Laglottskränkning och rätt till avkastning av bortgiven egendom
Hej. Vart står det om att vid kränkning av laglott, enligt 7:4, att man även har rätt till avkastning av den bortgivna egendomen med start vid gåvans datum? Kan tex. gälla aktieutdelning genom åren från ett bortgivet företag. Även att värdet på bolaget ska gälla vid bortgivarens död och inte vid gåvotillfället.
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Regler om arv och dess fördelning finns i Ärvdabalken (1958:673).
Till att börja med kan konstateras att bröstarvingar, dvs arvlåtarens barn är de som har rätt till laglott (2 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Laglotten utgör hälften av ens arvslott (7 kapitlet 1 § Ärvdabalken).
Det förstärkta laglottsskyddet och förskott på arv
För att det förstärkta laglottsskyddet ska bli tillämpligt, ska gåvan ha getts under sådana omständigheter att den är att likställa med testamente (7 kapitlet 4 § Ärvdabalken). Här åsyftas främst två situationer då det antingen kan röra sig om att givaren medan han finns vid liv tänker förbehålla sig nyttjanderätten till egendomen som han givit bort till en bröstarvinge, eller att givaren på sin dödsbädd ger bort egendomen. Dessa gåvor fyller samma syfte som ett testamente och det är fråga om en gåva med anknytning till givarens död. Det innebär alltså inte någon större uppoffring under givarens livstid och bröstarvingar är då skyldiga att avräkna vad denne mottagit pga gåvan som därmed är att likställa med ett testamente.
I ditt fall skulle detta kunna jämföras med att givaren förbehåller sig nyttjanderätten till företaget som givits bort tidigare i livet, t ex genom att ge bort företaget men fortfarande får ta del av aktieutdelningen. Att utläsa av din fråga stämmer situationen i övrigt inte in under laglottskränkning. Jag skulle snarare tro att din situation är en typ av förskott på arv. Det innebär att det som arvlåtaren under sin livstid gett bort till en bröstarvinge, ska räknas som förskott på arv om inget annat har angivits eller tydligt framgår med hänsyn till omständigheterna (6 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Förskott på arv medför till skillnad från laglottskränkning inte någon återbäringsskyldighet.
Viktigt att notera är att det förstärkta laglottsskyddet inte blir tillämpligt om det inte rör sig om något av de två ovan nämnda fallen. Både förskott på arv och det förstärkta laglottsskyddet kan endast tillämpas när något givits bort till bröstarvingar. Gäller det en annan arvinge än en bröstarvinge, kan det i vissa fall avräknas som förskott på arv om det måste antas ha varit avsett då egendomen gavs bort, eller om det framgår av omständigheterna (6 kapitlet 1 § Ärvdabalken).
Bestämning av gåvans värde och rätt till avkastning av den bortgivna egendomen
Om laglottskränkning är aktuellt och gåvan ska nedsättas, ska motsvarande del av den bortgivna egendomen återbäras eller ersättning utgivas för dess värde (7 kapitlet 4 § Ärvdabalken). Detta görs genom att värdet av den egendom som getts bort läggs till kvarlåtenskapen. Värdet bestäms efter den tidpunkt då nedsättning sker och inte det värde som förelåg vid mottagandet av gåvan (Walin-Lind I, s 226 och Anders Eriksson, arv och testamente, s 115 ff). Det innebär att det är värdet vid givarens död och inte det värdet vid gåvotillfället som räknas. Således räknas avkastningen in. Vid beräkningen beaktas även 6 kapitlet 1 § Ärvdabalken.
Vid förskott på arv används värdet vid mottagandet om inte annat framgår av omständigheterna (6 kapitlet 3 § Ärvdabalken). Detta innebär att hänsyn inte tas till eventuella värdeförändringar som kan uppstå till följd av förvaltningen eller penningvärdeförsämring efter gåvomottagandet. Ibland kan omständigheterna dock vara sådana att denna huvudprincip frångås (Håkansson, Ärvdabalk (1958:63), 6 kap 3 §, Lexino 2017.06.01). Denna fråga har dock varit mycket omdiskuterad i litteraturen så något tydligt svar finns inte ännu. Omständigheterna i det enskilda fallet får avgöra.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Vänliga hälsningar,
