Kortvarigt äktenskap och bodelning vid dödsfall
Om giftermål äger rum mindre än ett år före dödsfall och äktenskapsförord inte blivit registrerat får den levande parten ändå alltid 50% av boet?
Med vänlig hälsning,
Lawline svarar
Hejsan och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Utgångspunkten vid en bodelning är att giftorättsgodset efter avdrag för skulder ska delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § äktenskapsbalken). Giftorättsgods är all egendom som makarna äger som inte uttryckligen är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktaB). Det finns dock regler som möjliggör att andelarna bestäms på ett annat sätt än 50/50. En efterlevande make har möjlighet att begära att giftorättsgodset ska delas så att var och en av makarna behåller sin del av egendomen, d.v.s. sin del av giftorättsgodset (12 kap. 2 § ÄktaB). Detta kan ju ekonomiskt vara till fördel för en efterlevande make som har mer tillgångar än den andra. Denna rätt tillfaller bara personen som är efterlevande make och inte arvingarna till den avlidne.
Reglerna som normalt sett finns för att jämka bodelningen vid kortvariga äktenskap går inte att tillämpa på situationer där maken gått bort och bodelningen sker av den anledningen (12 kap. 1 § ÄktaB).
För att äktenskapsförordet ska kunna påverka andelen måste äktenskapsförordet vara ingivet för registrering hos Skatteverket vid den så kallade kritiska tidpunkten (7 kap. 3 § ÄktaB). Vid dödsfall är den kritiska tidpunkten den dag då maken gick bort (9 kap. 2 § ÄktaB). Det är de tillgångar som fanns vid den kritiska tidpunkten som ska ingå i den kommande bodelningen.
Sammanfattningsvis behöver det inte alltid vara så att den efterlevande parten får 50%. Den efterlevande kan påkalla en fördelning utefter vad parterna själva äger. Detta innebär att den efterlevande parten både kan få mer eller mindre än 50%. Reglerna vid dödsfall och kortvariga äktenskap ser också annorlunda ut i jämförelse med bodelning där båda makarna är vid liv.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Med vänlig hälsning,
