Laglott kan anses utbetald som förskott på arv

2019-04-27 i Laglott
FRÅGA
Hej!Min farmor är änka som aldrig gift om sig. Hon har ett barn (min pappa), och ett barnbarn (jag, 28 år). Nu har det hänt väldigt mycket saker som resulterat i att hon vill göra pappa arvslös. Men så vitt jag förstått så har han väl alltid rätt till sin laglott? Hur räknar man laglotten isåfall? Eller kan hon göra honom helt arvslös?Vidare så har hon under många år hjälpt honom ekonomiskt varje månad med större och mindre summor. Kan det räknas som ett förskott på hans arv? Eller måste det finnas bevis för att det är ett förskott på arvet?Och vad händer då om hon väljer att testamentera allt till mig, och att pappa bara får sin laglott? Om summan (om man slår ihop allting han fått under åren till en summa) han har fått räknas som förskott på arvet, men den summan i slutändan överstiger hans laglott?Sen så har även pappa haft tillgång till hennes konto utifall att det skulle hända något. Men det har nu visat sig att han vid flera tillfällen tagit pengar från hennes konto och fört över till sitt egna konto utan att säga något till henne först. Är det lagligt? (allting mellan typ 2500-3500. Utom nyligen då de åkte utomlands tillsammans och han tog 10 000 från hennes konto utan att fråga eller säga något.)Ursäkta om det blev trassligt nu med frågorna, men tack på förhand.
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Eftersom din fråga innehåller så många delmoment kommer jag reda ut dessa del för del under egna rubriker. I första hand aktualiseras ärvdabalken (ÄB) i denna bedömning, men vi kommer även behöva titta på brottsbalken (BrB).

Det går inte att göra någon arvlös

Som du mycket riktigt poängterar har alla bröstarvingar (barn och barnbarn till arvlåtaren) rätt till det som kallas för laglott (ÄB 7 kap. 1 §). Laglotten utgör hälften av arvslotten. Frågan är då alltså hur denna arvslott räknas ut.

Eftersom din farmor uppenbarligen har egna barn i livet, kommer hennes arvingar utgöras av det som kallas den första arvsklassen: hennes barn (och i förlängningen även barnbarn). Huvudregeln är att samtliga tillgångar en person har vid sin bortgång, den s.k. kvarlåtenskapen, ska fördelas lika mellan arvingarna i den gällande arvsklassen. I ert fall ska – så länge som ingenting annat testamenterats – all din farmors egendom fördelas i lika lotter mellan din far och alla hans eventuella syskon. Det är deras arvslott. Har din far ett enda syskon är deras arvslott alltså ½ av din farmors tillgångar var (ÄB 2 kap. 1 §). I ett sådant fall blir alltså din fars laglott ¼ , eftersom laglotten är hälften av arvslotten.

Att arvingarna endast har rätt till sin laglott innebär alltså att arvlåtaren – din farmor – har rätt att fritt testamentera resterande hälften (1/2) av sina tillgångar, till vem helst hon vill. Men din far kommer alltid vara berättigad ett visst arv, även om dess storlek beror på hur många syskon han har.

Ekonomisk hjälp kan utgöra förskott på arv

Men som du också nämner kan arvet redan anses vara utbetalt i förskott, genom ekonomiska bidrag och gåvor. Som huvudregel ska gåvor och motsvarande bidrag som en arvlåtare gett en bröstarvinge presumeras utgöra förskott på arv (ÄB 6 kap. 1 §). Denna presumtion kan brytas om det framgår eller situationen tyder på att gåvorna och bidragen inte var tänkta att utgöra förskott på arv, exempelvis genom att man skrivit "ej förskott på arv" i ett gåvobrev. Det blir alltså en bedömning i fallet. Om det av omständigheterna verkade som att din farmor räknade med att bli återbetald av din far, kan presumtionen om att bidragen utgjort förskott på arv brytas.

Viktigt att notera är att en förälders bidrag för sitt barns uppehälle och utbildning, aldrig ska räknas som förskott på arv, om det framstår som att föräldern endast uppfyllt sin normala underhållsskyldighet för barnet. Denna bedömning är svår att göra utan djupare insikt i era ekonomiska och sociala förhållanden.

Skulle det vara så att arvsförskottet överstiger det som arvingen har rätt till enligt sin laglott, kan arvlåtaren som utgångspunkt ändå inte kräva överskottet tillbaka (ÄB 6 kap. 4 §). Din far borde inte därför inte löpa någon risk för att behöva återbetala beloppen, så länge som gåvorna inte getts väldigt nyligen och han har syskon att dela arvet med. I så fall kan han bli återbetalningsskyldig som en del i syskonens förstärkta laglottsskydd (ÄB 7 kap. 4 §).

Kan vara stöld att olovligen ta pengar från annans konto

Att olovligen ta pengar ur någon annans konto kan vara brottsligt som stöld (BrB 8 kap. 1 §). I fallet du beskriver finns dock ett antal frågetecken som komplicerar situationen. För att dömas till stöld krävs att du;

1. Tagit (egendom),

2. olovligen,

3. som tillhör annan,

4. med tillägnelseuppsåt (alltså en vilja att själv bruka/behålla det man tagit),

5. och detta innebär ekonomisk skada för den drabbade.

Punkterna 3,4 och 5 anser jag vara uppfyllda. Dock är punkt 1 och 2 svårare att bedöma, just därför att din far alltså medgivits nån form av tillgång över din farmors konto. Om vi börjar med punkt 2, olovligen, så säger du att han haft tillgång till hennes konto för "utifall att det skulle hända något". Det kan tolkas som att hon gett honom lov att ta pengar endast under förutsättning att "något hänt", alltså ett villkorat lov. Skulle detta villkor inte uppfyllts, dvs. "något" inte hänt, måste det betraktas som att din far därför inte haft lov att ta pengar ur hennes konto. På det viset kan alltså även punkt 2 checkas av.

Sist men inte minst måste bedömas om pengaöverföringarna utgjort ett "tagande". Bakom denna bedömning ligger tekniskt avancerad rättsfilosofi som vore onödig att förklara, så sammanfattningsvis kan sägas att de pengar din pappa tagit ut (ur bankomat) kan anses stulna, medans eventuella kontotransaktioner (pengaförflyttningar mellan digitala bankkonton) i första hand borde bedömas som bedrägeribrott (BrB 9:1). Med detta sagt har jag alldeles för lite information för att avgöra om det som skett faktiskt är brottsligt, utan se detta som en slutsats om att det möjligtvis kan vara det.

Jag hoppas du fick svar på din fråga!

Mvh,

Viking Ringstedt
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Laglott (638)
2019-05-18 Vad menas med att en på ett testamente skriver ”Jag godkänner ovanstående testamente utan förbehåll för min laglott?
2019-05-16 Kan man göra en bröstarvinge arvlös?
2019-05-12 Kan en "skriva bort" adoptivbarns arvsrätt?
2019-05-11 Kan man kringgå laglott genom kapitalförsäkring?

Alla besvarade frågor (69151)