Min fru ska, vid köp av bostadsrätt till sin mor, ta ett lån med säkerhet i sin egen egendom. Vad bör man tänka på och hur påverkar detta arvet efter henne?

2020-03-17 i Bodelning
FRÅGA
Hej. Jag och min fru är gifta och har varsina 3 barn från tidigare äktenskap. Jag äger en bostadsrätt och hon äger ett radhus, och på bägge dessa finns det lån. Vi äger ett gemensamt fritidshus, där det vid inköpet blev att jag äger 67% och min fru 33%, och på det har vi gemensamma lån om 1,8 milj. Fritidshuset är värt idag cirka 3 milj. Vi har äktenskapsförord och testamente som innebär att det vi gick in i äktenskapet med 2017 är vår egen egendom. Dvs - bostadsrätten och radhuset är våra respektive egendomar. Fritidshuset köpte vi gemensamt 2016. Nu har min frus mor hamnat i ekonomisk knipa, med en kraftigt höjd hyra som hon inte klarar av. Vi ser därför efter bostadsrätt åt henne, vilket blir betydligt billigare/månad som hennes låga pension klarar av. Frågan är: Kan min fru gå in som medlåntagare? Banken är dock tveksam till att man ska låta både svärmor och min fru stå som ägare till en ny brf - bättre är att min fru lånar på något av det hon redan äger. Tyvärr finns då lite utrymme på radhuset för det. Därför behöver hon antingen låna på fritidshuset, eller bli medägare av min brf. Vad får endera lösning för konsekvenser för särkullsbarnen? Då jag är äldre än min fru så är det sannolika att jag går bort först. Och vad händer när svärmor går bort om min fru lånar på en annan säkerhet än svärmors nya lgh? Ska vi då t.ex ändra ägandeförhållandena att jag blir ägare som en del av radhuset och min fru som en del av brf - för att det ska bli "jämlikt" gentemot särkullsbarnen?
SVAR

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Jag kommer att dela upp mitt svar med rubriker som var och en behandlar de olika delarna av din fråga. Först kommer jag att generellt gå igenom vad som händer vid äktenskapets upplösande och särskilt vad som då händer med er egendom. Därefter kommer jag att beskriva slutsatser som kan dras om vad som gäller i er situation.

De regelverk som särskilt aktualiseras i denna fråga är äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).

Vad händer med er egendom vid äktenskapets upplösande?

Bakgrund
Det kan inledningsvis sägas att frågan om huruvida det blir "jämlikt" gentemot särkullbarnen kommer att bero på utfallet av bodelningen efter någon av du och din frus död och storleken på era respektive förmögenhetsmassor. För att ni ska få en överblick av hur detta fungerar och hur ni direkt kan påverka era särkullbarns arv ska jag därför nu översiktligt och koncist gå igenom hur regelverket ser ut.

Jag tolkar det som att ni i äktenskapsförordet och era testamenten föreskrivit att er egna egendom utgör er enskilda egendom. Detta innebär att er egendom alltså inte kommer att ingå i en bodelning vid äktenskapsskillnad om ni skiljer er eller om en av er avlider. Jag tolkar det dessutom som att ert äktenskapsförord stadgar att all er egendom utgör er enskilda egendom. Detta innebär att det inte finns någon egendom som utgör giftorättsgods. Detta innebär i sin tur att ingen egendom kommer att ingå i en bodelning och delas mellan er, och det finns således ingen "risk" att den ena maken behöver ge bort egendom i en bodelning.

För att förtydliga skillnaden mellan giftorättsgods och enskild egendom kan följande sammanfattning ges.

Giftorättsgods: Egendom som en make äger som ska ingå i en bodelning vid äktenskapsskillnad.
Enskild egendom: Egendom som en make äger som inte ska ingå i en bodelning vid äktenskapsskillnad.

Med detta sagt: Om ni äger egendom gemensamt innebär det inte att det blir giftorättsgods. Det som händer är istället att ni har samäganderätt till egendomen med den procentandel som du redovisat för, precis som att två eller fler ogifta personer kan äga saker tillsammans, vad det än må vara för typ av egendom.

Vad som händer vid äktenskapets upplösande

Det verkar alltså som att all er egendom är er enskilda egendom. I så fall kommer som huvudregel ingen bodelning att ske, eftersom det ju endast är giftorättsgods som ska ingå vid bodelning, vilket ni ju inte har något av i ert äktenskap (ÄktB 9:1). När ert äktenskap upplöses kommer ni därmed att, enligt huvudregeln, gå ur äktenskapet med er egna, enskilda egendom.

