Kan man som särkullbarn hindra den efterlevande maken från att bo kvar i bostad som är den avlidnes enskilda egendom?
Hej. Min mor har ärvt sitt föräldrahem som enskild egendom. Hon har gift sig efter detta och dom bor där tillsammans. Vad händer om hon går bort före sin man med tanke på den enskilda egendomen? Har han rätt att bo kvar? Vad har man för rättigheter som arvtagare om den överlevande partnern inte vill flytta eller om man vill sälja?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att du undrar vem som kommer att ha rätt till din mors föräldrahem om hon går bort före sin man. Jag kommer försöka mitt bästa med att redogöra för vad som bör anses gälla. I mitt svar kommer jag att använda mig av regler i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).
Om din mor går bort så kommer äktenskapet att upplösas
När en av makarna i ett äktenskap går bort kommer äktenskapet att upplösas och då ska som huvudregel en bodelning göras innan arvet skiftas (9 kap. 1 § ÄktB och 23 kap. 1 § andra stycket ÄB). En bodelning betyder att man delar upp de gemensamma tillgångarna makarna har mellan de båda sidorna, vanligtvis genom en hälftendelning (11 kap. 3 § ÄktB). Detta handlar inte om att man som efterlevande make ärver den avlidne utan det handlar enbart om att dela upp tillgångarna från äktenskapet.
Enskild egendom ingår inte i bodelningen
Du skriver att din mor ärvt sitt föräldrahem som enskild egendom (jämför 7 kap. 2 § första stycket tredje och fjärde punkten ÄktB). I en bodelning ingår som huvudregel endast giftorättsgods, och därmed inte enskild egendom (jämför 10 kap. 1 § ÄktB). Din mors man kommer därmed inte att få en del av föräldrahemmet genom bodelningen eftersom enskild egendom inte ska ingå i en sådan.
Din mors man borde inte heller ha rätt att överta bostaden
Jag vet inte vilken typ av bostad föräldrahemmet räknas som men eftersom de båda bor där tillsammans borde det kunna anses vara deras gemensamma bostad (se punkterna i 7 kap. 4 § första stycket ÄktB). I vanliga fall har den make som bäst behöver bostaden rätt att överta den i lottläggningen vid äktenskapets upplösning (11 kap. 8 § ÄktB). Detta gäller även om bostaden gjorts till någon av makarnas enskilda egendom genom äktenskapsförord.
Däremot sägs det uttryckligen att samma övertaganderätt inte gäller när bostaden utgörs av enskild egendom som gjorts enskild genom exempelvis arv (11 kap. 8 § första stycket andra meningen ÄktB och prop. 1986/87:1 s. 179). Därmed borde din mors man i det fall du beskriver inte ha någon rätt att överta bostaden och bo kvar där om din mor går bort.
Du borde vara den som ärver föräldrahemmet
Eftersom föräldrahemmet inte ska ingå i bodelningen är det i stället viktigt att se vem som ska ärva din mors tillgångar, där även föräldrahemmet ingår. Du som barn till din mor är först i tur att ärva henne (2 kap. 1 § ÄB). Däremot kan din mors man i vissa fall ärva henne före dig, i enlighet med det så kallade makesarvet (3 kap. 1 § ÄB). Däremot gäller detta enbart om du är gemensamt barn till din mor och hennes man.
Jag tolkar det du skriver som att din mors man inte är din far, och att du således är ett så kallat särkullbarn i lagens mening. Du ärver därför din mor före hennes man, eftersom särkullbarns arvsrätt går före makes arvsrätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB).
Utifrån detta är min bedömning att du borde vara den som ärver din mors föräldrahem i händelse av att hon går bort.
Du som dödsbodelägare har sannolikt rätt att få föräldrahemmet på din lott
Bra att notera är att bara för att du ärver äganderätten till föräldrahemmet borde du inte ha rätt att överta bostaden (jämför 11 kap. 8 § tredje stycket ÄktB).
Dock har du ju som sagt ärvt äganderätten och kommer därför vara delägare i dödsboet efter din mor (18 kap. 1 § första stycket ÄB). Att vara dödsbodelägare innebär att man tillsammans med andra dödsbodelägare ska förvalta den avlidnes tillgångar tills arvskifte kan ske (18 kap. 1 § första stycket ÄB).
Jag tolkar det du skriver som att du är det enda barnet efter din mor samt att inget testamente finns. Eftersom du är särkullbarn och din mors make därför inte ärver din mor borde han inte heller vara dödsbodelägare (se 18 kap. 1 § andra stycket ÄB). I ett sådant fall bör du vara ensam dödsbodelägare och du kommer därför oundvikligen att få din mors föräldrahem på din lott vid arvskiftet (23 kap. 3 § första stycket ÄB). Du kan således besluta om att det ska säljas och så vidare, och borde därför även ha rätt att hindra din mors make från att bo kvar.
Är fallet annorlunda och du exempelvis har syskon gäller det jag skrivit ovan med det tillägg att alla dödsbodelägare har rätt att få egendom på sin lott och således kan det finnas fler som vill bestämma över vad som ska göras med just föräldrahemmet (se 23 kap. 3 § ÄB).
Du kan dock för att hjälpa din mors man avstå från ditt arv
Däremot kan du såklart också vara hjälpsam mot din mors man om du vill och i stället komma överens med honom om att han får bo kvar i bostaden under en tid. Detta kallas att du avstår din rätt till förmån för maken. I ett sådant fall har du rätt till efterarv för föräldrahemmet när han i sin tur går bort, genom att du blir delägare i dödsboet efter honom (se 3 kap. 1 § första stycket ÄB och 3 kap. 9 § ÄB).
Sammanfattning
Sammanfattningsvis är alltså min bedömning att din mors man inte borde ha rätt att få del av föräldrahemmet genom varken bodelning, övertaganderätt eller arv. Därmed borde du såsom ensam dödsbodelägare få föräldrahemmet på din lott och därför kunna bestämma vad som ska hända med det.
Jag hoppas att jag kunnat ge dig tillfredsställande vägledning kring vad som bör anses gälla i fallet du beskrivit, och att du därmed känner att du fått svar på din fråga. Har du några ytterligare funderingar, är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen. Skulle du behöva mer hjälp kan du även boka tid med en av våra duktiga jurister som kan hjälpa dig vidare.
Vänligen,
