Kommunens rätt att placera barn i grundskola enligt skollagen.
Hej, vi har sökt skolplats för vårt barn till närmaste skola i området, till vilket vi har flyttat (oktober 2014), för att börja i årskurs 2 i augusti i år. Vi ingår med marginal i skolans upptagningsområde (650 meter). Rektorn ger avslag med motiveringen att det är fullt, utan ytterligare förklaring till var i lagen hon grundat sitt beslut, och hänvisar oss till näst närmaste skola (850 meter) där det finns plats. Skolan har två klasser per årskurs med 28 respektive 29 elever per klass för aktuell årskurs. Vi är beredda att låta henne börja tidigare om nödvändigt. Skolan är en kommunal skola. Vi har läst på i skolagen och vår bedömning är att rektorns beslut är otydligt och tveksamt. Av 9 kap. 15 § andra stycket i skollagen framgår att placering måste medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen ska få ge avslag.
Vi är nu intresserade av att få vår tolkning av skollagen bekräftad samt bedömning om vi har ett case. Om vi bedöms ha ett case vill vi så fort som möjligt få kontakt med en erfaren jurist/advokat som kan företräda oss för en effektiv, saklig och professionell kommunikation med rektor/skola. Ärendet är brådskande då skolstart är i augusti.
Lawline svarar
Hej Charlotte,
Tack för att du vänder dig till Lawline för hjälp!
För att på bästa sätt erbjuda hjälp har jag försökt organisera mitt svar enligt olika rubriker som bör vara tydliga i vad för område de berör. Som med alla rådgivande svar har jag fått tolka informationen du angav och hoppas att svaret motsvarar detta så bra som möjligt.
Motivering av beslut
Det framgår inte hur ni har blivit underrättade beslutet om att avslå ansökan om placering på skolan i fråga. Enligt 20 § Förvaltningslag framgår att myndigheten, i detta fall skolan (kommunen), har en skyldighet att motivera sitt beslut där myndighetsutövning skett mot enskild. Av motiveringen ska framgå ”de skäl som har bestämt utgången” i ärendet, vilket i vart fall innebär att de omständigheter som varit av direkt betydelse för myndighetens beslut måste redovisas, oavsett om det rör sig om sak-, bevis- eller rättsfrågor. Därutöver ska myndigheten redovisa vilka föreskrifter den grundat sitt avgörande på. Vissa undantag från skyldigheten att motivera beslut räknas upp i paragrafen, men de ska inte närmare kommenteras här.
Av 20 § 2 st framgår att om skälen utelämnat ska dessa, på parts begäran, upplysas den enskilde.
Alltså har ni en rättighet att få tydligt svar om hur man resonerat kring avslaget. Därför skulle jag i första hand hänvisa till att begära ut ett skriftligt beslut från skolan. Detta förutsätter givetvis att ni även gjort en formell ansökan, alltså inte bara gjort en förfrågan eller ringt och frågat.
Så som fallet ser ut nu vet jag inte vilka bestämmelser som hänvisas till och hur beslutet har grundats. Från informationen jag fått säger nu att barnet ska börja årskurs 2, i detta fall är det inte 9 kap. 15 § Skollagen som är aktuell (denna är för förskoleklassen) utan 10 kap. 30 § Skollagen (grundskolan). Således ska jag förklara rättsläget utifrån dessa paragrafer och göra en samlad bedömning om huruvida ni har ett ”case” eller ej.
Tolkning av relevanta lagrum och förarbeten
I första stycket av 10 kap. 30 § Skollagen regleras placering av elever samt vårdnadshavares önskemål kring detta. Första stycket, första meningen bekräftar er utgångspunkt initialt, önskemål om skola ska tillvaratas. Det finns dock ett undantag som återfinns i andra meningen av första stycket:
”Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundskola.”
Enligt förarbeten ska detta tolkas som att barn som redan beviljats placering inte får påverkas av en annan elevs önskemål. Även en elev vars vårdnadshavare ej framfört önskemål är berättigad placering vid närliggande skola. I ert fall kan det mycket väl vara fallet att barnen har placerats i skolan, kvoten för klasserna är full och således ska dessa barns placering kunna påverkas av ”nya” önskemål.
Om rektorn hänvisar till ett sådant beslut kan detta dessvärre inte överklagas till överklagningsnämnden utan enbart till förvaltningsrätten, då enbart gällande laglighetsprövning dvs. endast om beslutets laglighet, ej om det är lämpligt eller skäligt.
Av andra stycket första punkten av 10 kap. 30 § Skollagen framgår att önskemål kan frångås ifall det medför betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen. Enligt förarbetet till paragrafen tillämpas detta undantag exempelvis när skolenheten inte har plats för alla som vill gå där. Eftersom ett nekande av elevs placeringsönskemål kan vara ett väldigt ingripande beslut för den enskilda så ska det finns möjlighet att överklaga beslutet. Denna möjlighet regleras bl.a. i 28 kap. 12 § punkt 6. Skollagen om beslutet är fattat av kommunen.
Överklagandet ska vara skriftligt, ange vilket beslut det gäller och varför du anser att beslutat ska ändras och till vad. Överklagandet ska även innehålla namn, personnummer, adress och telefonnummer samt undertecknas. Detta skickas sedan till den kommun som tagit beslutet dock adresserat till Skolväsendets överklagningsnämnd.
Sammanfattning och slutsats
Det är svårt att göra en samlad bedömning då, som jag nämnt ovan, inte har beslutet i hand och kan se över vilka hänvisningar som gjorts av rektorn/kommunen. I vart fall så framgår av ovanstående lagrum att skolorna har betydande utrymme att avgöra huruvida en elevs önskemål om placering kan tillgodoses eller ej. För i de fall rektorn/kommunen hänvisar till 10 kap. 30 § första stycket Skollagen kan man alltså inte vidta några rättsliga åtgärder som i detta fall skulle leda till annorlunda utfall.
Ifall det hänvisas till andra stycket första punkten 10 kap. 30 § Skollagen finns en möjlighet att överklaga, dock så kvarstår frågan huruvida det är värt, eller om man har ett s.k. ”case”. I detta fall skulle jag dessvärre bedöma att det ändå inte finns mycket att ”ta på” rent juridiskt. Skolan har rätt att neka ens önskemål om det skulle leda till betydande kostnader för att exempelvis starta en ny klass för att ert barn ska kunna placeras i skolan. Om man överklagar kommunens beslut ankommer det visserligen på kommunen att styrka hur det skulle bli en betydande kostnad eller omorganisering, något som i sig inte bör vara problematiskt.
Sammanfattningsvis skulle jag säga att om beslutet grundar sig på ovanstående lagrum och motiveras likt det jag framfört så finns det inget ”case” rent juridiskt som är värt den möda och besvär det innebär att starta rättsprocess. Det ska dock tilläggas att jag fortfarande tycker det är värt att ni kontaktar rektorn/kommunen och får ett skriftligt beslut i hand. Det är först då ni bör överväga era möjligheter. För i de fall beslutet ej motiveras korrekt eller utan att göra en objektiv bedömning kan förutsättningarna förändras. Min utgångspunkt har varit från de argument en kommun generellt sett kan föra i frågan om placering.
Jag vill även upplysa er att, för i de fall ni vill ha fortsatt hjälp med t.ex. skrivelser eller eventuell kontakt med rektorn/kommunen, kan Lawline bistå med detta genom vår tjänst, Lawline Consulting (läs mer HÄR).
Slutligen hoppas jag min skrivelse kommer till nytta för er och ger vägledning i ärendet. Jag vill även önska er lycka till och återigen tacka er för att ni använder er av Lawline!
Med vänliga hälsningar,
