Låneförbud i ABL och de skattemässiga konsekvenserna

Question

Hej,
Jag har ett aktiebolag.
September 2022 förde jag över 300000kr från mitt företagskonto till ett sparkonto i annan bank. Intentionen var att föra över pengarna till företagets sparkonto men då jag skrivit in fel OCR nummer så hamnade pengarna på mitt privata sparkonto som jag har på samma bank.
Den felaktiga överföringen upptäcktes i samband men årsbokslut i april 2023. Redovisningsföretaget sa att det var ett otillåten lån och det bästa jag kunde göra var en rättelse och ta ur pengar i lön istället, vilket jag gjorde och betalade skatt på 50% och arbetsgivaravgift. Jag undrar ifall det finns något sätt att rätta till felet så jag istället kan betala tillbaka pengarna till företaget. Då det var ett ärligt misstag och jag ej har använt pengarna som legat på det privata kontot. Och på så sätt inte ta ut pengarna i lön och behöva betalas så hög skatt och arbetsgivaravgift.

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga aktualiserar främst skatterättsliga men även vissa associationsrättsliga och avtalsrättsliga aspekter blir relevanta.

De skattemässiga konsekvenserna av ett otillåtet lån

När en aktieägare får utdelning från ett aktiebolag ska detta beskattas. Om däremot en aktieägare lånar pengar från aktiebolaget föreligger definitionsmässigt ingen utdelning varför de skatterättsliga reglerna om utdelning inte blir tillämpliga. För att undvika kringgåenden har det således införts en regel i 11 kap 45 § inkomstskattelagen som lite förenklat innebär att om en aktieägare tar ett penninglån från sitt aktiebolag så ska detta beskattas såsom om det vore en lön. I ditt fall blir rättsföljden av detta olycklig eftersom skattesatsen för inkomster hänförligt till lön är högre än för kapitalinkomster i form av utdelning. 

När föreligger ett förbjudet lån?

En fråga som dock behöver utredas närmare är om det i ditt fall förelegat ett sådant otillåtet lån som medför skattekonsekvenser. Den regel som jag hänvisade till ovan (11 kap 45 § inkomstskattelagen) hänvisar i sin tur till 21 kap aktiebolagslagen avseende frågan vad som utgör ett otillåtet lån. För avgöra om det ens från första början föreligger ett sådant ”lån” som där avses är det då allmänna avtalsrättsliga principer som blir avgörande (se NJA 2015 s 578 punkt 12).

Avtalsparterna skulle då i detta fall vara du som fysisk person och aktiebolaget som juridisk person (i juridisk bemärkelses ser man det då som två olika parter även om du skulle vara den enda aktieägaren i bolaget). I ditt fall har det, utifrån de omständigheter du angivit, i avtalsrättslig mening aldrig varit fråga om något lån. Istället har det rört sig om en misstagsbetalning. Vem som har bevisbördan kring denna del kan dock eventuellt bli en svår fråga. Det är visserligen som utgångspunkt skatteverket som ska visa att det föreligger ett otillåtet lån. Samtidigt är det möjligt att denna bevisbörda uppfylls/vänds om ifall det går att visa att det skett en betalningsöverföring. Särskilt det faktum att pengarna har legat på kontot under en så pass lång period skulle kunna tala emot att det rört sig om en misstagsbetalning. Om du emellertid kan visa att det rört sig om en misstagsbetalning och inte ett lån har du dock i teorin lagen på din sida.

Avslutande ord

I mitt svar har jag alltså kommit fram till att det är allmänna avtalsrättsliga principer som avgör om det föreligger ett sådant otillåtet lån som medför skattskyldighet. Så jag tolkar situationen uppkommer det dock en besvärig bevissituation. Det är här svårt för mig att ge någon konkret vägledning utan att veta de närmare omständigheterna. En rekomendation skulle dock kunna att i första hand att du tar kontakt med dina revisorer och försöker förklara situationen. Du är även välkommen att åter höra av dig till oss på Lawline om du har några mer frågor avseende ditt ärende. 

Hoppas mitt svar har varit till hjälp!