Kan man frångå text om byggnadshöjd inskrivet i bygglov under byggnadsprocessen?

FRÅGA
En granne har beviljats bygglov där vi förlorade överklagan i Mark- och Miljööverdomstolen när vi bl a klagade på husets höjd i miljön, vid ett andra bygglov 2016. (Ett första, ej godkänt, 2014) Bygglovet har vunnit laga kraft, byggherren fått startlov och byggnation på gång. Vi har hela tiden påtalat oro för husets kommande höjd i miljön, vilket även skrivits in i 2 bygglov kommer att påverka omgivande grannars utsikt, insyn och skuggapåverkan.Det finns en text i bägge byggloven som säger: "Nockhöjden på X 42:98 blir belägen mellan 2:37 och 2:46´s nockhöjder". (Ej högre än grannarnas nockhöjder.) Enligt praxis prioriteras ritning och siffror före text i bygglov.Kommunens mätning 201022: Nockhöjden blir +80-85cm. Enligt kommunen acceptabel avvikelse=1-2dm.Tillsynsärende hos kommunen angående texten. Kommunen föreslår avslag. Vi söker lagrum och hur vi går vidare:1. Kan kommun skriva in ett tydligt påstående i ett kommunalt beslut utan att det ska gälla/gäller? Om innevånare inte kan förlita sig på ett påstående, kan man i förlängningen inte förlita sig på kommunala beslut överhuvudtaget.2. Vi befarar att texten skrivits in i kommunalt beslut utan underlag, eftersom bygglovshandlingar är daterade 2014 och 2016 och mätning gjordes först 201022. Tjänstefel?3. Bör en domstol ifrågasätta text i kommunalt beslut- inte förlita sig på dess korrekthet?4. Kan man riva upp ett domstolsbeslut som befaras tagits på fel grund?5. Kan vi söka inhibition?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag uppfattar det som att det i bygglovet anges i text att nockhöjden inte blir högre än grannarnas men att det efter kommunens mätning slagits fast att nockhöjden kommer bli 80–85 cm högre än grannarnas nockhöjder. Jag uppfattar det även som att ni har överklagat bygglovet utan framgång och att ni nu undrar om det går att göra något åt den nya nockhöjden. Regler om bygglov hittas bland annat i Plan och bygglagen (PBL).

Kan texten i bygglovet frångås?

Lovpliktiga åtgärder, som avser byggnadsverk, tomter eller allmänna platser, ska genomföras så att de inte strider mot det lov som har getts för åtgärden. Detta innebär att åtgärden ska utföras exakt så som det framgår av det beviljade lovet inklusive tillhörande ritningar. Exempelvis får inte byggnadens läge på tomten eller dess höjdläge ändras. De på ritningarna angivna markhöjderna ska följas. Utformningen får inte heller ändras, exempelvis får inte fasad- eller takmaterial, fönster- eller dörrsättning eller kulör bytas (10 kap. 2 § PBL). Om byggherren vill ändra en åtgärd under byggtiden så att den inte följer det givna lovet krävs ett nytt lov för hela åtgärden. Det finns inga möjligheter att besluta om ändring av lov. Om en åtgärd inte följer bygglovet klassas detta som olovligt bygge.

Bygglov får alltså inte frångås under byggnadsprocessen. Frågan blir i ert fall om texten kan anses vara en del av bygglovet. Det framgår inte av frågan huruvida ritningarna eller siffror/uträkningar frångår texten i bygglovet. Som du skriver är praxis i sådana fall att ritningar och uträkningar ges förtur när man ska tolka bygglovet. Om ritningar och uträkningar inte frångår texten ska dock texten följas och byggnaden ska inte vara högre än grannarnas nockhöjder.

Är det tjänstefel att skriva bygglov innan mätning?

Det är viktigt att byggnader uppförs på rätt plats, det vill säga exakt på den plats som bygglovet eller startbeskedet anger. Därför anger PBL att utstakning ska ske om det behövs. Utstakningen görs innan byggnadsarbetena påbörjas och innebär att läget av en byggnad märks ut på marken. Ofta görs även utmärkning av höjden i samband med utstakning. För att kontrollera att åtgärden verkligen hamnat på avsedd plats i plan och höjd kan även en lägeskontroll göras när åtgärden påbörjats eller är klar. (10 kap. 26 § PBL).

Bygglovet baseras alltså i regel på de ritningar, uppgifter och handlingar som har skickats in till byggnadsnämnden vid ansökan om bygglov. Mätning sker sedan vid utstakning och/eller vid lägeskontrollen. Båda dessa mätningar sker efter att startbesked utfärdats. Det kan alltså inte anses vara tjänstefel att skriva in höjdbegränsningar i bygglovet innan mätning skett.

Bör domstol ifrågasätta text i kommunalt beslut?

