 1 st. JB). Men utifrån din ärendebeskrivning kommer grannen av förklarliga skäl inte att kunna åberopa det nyss nämnda lagrummet (lagparagrafen). Dennes agerande torde även strida mot den allmänna grannelagsrättsliga hänsynsregeln i vilken det sägs att var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ska visa skälig hänsyn till omgivningen (3 kap. 1 § JB).
Med anknytning till det ovan anförda och den civilrättsliga aspekten går det också att argumentera för att din granne bör åläggas en skadeståndsskyldighet. I skadeståndslagen stadgas att den som uppsåtligen (avsiktligen) eller av vårdslöshet (oaktsamhet) vållar personskada eller sakskada ska ersätta skadan (2 kap. 1 § SkL). I det här fallet rör det sig om en sakskada och ersättningsskyldigheten med anledning av en sådan skada omfattar sakens (trädets) värde eller reparationskostnad och värdeminskning samt annan kostnad till följd av den uppkomna skadan (5 kap. 7 § SkL). Högsta domstolen (HD) har uttalat att skadeståndet vid sakskada avseende träd ska fastställas utifrån en uppskattning av trädets värde eftersom ett skadat träd inte går att reparera i egentlig mening. Grannens olovliga agerande bör därför värderas baserat på återanskaffningsvärdet med beaktande av kostnaderna för att skaffa likvärdig egendom och med hänsyn till vilken typ av träd det är fråga om. Om det inte skulle vara möjligt att återanskaffa ett likvärdigt träd har HD anfört att skadeståndet istället ska bestämmas utifrån värdet på veden jämte en uppskattning av fastighetens minskade nuvärde (se NJA 2015 s. 199). Om samtliga ovan redovisade beräkningsprinciper verkligen kan göras gällande i just ditt fall låter jag vara osagt, men avsikten var att ge en fingervisning om vilka omständigheter som kan komma att beaktas vid en eventuell skadeståndsbedömning.
Slutligen och beträffande den straffrättsliga aspekten kan följande uppmärksammas. Enligt min mening torde grannens gärningen motsvara ett skadegörelsebrott, antingen ett ringa sådant (förr om åren benämnt åverkan) eller ett brott av normalgraden. Av brottsbalken går det att utläsa att den som förstör eller skadar egendom till men för någon annans (din) rätt till den döms för skadegörelse till fängelse i högst två år (12 kap. 1 § BrB). Om brottet med hänsyn till skadans obetydlighet och övriga omständigheter vid brott är att anse som ringa döms gärningsmannen för ringa skadegörelse till böter eller fängelse i högst sex månader (12 kap. 2 § BrB). Exakt vilken svårhetsgrad som kommer att aktualiseras i den förevarande situationen kan jag av förklarliga skäl inte uttala mig om. Men enligt HD ska den gränsdragning som görs mellan stöld och ringa stöld (tidigare benämnt snatteri) även vara vägledande för gränsdragningen mellan brott av normalgraden och ringa brott i mål om skadegörelse (se NJA 1988 s. 351). Gränsen i stöldfallen går för övrigt vid 1000 kr om tillgreppet sker i butik och skulle gärningen ske utanför en butik sätts gränsen lägre med hänsyn till storleken på det integritetsintrång som gärningsmannen gör sig skyldig till (se bland annat rättsfallen NJA 2009 s. 586 och NJA 1995 s. 561). Vid skadegörelsebrott kommer dock 1000 kr att fungera som ungefärligt riktmärke vid gränsdragningen.
Notis: HD styr rättspraxis på både straff- och civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Sammanfattningsvis och som svar på din fråga gällande vilka tänkbara tillvägagångssätt som finns menar jag att det föreligger två alternativ, vilka likaledes kan kombineras och dessa är; 1. En polisanmälan och 2. Ett riktat ersättningsanspråk mot din granne. I samband med det sistnämnda alternativet kan vår byrå bistå dig och då initialt genom att upprätta ett kravbrev.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.
Vi kan exempelvis vara dig behjälplig vid författandet av kravbrevet riktat mot din granne och i förlängningen även företräda dig inför och under en eventuell förlikningsförhandling och/eller i en kommande domstolsprocess.
Notera dock att vi på straffrättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några straffrättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en brottmålsbyrå.
Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på tisdag den 9/3 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
