Krävs det insikt hos någon som uttalar sig olämpligt för att det ska ses som trakasserier?
Tre kvinnor hörde av sig till personalchefen om olämpligt språkbruk.
De tre fallen var helt verbala och enligt kvinnorna obehagliga. Mannen får inte veta alls vad han skall ha uttryckt mer än att det var anspelningar som inte var ok. Han förstår ingenting och har för övrigt aldrig haft någon affär eller förhållande på arbetsplatsen vilket på den platsen annars är vanligt. Kvinnorna säger till personalchefen att de vill vara anonyma och att de olika olämpliga uttrycken inte fick nämnas för honom. Meningen med deras information är att han ska få veta bara, Inget mer.
Frågan nu: Han får alltså veta att han är klandervärd och gränslös men att han aldrig använder grovt språk och att det rör sig om anspelningar. Detta utan kunna förstå vad hen har uppfattat att han sagt eller menat.
Hur kan han agera? Arbetsmiljölagen menar väl att man SKA VETA att någon blir kränkt om det inte är av en uppenbar natur? Vad är i så fall uppenbar natur?
Med vänlig hälsning/Johnny Gustavsson
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Arbetsmiljölagen är främst tillämpbar när det handlar om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Det kan vara att alla skyddsanordningar som behövs finns på plats, att arbetsplatsen är hygienisk när det gäller luft, ljud eller ljus. Det du talar om handlar mer om det skulle vara tal om någon diskriminering och därför är inte arbetsmiljölagen rätt lag i detta fall. Den lag du ska titta på är diskrimineringslagen.
Kort om diskrimineringslagen
Diskrimineringslagen är till för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder [1 kap. 1 § diskrimineringslagen]. Det finns olika typer av diskriminering som kan innebära att någon behandlas sämre än någon annan i en likvärdig situation. I ditt fall verkar det snarare eventuellt röra sig om trakasserier [1 kap. 4 § fjärde punkten, diskrimineringslagen].
Vad är trakasserier?
För att det ska röra sig om trakasserier krävs det att det är någon kränkning mot kvinnorna just för att de är kvinnor. Det krävs också att det din vän sagt inte är bagatellartat utan faktiskt något som upplevts som kränkande av de kvinnor som fått höra det. Dessutom krävs det även att din väns beteende varit ett "oönskat" beteende. Det är dock inte helt slut här. Slutligen krävs det också en viss insikt hos den som påstås ha trakasserat, att denne faktiskt agerat på ett olämpligt sätt. Det är upp till kvinnorna att berätta för din vän att det inte var okej, om det inte är så att det som sades var en uppenbar kränkning. Om det inte rör sig om en uppenbar kränkning och kvinnorna inte meddelat din vän om att agerandet var olämpligt, är det svårt för din vän att hållas ansvarig för det som sagts.
Vad som räknas som "uppenbart" är inget som kommenteras i lagförarbetena, men typiska trakasserier kan vara att man kommenterar någons utseende eller beteende på ett förnedrande sätt.
Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga att det är svårt för din vän att hållas ansvarig om han inte blivit meddelad av kvinnorna att hans beteende var olämpligt. Ansvar kan dock uppkomma om det varit så pass tydliga kränkningar att han borde förstått att det var kränkande, men det är svårt för mig att avgöra hur pass tydliga uttalandena varit utefter den informationen jag fått.
Hoppas du fick svar på din fråga! Hör av dig om du undrar något mer!
Med vänlig hälsning,