Lagval gällande arv på den internationella privaträttens område
Jag har många muslimska vänner och har nyligen märkt att de flesta av dem inte följer svensk lagstiftning när det gäller arvsrätten utan istället går man efter de islamiska lagarna, vilka skiljer sig väsentligt från de svenska. Min fråga är, kan man som muslim välja att ignorera svensk lagstiftning och istället följa den islamiska utan rättsliga konsekvenser eller påföljder?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Ja det kan man. Enligt Europaparlamentets och Rådets förordning nr 650/2012 om om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt godkännande och verkställighet av officiella handlingar i samband med arv och om inrättandet av ett europeiskt arvsintyg (ofta kallad EU:s successionsförordning), till vilken Sverige, i egenskap av medlemsland i EU är bunden, finns denna möjlighet. Enligt artikel 21 är huvudregeln att den lag som är tillämplig på arvet i dess helhet ska vara lagen i den stat där den avlidne hade hemvist vid sin död. Grovt förenklat menas med hemvist "där man bor". Detta sker så klart sken av att det är svensk arvslagstiftning som ska tillämpas, men det behöver inte vara så. Artikeln stadgar nämligen också att undantag kan medges, om den döde uppenbart hade en närmare anknytning till en annan stat. Trots att man alltså uppfyllde hemvistkravet vid sin död kan en annan stats arvslagar ändå bli tillämpliga. Enligt artikel 20 gäller det även om den andra staten inte är en medlemsstat, exempelvis valfri stat som tillämpar islamisk arvsrätt.
Artikel 22 ger också möjlighet för en person att välja vilket lands lagstiftning som ska bli tillämplig på hans arv, så länge han är medborgare i det landet, och kravet på dokumentation i artikelns andra punkt är uppfyllt.
Jag hoppas att du fått svar på din fråga!
