Kan min syster och hennes man testamentera till mig som de vill?

2021-02-24 i Testamente
FRÅGA
Hej, min syster är gift utan barn. Mannen har ett kvarlevande syskon och syster har två kvarlevande syskon. De vill att deras hela kvarlåtenskap efter bådas frånfälle skall tillfalla mig - detta har de angivit i deras gemensamma testamente. Är det helt säkert att detta kommer ske utan att våra övriga syskon eller deras syskonbarn kan ha invändningar mot detta? Och, behöver samtliga syskon (eller syskonbarn) bli kallade till bouppteckningen?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Utredning

Enligt svensk arvsrätt har testator (den som testamenterar sin kvarlåtenskap) en långtgående rätt att välja vem som ska ärva kvarlåtenskapen. Det enda egentliga undantag som finns är att bröstarvingar (den avlidnes barn) alltid har rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (det som bröstarvingen skulle ärvt om det inte funnits något testamente).

Som jag förstår det i ditt arv har din syster och hennes make inga bröstarvingar varför de kan välja att testamentera det till dig om det är deras önskan. En arvinge kan göra gällande att ett testamente är ogiltigt genom att klandra det (jfr 14 kap. 5 § ärvdabalken, ÄB). Ogiltighetsgrunder framkommer av 13 kap. ÄB. Ett testamente kan befinnas ogiltigt om testamentet inte är upprättat enligt ärvdabalkens regler (det t.ex. saknas bevittnande), om testamentet upprättats under påverkan av psykisk störning eller om någon tvingat testator att upprätta testamentet (13 kap. 1-3 § ÄB). De andra arvingarna kan således ha invändningar mot testamentet, däremot är det inte en invändning att de tycker att det är orättvist att de inte får ärva men att du får göra det. En giltig invändning måste vara enligt någon av ogiltighetsgrunderna. Finns det ingen ogiltighetsgrund är testamentet giltigt.

Till bouppteckningen ska kallas ev. efterlevande make/maka sambo, dödsbodelägare och efterarvingar (20 kap. 2 § första stycket ÄB). Är syskonen och syskonbarnen legala arvingar eller efterarvsberättigade ska de kallas till bouppteckningen. Även om det finns ett testamente enligt vilket du ärver kommer det antagligen inte hinna vinna laga kraft innan bouppteckningen. Ett testamente vinner laga kraft först efter att testamentet delgetts alla de legala arvingarna och de antingen (1) har godkänt testamentet eller (2) det har gått sex månader (14 kap. 5 § ÄB). Sex månader är tiden en arvinge har på sig att klandra testamentet. Klandras det inte dessförinnan vinner det laga kraft.

Sammanfattningsvis kan man testamentera såsom din syster och hennes make har gjort. Testamentet kan klandras, för att en arvinge ska nå framgång krävs däremot att någon av ogiltighetsgrunderna i ärvdabalken är uppfyllda. Till bouppteckningen ska såväl dödsbodelägare som efterarvingar kallas. Finns det inga bröstarvingar eller föräldrar i livet är syskonen legala arvingar, syskonbarnen kan vara efterarvingar (jag vet inte de närmre förutsättningarna exakt i ditt fall). De ska kallas; däremot kommer de inte att få ärva så länge testamentet inte klandras och befinns ogiltigt.

Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.

Med vänliga hälsningar,

Dennis Lavesson
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Testamente (2955)
2021-10-27 Kan man testamentera bort syskonens och syskonbarnens arvsrätt?
2021-10-27 Oläsbar namnteckning från testamentsvittne - ogiltighet?
2021-10-24 Barns rätt till arv
2021-10-22 Hur mycket kan vi testamentera bort?

Alla besvarade frågor (96616)