LSS ska beviljas om förutsättningarna föreligger

2017-08-03 i Förvaltningsrätt
FRÅGA
Hej,jag är förvaltare åt en person som bor på ett satellitboende. År 1999 beviljades han LSS, av kommunen. Under våren flyttade hans bror och dennes flickvän temporärt in hos honom, då det framkommit att han led av hjärtproblem och hade behövt uppsöka sjukhuset, i syfte att bistå huvudmannen. När det uppdagats att brodern och hans flickvän flyttat in, ombads de flytta ut med omedelbar verkan, vilket de åtlydde. En månad senare öppnade LSS-handläggaren på kommunen, en utredning om huvudmannens fortsatta behov av LSS, baserat på parets temporära boende hos huvudmannen. Det ursprungliga LSS-beslutet har antingen förkommit i kommunens hantering eller aldrig skrivits, och saknas i vilket fall helt och hållet. Handläggaren har begärts presentera den lag, på vilken v.b stödjer sig på för att ompröva huvudmannens LSS-beslut och då hänvisat till Förvaltingslagen 27§ och 28§. Min fråga är: Kan kommunen hänvisa till att huvudmannens situation förändrats så pass mycket, att det ursprungliga beslutet kan anses vara uppenbart oriktigt enligt FL 27§, trots att huvudmannens situation i dagsläget återgått till det normala?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga är om huvudmannens situation förändras så pass mycket att beslutet om LSS är uppenbart oriktigt. För att besvara frågan kommer jag fastställa gällande rätt och ge förslag på en lösning.

Gällande rätt

Särskilt stöd kan ges till de personer som anges i 1 § Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Paragrafen lyder:

”Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer

1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,

2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller

3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.”

Du skriver inte så mycket om huvudmannens problematik men om han uppfyller något av kriterierna så finns en rätt till LSS. Jag ger därför en definition av de olika tillstånden som de beskrivs i lagkommentaren till LSS. Därefter kan ni själva argumentera för att behovet fortfarande finns.

Utvecklingsstörning

Med utvecklingsstörning avses en intellektuell funktionsnedsättning som beroende på grad och miljö utgör ett handikapp. Den sammanhänger med en under individens utvecklingsperiod, alltså före 16 års ålder, inträffad brist eller skada som i många fall är så betydande att personen behöver stöd och hjälp i sin livsföring för att kunna delta i samhällslivet. Orsaken till bristen eller skadan saknar betydelse. Vid bedömningen av den intellektuella förmågan ska psykologiska, sociala och pedagogiska faktorer vägas samman.

Autism eller autismliknande tillstånd

Autism är ett modernare ord för det tidigare använda begreppet ”barndomspsykos”, men anses ha en något snävare innebörd. Därför talar paragrafen också om ”autismliknande tillstånd”. Med autism och autismliknande tillstånd avses sådana djupgående störningar i fråga om social förmåga, kommunikation och beteende som medför allvarligt funktionshinder i fråga om psykosocial eller pedagogisk anpassning. Störningarna debuterar under barndomen, oftast före 3 års ålder, och ger nästan alltid allvarliga psykiska funktionshinder under hela livet.

Med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom

Andra punkten beskriver vilka personer som omfattas av LSS därför att de erhållit ett begåvningshandikapp i vuxen ålder. Det är fråga om personer som efter utvecklingsåren har fått en hjärnskada och till följd härav även drabbats av ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder. Utlösande faktorer ska vara sjukdomar av kroppslig art – tumörer, hjärnblödningar, inflammationer osv. – eller skador som har föranletts av yttre våld, t.ex. trafikskador. Personer som ingår i denna grupp förutsätts ha fått del av rehabiliterande och andra insatser fram till ett i stort sett oförändrat tillstånd. Vid lagstiftningens tillkomst angavs att med denna punkt avses inte personer med olika psykiska sjukdomstillstånd, som också kan medföra begåvningshandikapp, t.ex. demenser, och inte heller personer med sjukdomar som är en följd av missbruk av beroendeframkallande medel. Det uttalades att dessa personer endast kan omfattas av lagen om de uppfyller kriterierna i tredje punkten. HFD har emellertid i RÅ 2008 ref. 78 slagit fast att Alzheimers sjukdom kan grunda inträde i personkretsen enligt andra punkten.

Med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service

Med funktionshinder menas den begränsning eller det hinder som gör att en människa till följd av skada eller sjukdom inte kan utföra en aktivitet på det sätt eller inom de gränser som kan anses normalt. Orsaken till eller arten av funktionshinder är inte avgörande, inte heller den medicinska diagnosen. Inom kretsen finns personer med fysiska, psykiska och begåvningsmässiga funktionshinder. Om en person med missbruksproblem erhåller ett stort och varaktigt funktionshinder som förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service, vare sig det beror på missbruket eller inte, omfattas denne av lagen. Detsamma gäller personer med långvariga psykiska störningar eller psykisk sjukdom där symtomen leder till nedsättningar i de psykiska och sociala funktionerna i sådan grad att kriterierna i tredje punkten är uppfyllda. Funktionshindren ska dock vara stora. Personkretsen omfattar t.ex. människor med uttalade förlamningar eller svårartade och invalidiserande effekter av sjukdomar som diabetes eller hjärt- och lungsjukdomar samt människor med grava syn- och hörselskador. En till synes mindre allvarlig sjukdom eller mindre skada kan också innebära ett stort funktionshinder som förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Som exempel på detta kan nämnas vissa medicinska funktionshinder, såsom tarmåkommor med täta tömningsträngningar, och vissa typer av hjärnskador som kan innebära obetydliga intellektuella störningar i vissa avseenden men uttalade störningar i andra. Även psykiska störningar kan förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Funktionshindren ska vara varaktiga, dvs. inte vara av tillfällig eller mer övergående natur. För människor med flera funktionshinder måste den samlade effekten bedömas. Små men flera funktionshinder kan i samverkan verka multiplicerande och därför sammantaget förorsaka betydande svårigheter. Hos små barn med funktionshinder har, på grund av barnets ålder, kanske ännu inte klart utkristalliserats några på grund av funktionshindret betydande svårigheter i den dagliga livsföringen, eftersom alla barn i den åldern har dessa svårigheter mer eller mindre (att tala, äta själv, gå etc.). I dessa fall får man göra en bedömning av om barnet med stigande ålder kan antas komma att få onormalt stora svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.

