Måste katter hållas i koppel på en av bostadsrättsförening ägd fastighet? Även frågor om GDPR och brottet förtal

FRÅGA
Hej!Jag bor i en bostadsrättsförening där det finns skriftliga ordningsregler som säger att katter skall vara kopplade i området.Jag söker efter vad djurskyddslagen säger ang hur katter får lov/inte lov att vistas ute, alltså gå lösa eller inte lösa och vad som väger tyngst; en ordningsregel i en bostadsrättsförening eller det som står i djurskyddslagen. Sedan undrar jag vidare ang GDPR. En styrelsemedlem har skrivit i en grupp för medlemmarna i vår bostadsrättsförening att katter inte får vara ute. Namnet på den som skriver inlägg är synligt för alla. Jag skrev en fråga till detta meddelande. I svaret som kom på det är det personlig info riktad direkt till mig och inte bara generell info. Det som riktades till mig var dessutom förtal, påstådd skadegörelse som det inte finns några bevis för. Får en brf-styrelse verkligen kommunicera så, personligt tilltal eller ja anklagelser i en grupp som läses av flera andra medlemmar?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Jag tolkar ditt ärende enligt följande. Du bor i en bostadsrättsförening i vilken det finns interna ordningsföreskrifter som stadgar att katter måste hållas kopplade i området. Exakt hur detta ska tolkas bereder vissa svårigheter, men jag utgår ifrån att det är bostadsrättsföreningens fastighet som åsyftas inklusive en eller flera byggnader som står på densamma. Du undrar hur föreningens interna regler står sig mot en eventuell djurskyddslagstiftning och vad som egentligen gäller beträffande katter i koppel. Vidare finns en fråga avseende GDPR samt ytterligare frågor rörande brottet förtal och huruvida en styrelse i en bostadsrättsförening godtyckligt och falskeligen kan (får) säga vissa saker. Tillämplig lagstiftning i ditt ärende är:

Miljöbalken (MB).

Brottsbalken (BrB).

Lagen om tillsyn över hundar och katter (hund- och kattlagen, HundL).

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt (SJVFS 2019:28). Denna skrivelse utgör dock ingen lag utan är en hybrid mellan att vara en myndighetsföreskrift och en rekommendation. Den senare kategorin är inte rättsligt bindande.

Europaparlamentet och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (den allmänna dataskyddsförordningen, GDPR). GDPR är en så kallad EU-rättslig förordning och är direkt tillämplig i Sverige som gällande svensk lag.

Katterna i bostadsrättsföreningen, vad gäller?

Katter ska hållas under sådan tillsyn och skötas på ett sådant sätt som med hänsyn till deras natur och övriga omständigheter behövs för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärda olägenheter (1 § HundL). Kraven är dock högre ställda avseende hundar och det råder endast ett strikt ansvar för skador orsakade av just hundar. Det strikta ansvaret innebär att hundägaren är skyldig att ersätta eventuella skador orsakade av en hund och detta oaktat om ägaren själv är skadevållare. Något liknande ansvar för katter finns inte. Vidare får katter inte hållas bundna vare sig utomhus eller inomhus, vilket otvetydigt framgår av jordbruksverkets föreskrifter (7 § SJVFS). Notera att katter får kopplas vid promenad utomhus, men något krav på att så alltid måste ske föreligger dock inte. Det finns inte heller något påbud i lagstiftningen som stadgar att katter måste hållas inomhus, vilket således innebär att en kattägare har rätt att låta sin katt vara ute. Uttalandet från den ifrågavarande styrelseledamoten om att katter inte skulle få vara ute behöver därför inte tillmätas någon som helst betydelse. En bostadsrättsförenings interna regler är dessutom inte på något sätt överordnade gällande lagstiftning eller rättsligt bindande myndighetsföreskrifter. Styrelsen skulle möjligen i det enskilda fallet kunna argumentera för att en kattägares brist i dennes tillsyn eventuellt kan orsaka olägenhet för människors hälsa och därmed äga rätt att införa ett krav på att katter måste hållas inomhus (jfr 9 kap. 3 § MB). Men det ska ganska mycket till och de störningar som föreningen i ett sådant läge åberopar skulle objektivt sett behöva betraktas som långtgående. Enligt min mening är detta nästan smått omöjligt i det här fallet.

Den allmänna dataskyddsförordningen, vad gäller i ditt ärende?

Inledningsvis kan det konstateras att styrelsens hantering av känsliga uppgifter ska samtliga medlemmar på ett tydligt sätt informeras om. Det bör framgå av bostadsrättsföreningens stadgar alternativt i en upprättad policy som delges andelsägarna vid tidpunkten för inträdet i föreningen. Oaktat detta finns flertalet skyldigheter för den personuppgiftsansvarige, vilket styrelsen är att betrakta som när denna behandlar och lagrar känsliga uppgifter hänförliga till en fysisk person. Hanteringen ska bland annat vara korrekt, transparent och ändamålsenlig (artikel 5 GDPR). För att känsliga uppgifter ska få skickas vidare fordras en rättslig grund (artikel 6 GDPR). Beroende på situationen kan det rätten att få behandla känsliga uppgifter vila på olika rättsliga grunder. Ett typexempel på en legitim grund utgör arbetsgivarens rehabiliteringsansvar vid arbetstagarens sjukdom. Att uppgifter om någons hälsa är att likställa med en känslig personuppgift framstår nog som odiskutabelt och bekräftas även i artikel 9 GDPR.

