Min dotters sambo har gått bort, och han har en son sedan tidigare. Har min dotter rätt till halva bostaden och bohaget?
Min dotters sambo har dött, i november 2017, och vi undrar vad som gäller vad gäller huset och annan gemensamt bohag. Vad vi förstått så kan man utan problem ta med sig det som var ens eget.
1. Men vad gäller det gemensamma, det man köpt under tiden?
2. Vad gäller när det handlar om huset? Har min dotter rätt till halva huset eller inte. Vi utgår ifrån att sonen och och hon har halva var. Vilket skulle innebära att han måste lösa ut hennes del av husets marknadsvärde? Sambon har en son som utgår ifrån att han har rätt till allt som inte är hennes personliga saker hon hade med sig.
De har inga avtal skrivna inte heller testamenten.
Hon hade inget jobb så sambon har (hade) alla lån till huset i sitt namn.
De var dock sambo redan innan huset köptes.
Han har också betalt större delen av de utgifter de haft, förutom vi några tillfällen då hon fick kortare jobb.
På grund av problem med relationen bodde min dotter tillfälligt hos kompisar, men var skriven på hennes och sambons gemensamma adress. Hon hade också då tagit med sig en del saker som var hennes. Det är var ca två veckor innan dödsfallet.
EN bouppteckning kommer att genomföras nu i september.
En funderande förälder
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga rör vad som gäller när ett samboförhållande upplöses på grund av den ene sambons död. Du skriver att din dotter och hennes bortgångne sambo inte hade skrivit testamente eller några avtal, så jag utgår i mitt svar från att det varken finns testamente, samboavtal eller något annat avtal (exempelvis samäganderättsavtal).
Jag kommer att gå igenom vem som ärver enligt den legala arvsordningen, och därefter gå igenom vad som är samboegendom och vad som gäller vid bodelning. Avslutningsvis kommer jag att ge råd om vad du kan göra nu.
Vem ärver?
Till att börja med ärver man inte sin sambo enligt den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen regleras i Ärvdabalken.
Makes arvsrätt
Om någon som avlider är gift, ärver efterlevande make, se Ärvdabalken 3 kap 1 § (här). Om den avlidne hade barn sedan tidigare (särkullbarn), har de rätt att få ut sitt arv direkt. Om makes arvsrätt inte är aktuell (dvs. om den som avlider var skild, ogift eller maken redan har gått bort), kommer man in på släktingars arvsrätt.
Släktingars arvsrätt – första arvsklassen
Om makes arvsrätt inte är aktuell (dvs. om personen som har avlidit var ogift, skild, eller om maken eller makan är avliden), ärver släktingar till den som har avlidit. Första arvsklassen (alltså de som i första hand ärver), är den avlidnes barn (bröstarvingar), se Ärvdabalken 2 kap 1 § 1 st (här). Varje gren ärver lika mycket, alltså om den avlidne lämnar efter sig två barn ärver de lika stor andel vardera.
Om något av den avlidnes barn har gått bort, men hen i sin tur har barn (alltså barnbarn till den avlidne), träder barnet in i sin förälders ställe och får arvet, se Ärvdabalken 2 kap 1 § 2 st (här).
I det här fallet ärver din dotter inte sin sambo, eftersom de inte var gifta, och det inte finns något testamente. Det framgår att din dotters sambo har en son. Då är sonen sambons närmaste arvinge, och sonen ärver sin pappa.
Sambolagen
Sambolagen tillämpas på folk som lever i samboförhållanden. Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll, se 1 § Sambolagen (här).
En tydlig indikation på att man är sambor är att man har en gemensam folkbokföringsadress. Du skriver att din dotter tillfälligt bodde hemma hos en kompis och hade tagit med en del av sina saker dit på grund av problem i relationen med sambon, och att detta inträffade cirka två veckor innan sambon gick bort. Det kan tyda på att de hade avslutat relationen. Men det faktum att det bara hade gått en kortare period, att hon avsåg att bo hos kompisen tillfälligt samt att din dotter var skriven på sin och sambons gemensamma adress tyder på att de fortfarande var sambor. När jag besvarar frågan kommer jag att utgå från att de fortfarande var sambor när sambon gick bort.
Samboegendom
Samboegendom är gemensam bostad och gemensamt bohag som har införskaffats för gemensamt bruk, se Sambolagen 3 § (här). Med sambors gemensamma bohag avses möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. Till gemensamt bohag räknas inte sådant bohag som används uteslutande för den ena sambons bruk, se Sambolagen 6 § (här).
Egendom som är någon av sambornas enskilda egendom på grund av gåva, testamente, arv, eller egendom som trätt istället för sådan egendom är inte samboegendom, vilket framgår av Sambolagen 4 § (här). Egendom som används mestadels för fritidsändamål, exempelvis ett fritidshus, är inte samboegendom. Detta framgår av Sambolagen 7 § (här).