För att en person ska omfattas av lagen krävs att det är uppenbart att hans funktionshinder inte beror på normalt åldrande. Som äldre betraktas enligt vanligt språkbruk personer över 65 år. De funktionshinder som är relaterade till normalt åldrande har ofta ett fortgående förlopp som leder till ökade behov av stöd och service. Vanliga är hjärt- och kärlsjukdomar och sjukdomar inom skelett och rörelseorgan samt inom centrala nervsystemet. Andra funktionshinder till följd av åldrande kan t.ex. vara en utsliten höftled eller senildemens hos en äldre person. På grund av åldrandeprocessen får dessutom ”vanliga” sjukdomar och skador ofta större följder för äldre än för yngre människor. Äldre människor hos vilka åldrandet accentuerar svårigheter till följd av ett funktionshinder som debuterat vid en sådan ålder att det uppenbart inte är åldersrelaterat, kan dock ingå i personkretsen. Likaledes kan äldre personer som drabbats av ett omfattande funktionshinder utan samband med åldrandet, exempelvis genom skada vid en trafikolycka, inkluderas. Av 9 b § framgår att den som fyllt 65 år inte kan beviljas insatsen personlig assistans.

Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen menas bl.a. att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som toalettbestyr och hygien, påklädning, mathållning, kommunikation (t.ex. direkt samtal med andra och telefonering), förflyttning inomhus eller utomhus, sysselsättning och nödvändig träning eller behandling. Det kan också handla om att kunna göra sig förstådd eller förstå sin ekonomi. En 81-årig blind man ansågs ha ett sådant stort och varaktigt funktionshinder som avses i tredje punkten, men detta ansågs inte förorsaka sådana betydande svårigheter i hans dagliga livsföring att han tillhörde personkretsen (RÅ 1999 ref. 54) Däremot ansågs ett 4-årigt dövt barn tillhöra personkretsen (RÅ 2001 ref. 33). En 9-årig pojke ansågs ha rätt till personlig assistans på grund av sitt behov av aktiv tillsyn och hjälp med kommunikation (RÅ 2010 ref. 17). Ett treårigt barns behov skulle inte beaktas vid prövning av förälderns personkretstillhörighet, HFD 2011 ref. 36.

Ett omfattande behov av stöd eller service kan vara behov av hjälp med toalettbesök, påklädning, matlagning, skrivning och läsning, kommunikation, förflyttning, sysselsättning och rekreation m.m. Behovet ska bedömas med beaktande av insatser från hela samhället, inte bara av insatser enligt LSS. I begreppet ”omfattande behov av stöd eller service” kan ligga både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Detta innebär att den enskilde i allmänhet har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. Ibland kan det dock behövas återkommande insatser av så speciell art att de trots mindre tidsåtgång är att betrakta som omfattande. En bedömning av en persons behov av stöd eller service måste alltid ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer.

27 § förvaltningslagen (FL) lyder:

” Finner en myndighet att ett beslut, som den har meddelat som första instans, är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Skyldigheten gäller även om beslutet överklagas, såvida inte klaganden begär att beslutet tills vidare inte skall gälla (inhibition).”

Omprövning enligt paragrafen ska ske om samtliga angivna förutsättningar föreligger. I det här fallet är beslut om LSS ett gynnande beslut och ska inte kunna ändras om det inte är så att det är ett tidsbegränsat beslut. Oavsett ska LSS beviljas om förutsättningar för det finns.

Lösning

Om förutsättningarna finns ska LSS beviljas. Kommunen kan inte ändra gynnande förvaltningsbeslut med stöd av 27 § utan det är antagligen så att det varit fråga om ett tidsbegränsat beslut som löpt ut.

För uppföljande frågor nås jag på emil.blomqvist@lawline.se

Hälsningar,

Emil Blomqvist
Du är välkomna att boka en erfaren jurist för fortsatt juridisk rådgivning genom att skicka en kostnadsfri bokningsförfrågan till Lawlines Juristbyrå här.
Våra jurister på Lawline Juristbyrå erbjuder rådgivning inom en rad olika områden och hjälper dig i ditt specifika ärende utifrån ditt behov.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Förvaltningsrätt (666)
2021-07-28 Dröjsmålstalan - inget beslut efter 4 v.
2021-07-19 Påverkas föräldrars försörjningsstöd av att vuxet hemmavarande barn arbetar?
2021-07-15 Kan en granne överklaga ett beslut om bygglov?
2021-07-12 Hur lång tid tar det innan man får ett svenskt personnummer?

Alla besvarade frågor (94371)