laglottsberäkning

MAN X hade en egendom som är enskild egendom.

Om jag MAN X avlider först ska all min kvarlåtenskap med undantag av mina barns i tidigare äktenskap, laglott tillfalla FRU X. Efter bådas bortgång ska denna andel tillfalla vår gemensamma dotter. Fru X ska ha rätten men inte skyldighet att lösa ut denna laglott i kontanter.

Fråga: Hur mycket blir laglotten procentuellt till barnen i tidigare äktenskap ( 2 st)?

Lawline svarar

Hej och tack för du vänt dig till Lawline med din fråga!

Som jag förstår din fråga så har Man X skrivit ett testamente där han begränsar barnen i tidigare äktenskaps arv till att endast innefatta laglotten. För att kunna besvara denna fråga kommer jag först skriva allmänt om vad som händer när man x avlider och sedan om laglotten för att i slutet ge ett räkneexempel.

Man X avlider:

När man X avlider måste en bodelning förrättas innan ett arvskifte kan ske, se 9 kap. 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB) (https://lagen.nu/1987:230#K9P1S1) och 23 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637#K23P1S1). Anledning till detta är att Man X har varit gift med Fru X. Syftet med en bodelning är att det sammanlagda nettovärdet av båda makarnas giftorättsgods ska delas lika mellan makarna. Giftorättsgods är makarnas tillgångar som inte utgör enskild egendom enligt 7 kap. 2 § ÄktB (https://lagen.nu/1987:230#K7P2S1). Exempel på enskild egendom är om de har upprättat ett äktenskapsförord och bestämt att viss egendom ska vara enskild.

Det som Man X erhåller ur bodelningen kallas hans bodelningsandel. Denna bodelningsandel plus hans enskilda egendom utgör Man X kvarlåtenskap och detta blir föremål för arv.

Om testamentet inte existerade skulle då arvet fördelas på de bröstarvingar som Man X har, det vill säga hans 3 barn, se 2 kap. 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). Emellertid har ju Man X varit gift med Fru X och då kommer Fru X ärva det gemensamma barnets del enligt 3 kap. 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). De två barnen från tidigare äktenskap (särkullsbarn) har rätt att få ut sitt arv direkt men kan välja att avstå sin rätt till förmån för efterlevande make och få rätt arvet vid Fru X:s död enligt 3 kap. 9 § (https://lagen.nu/1958:637#K3P9S1). Jag kommer dock nedan anta att de vill ha sitt arv direkt.

Således skulle Fru X erhålla 1/3 av Man X:s kvarlåtenskap och de två särkullsbarnen 1/3 var, dessa delar kallas deras respektive arvslott.

Dock är denna delning bara aktuell om det inte finns något testamente. Om det finns ett testamente måste jag även beröra laglotten.

Laglott:

I testamentet du skriver i din fråga ska båda dessa särkullsbarn endast få sin laglott. Laglotten är en ovillkorlig rätt för bröstarvingar att få en del av arvet. Storleken på laglotten är hälften av den arvslott som skulle ha tillkommit dem om ett testamente inte existerade enligt 7 kap. 1 § (https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1).

Således är de två särkullsbarnens laglotter 1/6 var eftersom det är hälften av 1/3. Detta blir det rent procentuellt cirka 16,7 % var eller 33 % ihop.

Räkneexempel:

Eftersom detta med arv kan vara krångligt ska jag även göra ett enklare exempel på detta. I min framställning utgår jag från att det endast är Man X som har enskild egendom samt att båda inte har några skulder när det kommer till bodelningen:

Man X avlider. Han hade enskild egendom värd 900 000 kr. Vidare hade makarna 1,8 miljoner i gemensamma tillgångar. Vid en bodelning delar dessa lika på de gemensamma tillgångarna och Man X bodelningsandel blir då 900 000 kr. Hans kvarlåtenskap blir då den enskilda egendom plus bodelningsandelen som tillsammans blir 1,8 miljoner kr.

När denna kvarlåtenskap ska delas ut finns det ett testamente som säger att de 2 särkullsbarnen endast ska erhålla laglotten. Eftersom laglotten är hälften av arvslotten måste vi räkna ut vad de egentligen skulle få. Eftersom det är totalt 3 barn som ska ärva delar vi då 1,8 miljoner med 3 och får fram att arvslotten för varje barn är 600 000 kr var. Då blir laglotten 300 000 kr. Således ska de två särkullsbarnen erhålla 300 000 kr var. Det som blir kvar efter att de har fått sin andel ska Fru X få eftersom hon ärver före det gemensamma barnet.

Vad varje person erhåller från Man Xs kvarlåtenskap:

Särkullsbarn 1 300 000 kr (cirka 16,7 %)

Särkullsbarn 2 300 000 kr (cirka 16,7 %)

Fru X 1 200 000 kr (cirka 66 %)

Summa: 1 800 000 kr

Hoppas detta svar gav klarhet!

Anton MagnussonRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arvs- och testamentsrätt och Laglott? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000