Kan man undvika att den först avlidne makens arvingar har rätt till efterarv?

2020-10-11 i Efterarv
FRÅGA
Vi är gifta och saknar barn bägge två. Om vi vill undvika att efterarvingar får ärva den först avlidne när även den andra av oss avlider – hur kan vi göra det? Kan man genom ett inbördes testamente "skriva bort" rätten till efterarv?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).

Vem har rätt att ärva?

Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).

Om den avlidne är gift ska dock hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB).

Vad innebär efterarvsrätt

Om den avlidne är gift och dennes efterlevande make därmed ärver uppstår rätten till efterarv. Detta innebär att någon har rätt att få ärva efter den först avlidne maken då även den efterlevande maken avlider. Denna rätt tillfaller i första hand makarnas gemensamma barn, och i andra hand arvingar i den andra arvsklassen (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att den först avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn har rätt att ärva då även den efterlevande maken avlider om det inte finns några barn.

Kan man skriva bort rätten till efterarv?

Denna rätt till efterarv är endast någorlunda absolut när det gäller den avlidnes barn. Bröstarvingar har allt rätt till sin laglott, och denna laglott kan inte undvikas genom testamente (7 kap. 1 § och 7 kap. 3 § ÄB). Däremot är rätten till efterarv inte absolut för arvingar i den andra arvsklassen. Detta innebär att deras rätt till efterarv kan inskränkas genom testamente.

Slutsats

Det är alltså möjligt att undvika att den först avlidnes efterarvingar i andra arvsklassen får ärva då även den efterlevande maken avlider. Detta kan göras genom testamente. I testamentet kan ni förordna att den efterlevande maken ska ärva allt med full äganderätt. Detta innebär att den efterlevande maken kommer ärva allt helt och hållet. Det är självklart även möjligt att skriva att endast viss egendom ska ärvas med full äganderätt och annan egendom med fri förfoganderätt, vilket innebär att egendomen som ärvs med fri förfoganderätt kommer gå till efterarv.

Ni kan upprätta ett inbördes testamente där ni anger att den som överlever den andra ska ärva med full äganderätt, eller upprätta vars ett testamente. Det är upp till er hur ni vill lägga upp det.

Formkrav för testamente

Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.

Om ni vill ha hjälp med att upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är ni välkomna att boka en tid här.

Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Emma Johannesson
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll