Måste ett bolag dela ut lika mycket till varje aktieägare eller kan man tänka sig ett differentierat utdelningsupplägg?
Hej,
Vi är 4 st som äger 25 % av ett aktiebolag via våra egna aktiebolag. Vi vill att utdelningen ska baseras på hur mycket man individuellt har dragit in i företaget under årets gång. Vi har en del av verksamheten som genererar pengar utan oss (andra anställda) och den delen vill vi dela på 25 % var men resterande del som baseras på hur mycket vi individuellt har jobbat vill vi fördela jämt med vad varje individ har jobbat. Har person a dragit in 40 % av vinsten utöver de anställda ska alltså person a få 40 % av utdelningen.
Vi vill få tips och råd om hur vi kan verkställa detta. Räcker det med att vi skriver in det i bolagsordningen att vi ska ha det så? ska en revisor kunna lösa det? Eller vem vänder vi oss till för att lösa det?
Lawline svarar
Hej och tack för ni vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Jag tolkar ert ärende enligt följande. Ni är fyra stycken personer som via egna bolag äger lika stora andelar i ett annat aktiebolag i vilket samtliga också är operativt verksamma. Det överskott som det sistnämnda bolaget genererar önskar ni framöver att få utbetalt i form av en differentierad utdelning, vilken ska baseras på respektive aktieägares arbetsinsats i bolaget. Ni undrar därför huruvida ovanstående är möjligt, vad som i så fall kommer att behöva ombesörjas av er själva och/eller vem man eventuellt kan vända sig till och begära biträde. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av era frågor följer enligt nedan.
Det ska vidare tilläggas att den här utredningen inte kommer att rendera i någon längre skrivelse eftersom den egentliga frågeställningen civilrättsligt är tämligen enkel att besvara. Skatterättsligt väcker emellertid upplägget eventuellt vissa betänkligheter. Men eftersom vi på Lawline inte arbetar med skattejuridik kommer den delen av framställningen att bli ganska översiktlig och i mångt och mycket endast motsvara en indikation.
Den civilrättsliga bedömningen
Inledningsvis förtjänas det att nämna den för bolagsrätten så viktiga likhetsprincipen, vilken innebär att alla aktier har lika rätt i bolaget (4 kap. 1 § ABL). Det betyder i praktiken att samtliga aktier av samma aktieslag måste ge lika stor rätt till utdelning. Det finns dock ingenting som hindrar bolagsstämman från att fatta beslut om avsteg från den ovannämnda grundregeln om alla aktiers lika rätt, men det förutsätter att samtliga aktieägare är överens om det. Det korta svaret på er huvudsakliga fråga lyder därför att det civilrättsligt (bolagsrättsligt) är fullt möjligt att på bolagsstämman besluta om att skevt fördela de utdelningsbara medel som finns i bolaget på det sätt som ni har föreslagit. Jag ser inte heller det skulle föreligga några hinder mot att införa en sådan bestämmelse i bolagsordningen. Det torde dock vara mycket ovanligt att reglera prestationsbaserade ersättningar kopplade till enskilda aktieägarnas innehav på det sättet. Mer vanligt är däremot att bestämmelser om olika aktier i form av stam- och preferensaktier, det vill säga två eller flera aktieslag som berättigar till olika mycket i utdelning, förs in i en bolagsordning.
Den skatterättsliga bedömningen
I allmänhet upprätthålls principen att beslut om utdelning som tagits i behörig ordning på en bolagsstämma också ska respekteras vid beskattningen. Men principen är inte utan undantag och Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i flertalet avgöranden uttalat att avsteg bör göras när aktier av samma slag ger olika utdelning beroende på vem som äger dem. Det framgår av domstolens praxis att när det föreligger just en direkt koppling mellan lönsamheten i ett bolag/en enskild aktieägares arbetsprestation och utdelningen på dennes aktier ska det belopp varmed utdelningen överstiger den lägsta utdelningen på övriga aktier i bolaget av samma aktieslag betraktas som ersättning för utfört arbete och därmed som lön (se bland annat rättsfallen RÅ 2000:56 och HFD 2020 ref. 1). Förutom att utdelningen hos mottagaren blir beskattad som tjänsteinkomst (i inkomstslaget tjänst, 10 kap. 1 § och 11 kap. 1 § 1 st. IL) kommer det utdelande bolaget att påföras arbetsgivaravgifter på de utbetalda beloppen.
