Kan socialnämnden neka en sökande bistånd med hänvisning till att den sökande med ärvd egendom betalat sina skulder?
Pappa gick bort nyligen och vi är 9st syskon som delar på arvet, Bouppteckning skickad till skatteverket och godkänd. Arvskifte gjord där vi fördelade fastighet 1/7 delar mellan 7 syskon, 2 av syskonen vill vi att de bor kvar pga sociala skäl, villkoret var i arvskiftet att de inte fick någon del i fastighet då de även har privata skulder mot övriga syskon så kvittades dessa mot 1/9 av fastighet (detta framgår inte i arvskiftet).
Problemet är att dessa två syskonen inte har någon inkomst och fick tidigare pengar från Socialkontoret men de hävdar att de har en tillgång som de skänkt och får därmed inte någon ekonomiskt bidrag.
Har de rätt eller fel? Vi hävdar att de inte har någon tillgång då de hade skulder som kvitterades mot deras del och att vi övriga faktiskt avstår från att få pengar av arvet.
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Rätten till bistånd
Socialtjänstlagens (SoL) bestämmelse om rätt till ekonomiskt bistånd (SoL 4 kap. 1 §) är utformad som en s.k "behovsbedömning". En behovsbedömning ska göras vid varje enskild ansökning om bistånd. Av formuleringen "den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd" innebär att de flesta olika medel såsom exempelvis möjligheterna att söka barn- eller bostadsbidrag enligt socialförsäkringsbalken måste uttömmas innan man kan få rätt till det s.k socialbidraget. Försäljning av dyrbara ägodelar eller, enligt socialtjänstens bedömning, annan egendom kan också behöva genomföras innan rätten till ekonomiskt bistånd ska kunna ges.
Om den enskilde är gift så räknar socialtjänsten med att de båda makarna har en gemensam ekonomi och det blir därför svårare att få en ansökan om bistånd beviljad om den ansökandes make har en fast inkomst och förväntas kunna försörja den ansökande.
Den enskilde har alltså i första hand ett eget ansvar att reda ut sin situation, och det ekonomiska biståndet ska således fungera som "det yttersta skyddsnätet". Om Socialnämnden således i sin bedömning kommer fram till att den enskilde inte har möjlighet att försörja sig själv, ska det ekonomiska biståndet i regel beviljas. Det är med anledning av regelns karaktär av behovsbedömningsregel därför inte möjligt att säga om socialnämnden i det här läget gjort rätt eller fel. Däremot kan man ifrågasätta vad de underbyggt sin bedömning med.
Att era syskon kvitterade ut deras andelar i arvet från er far ser jag inget problem med, och kvittning är ett vanligt sätt att lösa upp skuldförhållanden. Att socialtjänsten inte beviljar era syskon fortsatt ekonomiskt bistånd enbart på den grund att arvet från er far skulle kunna gå till den egna försörjningen låter märkligt. Det låter inte i mina öron rimligt att socialtjänsten på detta sätt kan, praktiskt taget, tvinga folk att inte betala sina skulder. Konsekvensen av detta skulle bli att räntorna medför att skulderna istället växer sig större och den enskilde får sämre möjligheter att tillgodose sina behov.
Eftersom du skriver att socialtjänsten hävdar att era syskon "skänkt" bort egendomen snarare än att de har kvittat denna mot förfallna, så tolkar jag det som att de gör bedömningen att era syskon använder skulderna som svepskäl för att otillbörligt tillskansa sig egendom. Med anledning av det inte alltför sällan förekommande socialhjälpsbedrägeriet är det inte helt orimligt att socialtjänsten har dragit denna slutsats och grundat sitt beslut härefter, speciellt om era syskon inte kan bevisa skuldernas existens. Att det dessutom rör sig om skuldförhållanden inom familjen, som inte sällan enbart baserar sig på muntliga avtal eller överenskommelser, har säkerligen vägts in i denna bedömning.
Vad kan era syskon göra?
Era syskon kan överklaga socialnämndens beslut till förvaltningsrätten enligt SoL 16 kap. 3 § samt förvaltningslagen (FL) 22 §. Detta eftersom beslutet gått dem emot och beslutet enligt bestämmelsen i SoL kan överklagas till förvaltningsdomstol.
Överklagandet måste dock ske inom tre veckor från det att era syskon fick beslutet. Det ska skickas in till den myndighet som tog beslutet, vilket i ert fall är kommunens socialnämnd. Överklagandet ska vara skriftligt och i det ska era syskon ange vilket beslut som överklagas och vilken ändring de vill ska ske i beslutet. Detta framgår av FL 23 §.
Ett tips är att ni inför överklagandet försöker ta fram någon sorts bevis på skuldernas existens. Exempel på detta skulle kunna vara syskonens kontoutdrag eller annan dokumentation som kan visa på värdeöverföringar eller utfästelser såsom skuldebrev som kan bevisa ett skuldförhållande.
Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga, och lycka till!
