Kan man som familjemedlem till en avliden riskera att bli utan arv?
Kan en familjemedlem bli arvslös?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att du undrar om man som familjemedlem till en avliden person riskerar att bli utan arv. Jag tolkar familjebegreppet relativt brett och kommer att redogöra övergripande för hur det ser ut för barns, särkullbarns, makars, samt bland andra föräldrars och syskons möjligheter att ärva. Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).
Finns barn till den avlidne kan de inte bli utan arv
I svensk rätt gäller att den som först och främst ärver den avlidne är dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Man kan inte som barn till en avliden bli utan arv eftersom barn alltid har rätt till så kallad laglott (7 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att även om den avlidne exempelvis genom testamente försökt göra barnet arvslöst så kan barnet påkalla jämkning av testamentet och på det sättet alltid få ut sin laglott (7 kap. 3 § första stycket ÄB). Man måste påkalla jämkning inom sex månader från det att man fick del av testamentet, annars förlorar man sin rätt (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB). Laglotten är då hälften av arvslotten, alltså hälften av det barnet skulle ärvt om testamente inte funnits.
Barn kan dock välja att avstå från att påkalla jämkning av ett eventuellt testamente och då delas kvarlåtenskapen ut enligt testamentet istället. De kan även skriftligen avsäga sig sitt arv genom att exempelvis godkänna ett testamente (17 kap. 2 § ÄB).
Make kan ibland ärva före barn
Efterlevande make ärver allt efter den avlidne om det inte finns några barn eller något testamente (3 kap. 1 § första stycket ÄB).
Finns det barn kan efterlevande make till den avlidne ärva före dem. Detta gäller när det finns gemensamma barn, alltså barn inom äktenskapet. Det innebär att de barnen får vänta på att få ut sin arvslott tills även den efterlevande maken avlider. Andra regler gäller för särkullbarn, alltså barn den avlidne har sedan tidigare och inte tillsammans med den efterlevande maken. Särkullbarn ärver före efterlevande make och får ut sin arvslott direkt. (3 kap. 1 § första stycket ÄB).
Dessa principer gäller även i den situation med testamente som jag redogjorde för ovan. Därmed får ett särkullbarn ut sin laglott direkt vid jämkning, medan ett gemensamt barn även då måste vänta på att få ut sitt arv.
Även om särkullbarn får ut sitt arv direkt och går före efterlevande make har maken alltid rätt att få minst fyra prisbasbelopp inklusive vad denne fått genom bodelningen som gjorts på grund av dödsfallet (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Fyra prisbasbelopp uppgår totalt till 193 200 kr för år 2022.
Särkullbarn kan även avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken om de vill, men då får de istället en rätt att ärva ur den efterlevande makens bo när denne avlider (3 kap. 9 § ÄB).
Andra arvingar än barn skyddas inte av laglottsregeln
Om det inte finns några barn till den avlidne går man vidare och tittar på om det finns några föräldrar, syskon eller syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte gör det tittar man om det finns några mor- eller farföräldrar kvar, eller alternativt barn till dem (2 kap. 3 § ÄB).
Dessa arvingar kan bli utan arv om arvet ”stannar” tidigare i kedjan, det vill säga om det finns exempelvis barn går hela arvet till barnen och inget till föräldrar eller syskon.
Dessutom, om det är till exempel ett syskon som är den enda arvingen till den avlidne så kan denne bli helt utan arv då övriga arvingar inte skyddas av laglottsbestämmelsen på samma sätt som barn gör. Detta då det i paragrafen står att barn är de enda som har rätt till laglott (jämför 7 kap. 1 § ÄB). Därmed kan andra familjemedlemmar som annars haft rätt till arv göras helt arvslösa av den avlidne genom exempelvis ett testamente.
En arvinge kan även bli utan arv om inget finns att ärva
En förutsättning för arv är att det vid dödsfallet finns något kvar för arvingarna att ärva. Finns det ingen egendom för dessa att ärva får de inget, även om de på pappret har en rätt till arv.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis är det alltså i princip omöjligt att göra sina barn arvslösa. De har alltid rätt till arv genom laglottsbestämmelsen, såvida de inte själva väljer att avstå från arvet på något sätt eller missar att påkalla jämkning i tid av ett eventuellt testamente.
Efterlevande make har också en relativt stark rätt till arv och ärver allt när inga barn eller testamente finns samt om det finns gemensamma barn. De gemensamma barnen har dock rätt till arvet när den efterlevande maken sedan avlider. Särkullbarns rätt till arv går dock i huvudsak före makes arvsrätt.
Andra familjemedlemmar skyddas inte genom laglottsbestämmelsen vilket innebär att de kan göras arvslösa genom exempelvis testamente.
Hoppas att du fått svar på din fråga! Om du har några ytterligare frågor, är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen.
Vänligen,