Personliga ägodelar, exempelvis kläder, är inte samboegendom och ska alltså inte ingå i bodelningen. Konton, bil etc. är inte samboegendom, och ingår därmed inte heller i bodelningen. Om t.ex. konton eller bilen bara står i den ena sambons namn blir det alltså svårt för den andra sambon att få del i detta om förhållandet tar slut, även om båda har bidragit till köpet och det har skett gemensam användning. Om däremot konton eller bilen står i båda sambornas namn har båda samborna rätt till det (och då lär de få halva värdet var, om inte annat har avtalats).
Är bostaden samboegendom?
Om ett sambopar har köpt en bostad gemensamt och haft för avsikt att använda den gemensamt är bostaden samboegendom. Om däremot den ene sambon har köpt bostaden innan samboförhållandet inleddes (och alltså inte haft för avsikt att bostaden skulle vara för gemensam användning) är bostaden inte samboegendom.
Dold samäganderätt
I vissa fall kan så kallad dold samäganderätt uppkomma i fall där ett förvärv av egendom utförts av den ene sambon. De kriterier som ställs upp för att dold samäganderätt kan anses föreligga är att (1) en av samborna har köpt egendom i sitt namn men för gemensamt bruk, (2) att den andre sambon har möjliggjort/underlättat förvärvet genom ett ekonomiskt tillskott, (3) att sambon som köpte egendomen har förstått att syftet med det ekonomiska tillskottet varit att det ska föreligga samäganderätt och (4) att det föreligger en gemensam partsvilja att egendomen som inköpts skulle vara samägd.
Ett exempel på det är om den ene sambon köpt en fastighet i sitt namn, men att köpet syftade till gemensamt bruk. Viktigt att påpeka här är att avsikten att egendomen ska användas gemensamt ska finnas vid köpet, dold samäganderätt kan alltså inte uppkomma i efterhand.
Bodelning
Ett samboförhållande upphör om samborna eller någon av dem ingår äktenskap, om samborna flyttar isär, eller om någon av samborna avlider, se Sambolagen 2 § (här). Om ett samboförhållande upphör av någon annan orsak än att samborna gifter sig med varandra, ska bodelning ske om någon av samborna begär det, se Sambolagen 8 § (här). Viktigt att påpeka är att enbart samboegendom (dvs. gemensam bostad och gemensamt bohag som har köpts för gemensamt bruk) kan bli föremål för bodelning. Sambor eller blivande sambor har möjlighet att skriva ett samboavtal och därigenom avtala om att bodelning inte ska ske, alternativt att viss egendom inte ska ingå i bodelningen, se 9 § (här). Vid bodelning på grund av den ene sambons död, är det enbart den efterlevande sambon som kan begära bodelning, se Sambolagen 18 § 1 st (här). Det är enbart den efterlevande sambon som har möjlighet att begära övertagande av bostad eller bohag.
Här är det viktigt att veta om bostaden är samboegendom eller inte. Om bostaden har förvärvats gemensamt och för gemensam användning är den samboegendom och ska alltså ingå i bodelningen. Om den ene sambon ägde bostaden innan samboförhållandet inleddes är bostaden inte samboegendom och ska därmed inte ingå i bodelningen. Sambon som inte är ägare av bostaden kan alltså inte få del i bostaden med hjälp av bodelning.
Du skriver att din dotter och hennes sambo var sambor innan huset köptes. Det tyder på att huset köptes för gemensamt bruk och att avsikten var att bo där gemensamt. Jag gör tolkningen att bostaden därmed är samboegendom och ska ingå i bodelningen. Du skriver att alla lån för bostaden togs i sambons namn, men det bör inte medföra annan slutsats, såvida huset köptes för gemensamt bruk.
Lilla basbeloppsregeln
Sambor har inte arvsrätt. Dock finns en skyddsregel för sambor. Om ett samboförhållande upphör till följd av att en sambo avlider, har den efterlevande sambon rätt att vid fördelning av samboegendomen som sin andel alltid få ut så mycket av den behållna egendomen efter avdrag för skulder, i den mån den räcker, att det motsvarar två gånger det vid tiden för dödsfallet gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken, se Sambolagen 18 § 2 st (här). Det är aktuellt när det inte finns så mycket samboegendom, exempelvis om mycket av egendomen tillhörde den avlidne sambon.
Vad du kan göra nu
Jag gör bedömningen att bostaden var samboegendom. I så fall ska bostaden ingå i bodelningen. Detsamma gäller gemensamt bohag som skaffats för gemensamt bruk (det är med andra ord också samboegendom).
Hälften av bostaden och bohaget får din dotter. Sambons son ärver resten. Jag skulle rekommendera att du och din dotter tar kontakt med en jurist för att reda ut vad ska ingå i bodelningen och mer exakt vad din dotter har rätt att få på sin lott i bodelningen.
Du kan boka tid med en jurist från Lawline. Länk för att boka här. Om du har fler frågor får du gärna ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.
Vänligen,
