Måste man pixla misstänkta gärningspersoner?
Hej
Tänkte på det här med pixling av de som ska dömas eller har dömts. Finns det någon juridisk anledning till att pixla utövaren av ett brott?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Pixling har inget lagstöd
Det finns ingen specifik lag eller paragraf i svensk rätt som säger att medier ska pixla eller inte pixla misstänkta gärningspersoner. Däremot finns det en del lagrum som kan aktualiseras när pixling diskuteras. Å ena sidan har vi en grundlagsfäst tryck- och yttrandefrihet i Sverige som ger var och en rätt att meddela upplysningar och åsikter i såväl text- som bildform. (2 kap. 1 § regeringsformen). Tryck- och yttrandefriheten är dock inte en absolut rättigheter eftersom de kan inskränkas genom lag om det kan anses vara försvarligt (2 kap. 20-21 § regeringsformen). Å andra sidan har svenska medborgare en stark rätt till privatliv eftersom Sverige har skrivit under konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, EKMR (artikel 8 EKMR). Att Sverige ska följa EKMR är även det grundlagsfäst (2 kap. 19 § regeringsformen). Skyddet för privatliv gäller inte bara den misstänkta gärningspersonen utan även dennes anhöriga. Dessutom finns det en presumtion i svensk rätt att en person ska ses som oskyldig ända fram till att den döms av en domstol (artikel 6.2 EKMR).
Skäl för att pixla
Flera av Sveriges större nyhetsbyråer har ställt sig bakom Medieombudsmannens publicitetsregler. Av de reglerna framgår att man noga ska överväga om publicering av namn och bild på någon kan riskera att skada denne och om det vägs upp mot allmänintresset att sprida informationen. I de flesta fall gör medierna bedömningen att den potentiella skadan för den enskilde är större än allmänintresset och de pixlar då bilderna och avstår från att ge ut namn. En del medier väljer att publicera namn och bild först efter att personen blivit dömd av domstol, då finns det ingen risk att råka hänga ut någon som sedan visar sig vara oskyldig.
Ett annat skäl att pixla gärningspersoner som bara är misstänkta är att minimera risken för lynchning. Dels för att skydda gärningspersonen från att utsättas för brott, men också för att skydda personer som till sitt utseende påminner om den misstänkte. Det finns exempel där personer som påminner om någon som blivit uthängd i media blivit misshandlade därför att förövaren trodde det var personen hen sett i media.
Sammanfattning
Det finns ingen lag som reglerar att medier ska eller inte ska pixla misstänkta gärningspersoner, däremot finns det flera juridiska argument till varför det kan vara bra att göra det.
Med vänliga hälsningar,
