Kan man via gåva göra sina barn arvslösa?

Question

Hej!

Får ge bort halva delen av sitt hus, som man sedan bor kvar i till sin död, till sin fru, för att två särkullsbarn vid sin död inte ska få ärva något av huset?

Det här har skett, efter att min far ägde huset från 1983 tills dess att det skrevs över för cirka tre år sedan och att han nu avled i höstas.

Mvh

Answer 1

Hej! Får ge bort halva delen av sitt hus, som man sedan bor kvar i till sin död, till sin fru, för att två särkullsbarn vid sin död inte ska få ärva något av huset? Det här har skett, efter att min far ägde huset från 1983 tills dess att det skrevs över för cirka tre år sedan och att han nu avled i höstas. Mvh

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Först och främst vill jag beklaga din fars bortgång!

Din fråga berör arvsrätt och det skydd lagen ger arvingar. Skyddet gör så att gåvor från den som dött i vissa fall kan tvingas tillbaka. I ditt fall beror det på värdet av huset och hur stor kvarlåtenskapen efter din far är. Behövs skyddet så ska gåvan av huset ogiltigförklaras. Men eftersom din far var gift är det inte säkert att det spelar någon roll om huset. Du får en utförligare förklaring nedan. I slutet sammanfattar jag mitt svar kort.

Lagens skydd till arvingar

Bröstarvingar (den avlidnes barn) har i lagen ett särskilt skydd. Om det inte finns ett testamente ärver bröstarvingarna lika delar av den avlidnas kvarlåtenskap (2 kap. 1 § ärvdabalken). Det vill säga kvarlåtenskapen dividerat med antalet bröstarvingar, blir vad var och en får. Denna del kallas arvslott. Halva arvslotten kallas laglott (7 kap. 1 § ärvdabalken). Skyddet ser till så att bröstarvingarna åtminstone får ut sin laglott i arv.

T.ex. en person med två barn (bröstarvingar) dör och har testamenterat bort all sin kvarlåtenskap till en vän. Då har barnen ändå rätt till en fjärdedel var (7 kap. 3 § ärvdabalken), dvs. laglotten Testamentet kan alltså bara verkställas till den del som blir över efter att barnen fått sin laglott. Har personen bara testamenterat bort halva så kan ju barnen få ut en fjärdedel var och då behöver inte skyddsregeln tillämpas.

En person kan alltså minska sina barns arv ner till laglottens storlek.

Vid vissa gåvor blir liknande regler tillämpliga. Det gäller gåvor som lagen tycker är lik testamenten. T.ex. gåvor som ges på dödsbädden eller det som skett i ditt fall. Din far gav bort ett hus men får bo kvar till sin död. Då blir det ingen skillnad förrän din far dör och lagen ser då gåvan som likställt med ett testamente. Avgörande för bedömningen om gåvan ska likställas med testamente är om den som ger gåvan fortfarande har nytta av den fram till sin död.

När sådana gåvor har givits har bröstarvingarna fortfarande rätt till sin laglott. Eftersom laglotten är en del av kvarlåtenskapen blir laglotten mindre om den avlidne har gett bort delar av kvarlåtenskapen. Då finns i lagen ett skydd som säger att när laglotten ska beräknas så ska värdet av gåvan räknas in i kvarlåtenskapen.

T.ex. en person med två barn ger som din far bort ett hus värt 1 miljon kr till en vän. När personen dör har denne 1 miljon kr kvar. Eftersom det inte finns något testamente ärver barnen lika delar (arvslotten) (2 kap. 1 § ärvdabalken). De får alltså 500 000 kr var. Men skyddsregeln säger att barnen har rätt till sin laglott beräknat på vad den döde personen har vid sin död adderat med värdet på vad personen gav bort, dvs. 2 miljoner kr (7 kap. 4 § ärvdabalken). Laglotten av det blir 500 000 kr. Barnen har alltså fått ut sin laglott och det blir inga problem. Kom ihåg att man kan testamentera (och ge bort testamentsliknande gåvor) så länge barnen får sin laglott.

Hade huset istället varit värt 2 miljoner kr hade laglotten blivit 750 000 kr. Barnen tillsammans ska då få ut 1,5 miljoner kr. Det är mer än vad personen hade kvar vid sin död. Då ska gåvan gå åter, dvs. huset lämnas tillbaka (7 kap. 4 § ärvdabalken).