Vad händer med arvet?
När ert äktenskap löses upp på grund av att någon av er avlider kommer man alltså inte att göra någon bodelning, eftersom all er egendom är enskild. Detta innebär som precis redovisats att den efterlevande maken får behålla all sin egendom, medan all den avlidne makens egendom kommer att ingå i dennes dödsbo. Dödsboet kommer sedan att direkt ärvas av dina barn såvida det inte finns ett testamente med annan innebörd och såvida inte dina barn skulle bestämma sig att vänta med att ta ut sitt arv tills efter att din fru också avlidit.

Det finns dock ett absolut minimiskydd för den efterlevande maken. Denna minimiregel säger att den efterlevande maken i varje fall ska ha en förmögenhet motsvarande åtminstone fyra prisbasbelopp, vilket för år 2020 blir totalt 189.200 kr (ÄB 3:1 andra stycket). Detta minimiskydd handlar dock om att den efterlevande inte totalt ska ha en mindre förmögenhet än 189.200 kr, utan får då ta så mycket egendom att han eller hon har åtminstone denna summa. Den totala förmögenheten räknas ut på så sätt att man tar alla personens tillgångar minus dennes skulder. Om din fru redan har 189.200 kr i förmögenhet i enskild egendom vid din död kommer hon alltså inte att få något enligt denna regel.

Först och främst kan sägas att när du avlider är det dina arvingar, som i detta fall alltså är dina barn (ÄB 2:1), som kommer att ärva och som gemensamt kommer att ha kontrollen över ditt dödsbo såvida du inte har ett testamente som föreskriver något annat (ÄB 18:1). När man har särkullbarn har alltså de arvsrätt direkt vid förälderns död, till skillnad från gemensamma barn som måste vänta tills det att de båda då fortfarande gifta föräldrarna gått bort innan de kan få ut arvet (ÄB 3:1). Dina barn kan dock välja att göra ett så kallat avstående från sitt arv efter den först avlidna maken till förmån för den efterlevande maken. Detta innebär att dom kan välja att "skjuta upp" sin rätt till arv till efter det att även din fru avlidit (ÄB 3:9). I en sådan situation skulle alltså först hon få arvet efter dig, varefter dina barn skulle få ditt arv först efter hennes död. Detta är dock en hypotetisk situation och är inte direkt relevant för din fråga.

Istället kan vi med ett exempel förtydliga vad som skulle hända om du nu avled först, med de egendomsförhållanden som du redovisat för i din fråga.

Din bostadsrätt: Denna kommer helt och hållet att ingå i ditt dödsbo och ingå i dina barns arv.
Hennes radhus: Inget händer med detta, utan hon fortsätter att äga det.
Det gemensamma fritidshuset: Detta kommer dina barn till 67% att ärva medan din fru fortfarande kommer att äga 33%.

Nu har jag på ett principiellt plan redogjort för hur det går till med uppdelningen av egendomen vid den ena makens död. I det följande ska jag dock utreda de specifika frågor du ställt angående hur ett eventuellt lån din fru kan komma att ta skulle kunna påverka arvet efter henne.

Hur kan arvet efter din fru påverkas av att hon tar ett nytt lån?
Mot bakgrund av allt som sagts kan flera konstateranden göras angående situationen att din fru tar ett nytt lån och inverkan av detta på hennes arv. Först och främst kan sägas att din frus totala förmögenhet kan komma att påverkas. Detta skulle självklart ha direkt inverkan på hur hennes barn ärver. Hur hennes förmögenhet förändras beror dock helt på hur stor ägandedel av den nya bostadsrätten hon har och hur stor lånet är. Om hon exempelvis äger 50% av en bostadsrätt värderad till 3 milj. och hon har ett lån på 1,5 milj., kommer hennes förmögenhet i princip inte alls ha förändrats, eftersom bördan av skulden vägs upp av värdet av bostadsrätten.

Ni har dock funderat på andra upplägg där din fru belånar något annat än själva den bostadsrätt ni kan komma att köpa. Det blir dock principiellt samma tankesätt, och det kan sägas att det hela bottnar i hur bostadsrättsköpet påverkar din och din frus förmögenheter. Det beror alltså på hur stor del av bostadsrätten hon äger och hur mycket hon tar i lån. Ju större lånet är i förhållande till ägandet, desto mindre blir hennes förmögenhet, och vice versa.

Jag förstår det alltså som att ni vill att era särkullbarn, totalt sex barn, ska få ungefär lika mycket i arv efter att ni båda gått bort. För att detta ska bli fallet behöver ni egentligen endast se till att ni har ungefär lika stora förmögenheter. För att räkna ut dessa behöver ni i princip endast ta alla era tillgångar minus era skulder. Då får ni det totala nettovärde som ni båda var och en kan komma att lämna som arv.

Med detta sagt kan jag ge följande generella tips. Jag antar att ni vid detta lag har ungefär lika stora förmögenheter och vill ha kvar ungefär dessa egendomsförhållanden. Då kan ni bland annat göra så att din fru blir ungefär lika stor ägare av bostadsrätten som hon tar på sig skuld, och därmed går ungefär plus minus noll.

Slutligen verkar det dock som att ni har avsett att din fru köper bostadsrätten till din svärmor och ger bort sin andel, och alltså tar på sig en skuld utan att "få något tillbaka". I ett sådant fall kan ni göra så att du kompenserar för denna förlust genom att ge henne någonting till ett sådant värde att det motsvarar ungefär hälften av det hon gått i skuld. Detta kan ni göra genom att du ger henne någonting i gåva så att hon kompenseras och så att ni förlorar ungefär lika mycket i förmögenhet genom den skuld hon tagit på sig. Detta kan göras genom att om hon nu tagit ett lån på 1 milj. du ger henne så mycket av ert fritidshus att hon får 500.000 kr i mer i andel av den. Då har ni båda förlorat 500.000 i förmögenhet av lånet. Dessa är dock endast ungefärliga lösningar och gör inte att ni på ett precist sätt kan reda ut exakt hur mycket ni båda i slutändan kommer att ha i förmögenhet.

Nu tänkte jag behandla de två kvarstående frågorna.

Kan din fru gå in som medlåntagare och vad händer när din svärmor går bort och din fru lånar med annan säkerhet än i sin mors bostadsrätt?

Angående första frågan är det egentligen banken som får avgöra hur de är beredda att dela upp lånet mellan din fru och hennes mor. Rättsligt finns det inget principiellt problem med att din fru och hennes mor båda är betalningsansvariga för samma lån, och att de har ett avtal sinsemellan om hur bland annat räntan ska fördelas. Det kan dock vara klokt att ha någon sådan överenskommelse om hur bördan ska fördelas. Hur ett sådant avtal ska se ut kan säkert banken hjälpa till med.

Angående den andra frågan antar vi då att din fru tagit ett lån med säkerhet i något annat än den nya bostadsrätten. Vi antar dessutom att hon inte ens äger någon andel av den nya bostadsrätten, utan endast att hon har skuld på grund av den.

Det som då kan hända är att bostadsrätten innan eller efter hennes mors död delvis kan hamna i någon annans händer, vilket gör att din fru helt och hållet givit bort hela eller en del av bostadsrätten. Jag förmodar att ni förväntar er att även om din svärmors lägenhet helt ägs av henne själv, så kommer din fru så småningom att ärva lägenheten av henne. I sådant fall kan hon sälja den och på så sätt helt kompensera för lånet hon tidigare tagit.

Det finns dock vissa risker med detta. För det första kan hennes mor, om hon nu helt äger bostadsrätten, förfoga över denna hur hon vill medan hon lever. För det andra kan hon skriva testamente och därmed ge bort en del av sitt arv till någon annan än din fru. Visserligen har din fru rätt till den så kallade "laglotten", men den utgör endast 50% av arvet (ÄB 7:1). Om din svärmor dessutom har fler barn blir din frus arv mindre och därmed också hennes laglott mindre. Det är främst dessa två risker ni bör ha i åtanke.

Jag hoppas att mitt svar är till hjälp! Eftersom att du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig klockan 15:00 på torsdag den 19:e mars. Om denna tid inte passar eller om du i övrigt har följdfrågor kan du höra av dig till mig på min mail Joel.Herrault@Lawline.se

Med vänlig hälsning,

Joel Herrault
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Bodelning (2462)
2020-03-30 Vilket värde ska giftorättsgods beräknas efter vid en skilsmässa?
2020-03-29 Uppdelning av fastighet som utgör enskild egendom till hälften
2020-03-29 Övertagande av bolån vid separation
2020-03-27 Bodelning vid minskning av giftorättsgods

Alla besvarade frågor (78463)