Kan man göra barn arvslösa?
Hej Lawline,
En fråga som min man och jag diskuterar och har olika uppfattningar om:
Kan man göra barn arvslösa via gåvobrev?
Med vänlig hälsning
Lawline svarar
Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!
Huvudregeln är att var och en under sin livstid, fritt, får förfoga över sina tillgångar. Detta innebär att man får testamentera eller ge bort sina tillgångar hur och till vem man vill. Det förekommer dock vissa begränsningar då bröstarvingar (barn) har rätt till del av tillgångarna trots att avsikten hos den bortgångna personen varit det motsatta. Dessa regler går att finna i Ärvdabalken (ÄB).
Då er fråga rör specifikt gåvosituationer, begränsar jag mitt svar till detta.
I svensk rätt har bröstarvingar ett starkt laglottsskydd. Laglotten utgörs av halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att det som ett barn exempelvis skulle fått om inga korrigeringar eller önskemål lagts till i ett testamente utgör arvslotten, vilken delat i två utgör laglotten.
Det finns något i svensk rätt som kallas för stärkt laglottsskydd. Detta innebär att bröstarvingar kan kräva en gåva åter om den avlidna personen givit en gåva under två situationer som jag ska förklara mer ingående. För det första rör det sig om dödsbäddsgåvor, vilka givits av den avlidna då denne stått inför döden eller trott att hen gjort det. Detta likställt med ett testamente och omgärdas därmed av laglottsreglerna. Den andra gåvosituationen som ger stärkt laglottsskydd är sådana gåvor som inte är betungande för gåvogivaren under dennes livstid. Ett exempel skulle kunna vara att ägandet av ett hus övergår till en gåvotagare, men att givaren till sin död, oförändrat, kan nyttja huset som vanligt. Denna situation är också att likställa med ett testamente. En bröstarvinge kan, om någon av dessa två scenarion föreligger, alltså kräva gåvotagaren på sin laglott som om gåvan aldrig givits från början (7 kap. 4 § ÄB).
Ett annat scenario där bröstarvingar kan få ut sin laglott är i de fall där en gåva ges till en annan arvsberättigad. I ett sådant scenario ska gåvan räknas som förskott på arv (6 kap. 1 § ÄB). Detta kan dock lätt undvikas genom att skriva ett gåvobrev som uttryckligen anger att gåvan i fråga inte ska räknas som förskott på arv. I detta scenario kan man alltså ge alla sina tillgångar till barn 1 med ett tillhörande gåvobrev vilken förklarar att gåvan inte är förskott på arv. Barn 2 kan i detta fallet inte göra något för att ta del av gåvan/arvet.
Om gåvan går till en annan person, som inte har någon enligt lag angiven arvsrätt, är det inget bröstarvingar kan göra åt saken. Detta är dock förutsatt att gåvan inte är av sådan karaktär som faller under 7 kap. 4 § ÄB som beskrivits ovan.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar,