Vad det innebär för dig och hur giftermålet kan påverka

I ditt fall har din far gett bort huset men bott kvar till sin död. Eftersom han fick bo kvar har det ju funnits en överenskommelse om det (troligen underförstådd). Det betyder att lagen ser det som en gåva som kan likställas med ett testamente. När din far dör har du (och hans andra avkomlingar) åtminstone rätt till er laglott. Den laglotten ska beräknas utifrån det din far har kvar adderat med husets värde (idag). Om det ni ärver är mindre än laglotten ska huset gå tillbaka så att ni kan få ut er laglott (7 kap. 4 § ärvdabalken).

Vad som blir klurigt i ditt fall är dock att bestämma din fars kvarlåtenskap. Av din fråga framgår att han var gift. Då måste det först göras en bodelning mellan honom och hans fru. Vad han får ut av bodelningen är hans kvarlåtenskap. Huvudregeln vid en bodelning är att allt vad makarna äger läggs samman och sedan fördelas lika mellan dem två (11 kap. 1, 2 och 3 § äktenskapsbalken). Det får som konsekvens att om din far gett bort huset till sin fru så kommer ändå halva värdet av det tillfalla honom vid bodelningen, och bli del av hans kvarlåtenskap. Så alldeles oavsett vem som äger huset får de ändå hälften var. Erat arv påverkas inte.

Det finns ett undantag. I bodelning ingår nämligen inte enskild egendom. Det kan egendom bli genom att makar i ett äktenskapsförord bestämt det (7 kap. 2 § 1 punkten äktenskapsbalken). Har din far och hans fru ett äktenskapsförord som stadgar att all egendom är enskild så betyder det att huset inte ska tas med i bodelningen. Det får som följd att det inte kommer bli del av din fars kvarlåtenskap utan ensamt tillfalla hans fru. Får ni i denna situation inte ut er laglott beräknat på din fars kvarlåtenskap adderat med värdet på huset blir skyddsregeln aktuell.

Det ska också nämnas att när en person är gift så får inte deras gemensamma barn ut sitt arv direkt utan det ligger och väntar till dess den andra maken avlider. Särkullsbarn får dock ut sin del direkt (3 kap. 1 § ärvdabalken). Oavsett ska skyddsregeln tillämpas så att arvet kan beräknas korrekt för att antingen ges ut direkt eller vid den andra makens bortgång.

Sammanfattningsvis betyder det här för det första att om din far och hans fru inte har ett äktenskapsförord så kommer gåvan inte påverka arvet efter din far. Ur bodelningen får han oavsett ut halva värdet av huset. Är egendomen dock enskild går hela huset till hans fru. Då ska det ni får i arv (det han fått ut ur bodelningen, dvs. hans kvarlåtenskap) motsvara minst er laglott. Den laglotten beräknas utifrån hans kvarlåtenskap adderat med värdet på huset. Så om din fars kvarlåtenskap är 1 miljon kr och huset var värt lika mycket blir det 2 miljoner kr. Er laglott är då 2 miljoner kr delat på antal barn din far har delat på två. Så om han har 2 barn blir laglotten 2 miljoner kr delat på två (1 miljon kr) delat på 2 (500 000 kr). Eftersom han har 1 miljon kr (utan att räkna in värdet på huset) så får de två barnen ut 500 000 kr (1 miljon totalt). Det blir då inga problem, barnen har fått ut sin laglott. Men om huset var värt 2 miljoner kr blir laglotten 750 000 kr (totalt 1,5 miljoner kr) och då räcker inte din fars kvarlåtenskap. I det fallet går gåvan åter för att kunna täcka det som saknas av laglotten.

Så här kan man också sammanfatta det (om egendomen är enskild):

Din fars kvarlåtenskap / antal barnDin fars kvarlåtenskap + husets värde (idag) / (antal barn x 2)

Om svaret på den nedre ekvationen blir mindre än den övre ska gåvan av huset ogiltighetsförklaras så att skillnaden kan jämnas ut. "x 2" i andra ekvationen är för att få ut laglotten.

Vad som är viktigt att tillägga är att om kvarlåtenskapen inte räcker så måste bröstarvingarna väcka talan om det inom ett år från då bouppteckningen avslutades. Görs inte det kan inte skyddsregeln användas (7 kap. 4 § 2 stycket ärvdabalken).

Jag kan alltså inte ge dig ett exakt svar på din fråga eftersom jag saknar vissa detaljer. Men jag hoppas att du genom mitt svar förstår systemet och själv kan sätta in de detaljerna för att få svar på din fråga.

Fick du inte svar på din fråga är du varmt välkommen med en ny!

Vänligen,