Kan man göra sina barn helt arvslösa?
Man gifter sig och får 3 barn. Skilsmässa och ny fru och 2 nya barn, döttrar. De köper hus och hälften skrivs på de 2 döttrarna eftersom nya frun insjuknar och dör efter tio år. Huset säljs och pengarna delas mellan far och döttrarna. De äldsta barnen har inte haft någon kontakt med sin far under 40 år så han vill att döttrarna ärver allt efter honom. Vad är bäst att göra?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Barnen är mannens bröstarvingar
Mannen har totalt 5 stycken barn och alla barnen är faders bröstarvingar. Bröstarvingar tillhör den första arvsklassen och enligt den legala arvsordningen så ska alla barnen ärva lika mycket, dvs varje barn ska få 1/5 vardera av all egendom som fadern äger, denna del kallas för arvslott. (se 2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). Eftersom inget av barnen är särkullbarn kommer jag inte behandla det i svaret.
Det bästa att göra för att fördela arvet är att upprätta ett testamente
För att döttrarna ska få en större del av arvet efter sin far så rekommenderar jag att upprätta ett testamente. Genom att upprätta ett testamente så sätter man den legala arvsordningen ur spel. (2 kap 1 § 2 st Ärvdabalken (ÄB).
Går det att göra så att döttrarna ärver allt?
Det går inte att göra så att döttrarna ärver allt, men det går att göra så att döttrarna ärver mer än 1/5 vardera och så att de andra tre barnen istället ärver 1/10 vardera av den totala egendomen. I Svensk rätt går det nämligen inte att göra någon av sina barn helt lottlösa. Jag ska förklara varför nedan.
Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott
Viktigt att komma ihåg är att bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott, dvs hälften av en arvslott (se 7:1 Ärvdabalken (ÄB)) och man kan aldrig testamentera bort en laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten, det vill säga hälften av arvet. Laglotten är vad ett barn minst har rätt till, oavsett vad som framgår i ett testamente. I detta fallet innebär det alltså att de tre övriga barnen har rätt till minst 1/10 vardera av det totala arvet. Detta innebär att fadern kan testamentera bort 7/10 av det totala arvet till döttrarna men resten del ska fördelas på de andra tre barnen.
Laglottsskyddet är en tvingande regel och går inte att avtala bort på något sätt eftersom att det är en skyddsregel. Anledningen till att regeln finns är just för att kunna hindra personer från att kringgå rätten och göra exempelvis sina barn arvlösa.
Observera dock, för att någon av de tre andra barnen ska få ut sin laglott förutsätts det att man begär jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB. Begär inte någon av de andra tre barnen jämkning av testamentet kommer det innebära att döttrarna för deras del. Begäran av jämkning ska framföras inom sex månader från det att en bröstarvinge blev delgiven testamentet (7 kap. 3 § 3 st ÄB). Jämkning kan ske antingen genom att man riktar anspråk direkt till testamentstagaren/testamenttagarna eller genom att man väcker talan mot dessa i domstol. Begär inte någon av de andra barnen jämkning inom jämkningsfristen (dvs inom sex månader från delgivningen) förlorar de sin rätt att få ut laglotten och deras del kommer istället att gå till testamenttagarna, dvs döttrarna.
Formkrav för testamente
För att ett testamente ska vara giltigt så är det viktigt formkraven är uppfyllda enligt 10 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Det ska upprättats skriftligen. Vidare ska två vittnen samtidigt närvara och skriva under med sina namn, samt vara medvetna om att det är ett testamente de bevittnar, det krävs dock inte att de känner till testamentets innehåll. Enligt 10 kap 4 § ÄB följer kraven på vilka som får vara testamentvittne.
Sammanfattningsvis
Det bästa mannen kan göra är att upprätta ett testamente. Jag rekommenderar att ta hjälp av våran juristbyrå så att testamentet blir rätt utformat.
Hoppas det var svar på dina fråga!
Med vänliga hälsningar
