Konkludent handlande och avtalsbundenhet

2016-01-15 i Avtal
FRÅGA
HejFör ett antal år sedan (2013) hade vi en leverantör som inte uppfyllde överenskomna krav. Vi kom då överens med företagets VD att vi skulle vidarefakturera en faktura i sin helhet. Kopia har bifogats vid vår vidarefakturering vad som avses. Detta har skett varje månad men i maj i år slutade de att betala. Nu menar de att de har gjort en intern kontroll och endast ska stå för en del av det innehållet i den vidarefakturerering som gjorts och vill nu att vi betalar dem mellanskillnaden.Det bevis som vi har är muntligt men det finns även ett mail där deras fd VD bekräftar att vi skall vidarefakturera en del. Överenskommelse som vi senare kom fram till muntligt var att den skulle vidarefaktureras i sin helhet. För övrigt så har de ju betalat sedan 2013. Vi skickade flera påminnelser och efter det ett inkassokrav. Jag har bett om ett möte men de säger att VD som gjorde uppgörelsen har slutat och hänvisar bara till den mail korr som fanns.Räcker vårt bevis med att de faktiskt har betalat flera år nu?
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Vanligtvis ingås avtal genom en anbud-accept modell. Säljaren kommer med ett anbud som köparen accepterar och därigenom uppstår ett avtal. Avtal kan också ingås genom så kallat konkludent handlande, vilket innebär att en part aktivt handlar på ett sådant sätt som bekräftar att denne anser sig bunden av ett avtal. Ett sådant avtal ingås utan någon uttrycklig viljeförklaring från någon av parterna. Några exempel på avtal som ingås konkludent är när man löser en parkeringsbiljett, handlar i en matvarubutik eller tar ut pengar från en bankomat. Det finns skäl att anse att vidarefaktureringen i sin helhet har accepterats genom konkludent handlande.

I ett viktigt fall från Högsta domstolen, NJA 1961 s. 658, ansågs avtal ha slutits genom konkludent handlande där ett bolag vid ett flertal tillfällen levererat vitvaror till en kommun. Avtalet hade inte träffats före leveransen. Bolaget hade däremot utgått från att avtal träffats, vilket kommunen måste ha insett eftersom kommunen adresserats och fakturerats för varorna. Eftersom kommunen utkvitterade varorna ansågs de handlat konkludent och därmed accepterat avtalet, de kunde därför inte undgå betalningsskyldighet.

Det i frågan aktuella företaget har mellan 2013 och maj 2015 betalat fakturorna, som jag förstår det har inkassokraven ägt rum därefter. Det här talar onekligen för att företaget ansett sig bundna av avtalet.

När ett avtal kommer till genom konkludent handlande måste vid tveksamheter bestämmas vad avtalet innehåller, det görs genom s.k. avtalstolkning, vilket kan vara svårare att avgöra än om avtal föreligger eller inte. Vid avtalstolkning är två typer av tolkning aktuella. Det första är utfyllning, om avtalet inte reglerar det som parterna tvistar om.

Vid avtalstolkning tas hänsyn till tvingande regler - om det finns någon icke avtalsbar lagregel som anger hur tvisten ska lösas. Partsbruk - om parterna ingått avtal tidigare med varandra kan man se hur avtalet såg ut då. Handelsbruk/sedvänja - man ser om det finns någon tydlig sedvänja i branschen. Dispositiva regler - Finns det t.ex. en regel i köplagen som gäller? Ändamålsövervägande - man söker i lagstiftning för att hitta en utfyllande regel som liknar detta fall. Man gör en jämförelse med en liknande situation, t.ex. hyra och köp.

I det aktuella fallet vore det tvistliga endast huruvida företaget ska betala fakturorna. Därför kan man förhoppningsvis undvika att avtalstolkning görs. Det måste anses vara tydligt att företaget har en betalningsskyldighet för fakturorna. Bara att företaget utan tvekan betalat är enligt mig nog bevis.

Det är också en princip inom svensk avtalsrätt att muntligt och tillskrivet går före det tryckta avtalet. Om man bemödat sig med att skriva till något eller muntligen lägga till något anses det vara anpassat till den individuella situationen och går alltså före det tryckta avtalet vid motsägelser.

Sammanfattningsvis har betett sig på ett sätt som tydligt indikerar att ni ändå haft en gemensam partsavsikt när avtalet ingicks och de således anser sig bundna till det. Detta menar jag eftersom företaget betalat fakturorna. I korthet har din motparts aktiva handlande bekräftat att denne har ansett sig bunden. Denne kan alltså inte undgå betalningsskyldighet för fakturorna.

Tveka inte att kontakta mig om något är oklart eller om du vill få ytterligare rådgivning. Du kan kontakta mig på:

daniel.scharff@luf.se

Med vänliga hälsningar

Daniel Scharff
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Avtal (1384)
2020-12-01 Avbokning av hyrd stuga och möjligheten att få tillbaka handpenningen på grund av det rådande läget
2020-11-30 Köp av tjänst för näringsidkare
2020-11-30 Olika användarvillkor
2020-11-29 Muntliga avtal och dess bundenhet

Alla besvarade frågor (86836)