Formellt sett är det dock era respektive bolag och inte ni själva (i egenskap av fysiska personer) som direkt utgör delägarkretsen i det ifrågavarande aktiebolaget. Ett aktiebolags alla inkomster tas upp till beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet (13 kap. 2 § IL). Det innebär att utdelningarna från det gemensamt äga aktiebolaget till era egna bolag egentligen ska tas upp för beskattning. Men när det gäller utdelningar i inkomstslaget näringsverksamhet finns det vissa särregler som stadgar att utdelningar på så kallade näringsbetingade andelar är skattefria (24 kap. 35 § IL). Med näringsbetingad andel avses bland annat en andel i ett aktiebolag om den uppfyller villkoren i 24 kap. 33 § IL och ägs av ett annat aktiebolag (24 kap. 32 § IL). De nyss nämnda villkoren stipulerar att andelen ska vara en kapitaltillgång och att den bland annat inte får vara marknadsnoterad, vilket jag utgår ifrån att så är fallet här beträffande era respektive bolags andelar i det gemensamt ägda aktiebolaget varför utdelningarna så här långt kan framstå som skattefria.
Men samtidigt är det fullt möjligt att era innehav kan komma att träffas av reglerna om fåmansföretag och så kallade kvalificerade andelar i 56-57 kap. IL, vilka syftar till att förhindra att just förvärvsinkomster (tjänsteinkomster) omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster genom utdelningar eller via framtida avyttringar. Det nu sagda kan därför utlösa beskattning, men att beskriva alla teknikaliteter avseende fåmansreglerna är inget som görs inom ramen för vår expressrådgivning. Vidare fordras ingående kunskap om de faktiska omständigheterna och betydligt mer information än den som går att utläsa av er ärendebeskrivning. Och det måste likaledes och återigen förtydligas att vår byrå inte är verksam på det skatterättsliga området varför vi inte heller åtar oss några sådana uppdrag.
Notis: HFD styr rättspraxis på skatterättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HFD så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (förvaltningsrätter och kammarrätter) informellt har att följa. HFD hette tidigare Regeringsrätten varför äldre domar har refererat som börjar på "RÅ".
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Sammanfattningsvis finns det enligt min mening ingenting i det aktuella upplägget som civilrättsligt skulle kunna förbjudas så länge det råder konsensus mellan samtliga aktieägare. Däremot kan en del av utdelningarna skatterättsligt komma att ses som lön. Exakt hur detta ska hanteras hos mottagaren av "lönen" när denne är en juridisk person, ett aktiebolag, låter jag vara osagt. Det går möjligen (dock ytterst tveksamt) att argumentera för att utdelningarna oavsett dess beskaffenhet inte kan anses utgöra lön eftersom era respektive bolag naturligtvis inte kan utföra något arbete i egentlig mening. Men samtidigt och mot just den bakgrunden, jämte ovan refererad rättspraxis, torde det bli mycket besvärligt att åberopa olika stora utdelningar på aktier baserade på olika arbetsprestationer och även undgå beskattning i inkomstslaget tjänst. Objektivt sett förefaller dock upplägget alltjämt som civilrättsligt genomförbart, men skatterättsligt kommer det nog att te sig som ganska så uppenbart att syftet är att försöka kringgå reglerna.
I den här typen av sammanhang brukar man ofta framhålla att avtalsrubriceringen inte får någon bäringen på den rättsliga bedömningen. Med detta menas i klartext att parterna inte ensamt förfogar över etiketten på rättsförhållandet utan att det istället är de faktiska omständigheterna som fäller avgörandet. För att konkretisera detta ytterligare kan följande anföras. Bara för parterna i rubricerar en överenskommelse som en hyra innebär inte det per automatik att avtalet kommer att betraktas som ett hyresavtal. Det som styr bedömningen i det här avseendet är det verkliga avtalsinnehållet. Skulle ett sådant, exempelvis efter en granskning av avtalstexten, i själva verket visa sig handla om ett köp kommer avtalet att ses som ett köpeavtal alldeles oavsett vad parterna själva har för uppfattning. Detsamma gäller i den nu uppkomna situationen. Den skatterättsliga bedömningen är inte bunden av den civilrättsliga (bolagsrättsliga) beteckningen som parterna har valt, vilket betyder att bara för att ni själva väljer att kalla upplägget för utdelning kommer det inte att ses som utdelning när det i stort sett verkar röra sig om regelrätta (förtäckta) löneutbetalningar.
Vid fler frågor är ni varmt välkomna att höra av er på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och ni får mer än gärna kontakta mig direkt ifall ni önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen (i fråga om civil- och bolagsrelaterade spörsmål). I så fall kan jag slussa er vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att ni behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.
Men notera som sagt att vi på skatterättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som ni numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några skatterättsliga uppdrag fullt ut. Mitt förslag och som svar på er tredje och sista delfråga enligt ovan är att ni bör vända er till en byrå som är specialiserad på skatterätt för att få detaljerad klarhet i alla de skattemässiga effekterna.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ert ärende har varit matnyttigt och presenterats i en för er utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när ni mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
