Legalitetsprincipen och retroaktivitet
Legalitetsprincipen
Hej,
Jag har en fråga som avser legalitetsprincipen. Jag förstår innebörden av principen, men jag skulle vilja sätta in det i kontexten av "snatteri", som ändrades år 2017, 1 juli till "Ringa stöld".
En person blir åtalad för ett påstått snatteri som ägde rum september år 2016, som senare leder till ett åtal år 2018 Januari. I förundersökningen och övriga material har det hela rubricerats som "ringa stöld".
Men som jag förstått principen, går det inte i det här fallet att retroaktivt tillämpa den nya brottsrubriceringen för det påstådda brottet som ägde rum innan den nya brottsrubriceringen kom till (2017 1 juli).
Har jag fel? Visserligen innebär det i sig ingen som helst större skillnad förutom själva brottsrubriceringen, då dess innehåll är detsamma. Men jag kan tycka ändå att det inte är rätt, då ett retroaktivt synsätt anses oförenlig med den svenska tillämpningen av rättsgrundsatser.
En annan fråga?!
Det här kanske låter långsökt, men skulle det kunna rent teoretiskt, vid tillämpning av legalitetsprincipen, kunna påstå att det som skedde år 2016, september INTE utgör ett brott överhuvudtaget, i och med man ändrade brottsrubriceringen???
Tacksam för svar!
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Legalitetsprincipen genomsyrar vårt svenska rättsväsende och den betyder att ingen kan dömas för en gärning som inte var straffbelagd vid den tid då brottet begicks. Detta innebär att lagar inte kan användas retroaktivt, dvs att om man utför en handling som inte är straffbar vid den tidpunkt handlingen utförs, kan man heller inte dömas för den handlingen. Lagen ska på så vis vara tydlig och tillämpningen av lagen ska vara förutsägbar.
I det exempel du uppger finns det alltså en brottsrubricering om snatteri vid tidpunkten för handlingen. Att man fortsätter att använda samma term vid förarbeten och övrigt material är helt korrekt, eftersom snatteri var det brott fanns vid tidpunkten för gärningen, även om den senare har omformulerats.
Det är alltså frågan om det finns en brottsrubricering vid tidpunkten för handlingen som är viktig här, för att det ska vara fråga om handlingen är brottslig (jämför inget brott utan lag), och för att den handlingen ska kunna lagföras. Detta är för att den enskilde ska kunna veta om det den gör är brottsligt eller inte, och vi kan här jämföra med om snatteri/ringa stöld inte skulle finnas till vid tidpunkten för handlingen, utan att det blir ett nytt brott senare, kan denna handling inte lagföras, för att det så skulle röra sig om att man använder sig av en lag retroaktivt. i ditt exempel handlar det inte om att använda en rubricering retroaktivt, eftersom brottet finns när handlingen utfördes.
Om det nu skulle vara så att de använder sig av den nya formuleringen i dömandet av domen, skulle jag anse att det heller inte betyder att det är fråga om retroaktivitet, eftersom lagändringen endast är fråga om en omformulering av språkbruket från "snatteri" till "ringa stöld". Det är alltså en ändring i språket och inte en ändring i brottsrubriceringen i sig (inget i paragrafen har ändrats, vilket gör att det är fråga om samma brott som tidigare).
Hoppas detta har klargjort läget för dig!
Mvh,