I en rättegångsprocess är olika uppgifter fördelade mellan de olika aktörerna. Huvudregeln enligt svensk rätt är att parterna har huvudansvaret för den materiella delen av processen, medan domstolen ansvarar för den formella delen. Det har sin grund i de processrättsliga principer som reglerar ansvaret mellan domstolen och parterna i rättegångsprocessen. Detta innebär alltså att det i regel är parterna som ska åberopa omständigheter och lägga fram bevisning inför domstolen och att domstolen i princip inte gör egna efterforskningar (42 kap. 2 § Rättegångsbalk (RB)).

Domstolen kommer alltså inte ifrågasätta en text om inte någon av parterna anför att texten är felaktig och lägger fram bevis härom. Domstolen bör dock ifrågasätta texten om någon av parterna åberopar att den är felaktig, och om domstolen anser att någon part troligen vill ifrågasätta texten bör domstolen anmoda parten att lägga fram bevisning härom.

Kan domstolsbeslut som tagits på fel grund rivas upp?

En dom som vunnit laga kraft kan inte överklagas. De möjligheter som finns att få en omprövning är via de extraordinära rättsmedlen. Dessa är resning, återställande av försutten tid och besvär över domvilla. Det är dock svårt att få till en omprövning av en dom genom extraordinära rättsmedel och de används bara i speciella situationer.

En grund för resning är om det har framkommit omständigheter eller bevis, som inte tidigare har förebragts och dess förebringande sannolikt skulle ha lett till en annan utgång (58 kap 1 § 3 p. RB). För att detta ska vara resningsgrundande krävs dock att parten som åberopar den nytillkomna bevisningen gör sannolikt att denne inte kunde ha åberopat bevisningen vid den första rättegången eller har annan giltig ursäkt för att du inte åberopade dem då. Besvär över domvilla regleras i 59 kap. 1 § rättegångsbalken, och innebär att en dom kan undanröjas om det förekommit grovt rättegångsfel under rättegången.

Min bedömning är att omständigheten att texten i bygglovet inte ifrågasattes av domstolen tyvärr inte kan utgöra grund för något extraordinärt rättsmedel och att domen om beviljande av bygglov inte kan ändras.

Kan ni söka inhibition?

Jag uppfattar det som att ni för tillfället har ett tillsynsärende pågående hos kommunen angående nockhöjden. Det kan dock ta tid innan kommunen fattar beslut i ärendet. Eftersom grannarna har fått ett startbesked kan de fortsätta bygga enligt bygglovet innan ärendet har prövats av kommunen. Inhibition syftar till att förhindra en verkställighet i fall där det är av stor betydelse för klaganden (d.v.s. ni som grannar) att ett överklagat beslut inte verkställs innan saken slutligt prövats. I min utredning har jag dock bara hittat belägg för att inhibition kan ske då det är fråga om överklagan av beslut. Jag kan alltså inte hitta något lagstöd för att inhibition kan ske då det rör sig om ett tillsynsärende.

Sammanfattning och handlingsplan:

Sammanfattningsvis ska en bygglovspliktig åtgärd utföras exakt så som det framgår av det beviljade lovet inklusive tillhörande ritningar. Bygglov får alltså inte frångås under byggnadsprocessen. Det framgår inte av frågan huruvida ritningarna eller siffror/uträkningar frångår texten i bygglovet. Om så är fallet ges ritningar och uträkningar i regel förtur när man ska tolka bygglovet. Om ritningar och uträkningar inte frångår texten ska dock texten följas och byggnaden ska inte vara högre än grannarnas nockhöjder.

Bygglovet baseras i regel på de ritningar, uppgifter och handlingar som har skickats in till byggnadsnämnden vid ansökan om bygglov. Mätning sker sedan vid utstakning och/eller vid lägeskontrollen. Båda dessa mätningar sker efter att startbesked utfärdats. Det kan alltså inte anses vara tjänstefel att skriva in höjdbegränsningar i bygglovet innan mätning skett.

I svensk domstol är det parterna som ska åberopa fel och lägga fram bevisning inför domstolen och domstolen gör i princip inte egna efterforskningar. Domstolen kommer alltså inte ifrågasätta en text om inte någon av parterna anför att texten är felaktig och lägger fram bevis härom. Min bedömning är därför att omständigheten att texten i bygglovet inte ifrågasattes av domstolen tyvärr inte kan utgöra grund för något extraordinärt rättsmedel och att domen om beviljande av bygglov därmed inte kommer kunna ändras.

Jag rekommenderar att ni i tillsynsärendet trycker på att bygglov ska följas och att era grannar inte har rätt att frångå bygglovet under byggnadsprocessen. Byggnadsnämnden är skyldig att pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse eller föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av PBL.

Hoppas ni fick svar på er fråga!

Vänliga hälsningar,

Elise Sohlberg
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Allmänt om lagar och regler (796)
2021-01-20 Hur får man jaktlicens?
2021-01-17 Är det olagligt att vara folkbokförd på en annan adress än den man bor på?
2021-01-15 Krävs tillstånd vid användning av offentlig plats?
2021-01-13 10 personer i fjällstuga - tillåtet enligt nya pandemilagen?

Alla besvarade frågor (88273)