Du uppger att den aktuella kommunikationen har ägt rum i en "grupp för medlemmarna". Jag uppfattar att den korrespondens som du här refererar till har skett genom någon sorts frivillig och sluten chattgrupp, vilket torde tyda på att du tidigare ändå har samtyckt till hur personuppgifterna har hanterats inom ramen för just den här chattfunktionen. Men det ska tilläggas att det är styrelsen i egenskap av personuppgiftsansvarig som måste kunna visa att den registrerade (du) har samtyckt till behandlingen av dina uppgifter och du äger även rätt att när som helst återkalla ditt samtycke (artikel 7 GDPR). På basis av det lilla jag i nuläget känner till ställer jag mig dock tveksam till om någon överträdelse av den allmänna dataskyddsförordningen verkligen har ägt rum. Såvitt jag förstår handlar det trots allt om en sluten grupp för vilken styrelsen konkludent (genom parternas ageranden) verkar ha inhämtat erforderligt samtycke från de berörda medlemmarna. Att den information som sedermera skickades ut i gruppen egentligen var riktad till dig personligen är naturligtvis olyckligt. Om du menar att du har lidit någon skada till följd av det inträffade och det går att påvisa detta skulle det eventuellt kunna rendera i en skyldighet för styrelsen att utge skadestånd till dig. Men det bygger givetvis på att du är villig att lämna in en stämningsansökan till en tingsrätt och driva en process mot bostadsrättsföreningen.

Anklagelserna och den påstådda skadegörelsen, utgör detta förtal?

I 5 kap. 1 § 1 st. BrB stadgas att den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning dömes för förtal till böter.

I ditt fall har en uppgift lämnats till tredje man, det vill säga till någon annan, en eller flera personer. Det krävs alltså inte någon större spridning. Endast ett påstående, vilket är så bestämt att dess sanningshalt kan prövas, är att betrakta som en uppgift på det sätt som föreskrivs i lagtexten. Med att en uppgift lämnas avses exempelvis en spridning av uppgifter genom tal eller skrift. Mot detta står envars grundlagsskyddade yttrandefrihet varför en person som har lämnat en kränkande uppgift kan gå fri från ansvar om denne var skyldig att uttala sig (till exempel i ett vittnesförhör) eller om det av andra skäl och med hänsyn till omständigheterna kan anses ha varit försvarligt att lämna uppgiften. Vid den här prövningen sker också en så kallad sanningsbevisning, vilken betyder att uppgiftslämnaren måste visa att informationen var sann eller att denne i vart fall hade skälig anledning att tro att så var fallet (se lagrummets andra stycke). Av det föregående framgår alltså att det är gärningsmannen som åläggs bevisbördan avseende sanningshalten, vilket kan te sig smått ovanligt i en brottmålsprocess. Notera också att alla negativa uppgifter som lämnas om en person inte nödvändigtvis behöver utgöra förtal. Detta innebär att en uppgift som förvisso kan framstå som negativ för den utpekade men avser handlingar eller egenskaper som objektivt sett är vanliga eller mindre klandervärda inte ryms inom den ovan angivna brottsbeskrivningen. Uppgifterna i fråga måste alltså vara av allvarligare beskaffenhet. Ett exempel på att det ofta är tillräckligt med ett någorlunda bestämt uttalande och ett innehåll som är ägnat att utsätta någon för annans missaktning är Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1987 s. 336. I det här rättsfallet ansågs ett negativt värdeomdöme av en personalledare ha varit tillräckligt bestämt för att kunna utgöra förtal.

Utifrån din ärendebeskrivning verkar det inte finnas något som tyder på att personen i styrelsen som genom gruppchatten svarade för det aktuella uttalandet hade fog för detta varför dennes handlande kan utgöra en brottslig gärning i enlighet med det ovan anförda. Men märk väl att förtal, till skillnad från många andra brott, är ett så kallat målsägandebrott, vilket betyder att det i princip är du själv som måste väcka åtal om du vill få saken prövad i domstol. Om det kan anses påkallat ur allmän synpunkt kan en polisanmälan leda till att en åklagare istället väcker åtal och därmed driver processen (5 kap. 5 § 1 st. BrB). Det är dock ytterst sällsynt.

Notis: HD styr rättspraxis på straffrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HD så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.

Sammanfattning och ytterligare rådgivning

Sammantaget kan följande konstateras. Katterna i bostadsrättsföreningen behöver inte hållas i koppel och får vistas utomhus. Enligt den rådande normhierarkin är en intern ordningsregel underordnad lagstiftning liksom myndighetsföreskrifter. Rekommendationer och allmänna råd är däremot inte rättsligt bindande. EU:s allmänna dataskyddsförordning är direkt tillämplig i Sverige. Huruvida styrelsen i den förevarande situationen har gjort sig skyldig till en överträdelse av förordningen låter jag vara osagt. Ett adekvat svar fordrar mer ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna och därför ytterligare utredning utöver den som erbjuds inom ramen för vår expresstjänst. Detsamma gäller nästan förtalsbrottet. Men på grundval av den information som du har delgett oss menar jag att det i vart fall inte verkar ha funnits någon substans bakom den aktuella styrelseledamotens uttalanden.

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar. Notera dock gärna att vår byrå inte åtar sig brottmålsrelaterade uppdrag.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,

Jacob Björnberg
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll