Legala arvsordningen och upprättande av testamente
Arv/testamente:
Jag har inga barn. Min mor är i livet och jag har även en syster som har 3 barn.
Kan jag disponera fritt över min egendom genom ett testamente så att t.ex. min tidigare make/sambo ärver mig eller har min mor/syster/hennes barn någon laglott ?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag kommer nedan att redogöra för den legala arvsordningen, vem som har rätt till laglott samt vad som gäller vid upprättande av testamente.
Legal arvsordning
När en person avlider och testamente inte har upprättats, gäller den legala arvsordningen i ärvdabalken (ÄB). Den legala arvsrätten innebär att den avlidnes släktingar delas upp i tre arvsklasser.
Den första arvsklassen utgörs av bröstarvingar, vilket innebär att arvlåtarens barn i första hand ärver kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Bröstarvingar ärver lika lott (2 kap. 1 § andra stycket 1 ÄB). Är bröstarvingen avliden träder istället dennes avkomlingar (barn, barnbarn m.m.) i dennes ställe enligt istadarätten (2 kap. 1 § andra stycket 2 ÄB).
Om arvlåtaren inte har en arvinge i första arvsklassen, blir istället den andra arvsklassen aktuell. Enligt andra arvsklassen ärver föräldrarna hälften var av arvlåtarens kvarlåtenskap (2 kap. 2 § första stycket ÄB). Om någon av föräldrarna har avlidit, delar arvlåtarens syskon den förälderns lott (2 kap. 2 § andra stycket 1 ÄB). Är syskonet avliden, träder dennes avkomlingar in och ärver istället (2 kap. 2 § andra stycket 2 ÄB). Skulle ena föräldern vara avliden och det heller inte finns något syskon eller avkomlingar till denne, går hela arvet till den förälder som lever (2 kap. 2 § andra stycket 3 ÄB).
Slutligen aktualiseras tredje arvsklassen om det varken finns några arvingar i första respektive andra arvsklassen. Tredje arvsklassen innebär att farföräldrar och morföräldrar till arvlåtaren ärver lika lott (2 kap. 3 § första stycket ÄB). Om en farförälder eller morförälder är avliden, delar den avlidnes barn dennes lott (2 kap. 3 § andra stycket 1 ÄB).
Andra släktingar än de angivna i respektive arvsklass ärver inte efter arvlåtaren (2 kap. 4 § ÄB). Det innebär exempelvis att kusiner inte har någon lagstadgad arvsrätt.
Om testamente inte finns upprättat ärver den avlidnes släktingar efter den legala arvsordningen. Vill man förhindra att arvet ska fördelas utifrån arvsklasserna bör man således upprätta ett testamente. Arvet kommer då att fördelas utifrån testamentets innehåll. En bröstarvinge kan dock inte göras arvslös genom testamente i och med att denne har en laglott som är skyddad.
Laglott
Varje bröstarvinge har en lagstadgad rätt till sin laglott. Laglotten utgör femtio procent av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Det är enbart bröstarvingar som är berättigade till laglott. Om laglotten kränks genom testamente kan bröstarvingen alltid påkalla jämkning för att få ut sin del (7 kap. 3 § ÄB).
Vad gäller i ditt fall?
Föräldrar, syskon och syskonbarn har inte någon laglott. Det är enbart bröstarvingar som har en lagstadgad rätt till laglott och som således alltid har rätt till femtio procent av arvslotten. Eftersom du anger att du inte har några barn, kan du bortse från rättsreglerna kring laglott och testamentera bort all din kvarlåtenskap. Det innebär att du kan upprätta ett testamente med din tidigare make eller sambo som testamentstagare. Din mor och syster (eller systerns barn) kommer i det fallet inte att ärva efter dig, utan istället kommer arvet att fördelas utifrån testamentet. Det är som sagt enbart bröstarvingar som har rätt till laglott och som därmed inte kan bli arvslösa på den grunden.
Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!
Med vänlig hälsning
