Kan man avtala bort samäganderättslagen i ett testamente?
Hej! Vi är fyra syskon (som alla har barn) som samäger en jordbruksfastighet. Vi är nu något till åren och funderar på hur situationen blir när någon av oss går bort. Kan man skriva testamente som innebär att när någon av oss avlider ska nyttjanderätten och därmed beslutsrätten ang skötsel av skog, mark och hus övergå till efterlevande syskon, tills ingen av oss lever. Då men först då går både nyttjanderätt och äganderätt över till våra respektive arvingar som var och ens enskilda egendom. Tacksam för svar Vänliga hälsningar
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är ärvdabalken (ÄB) och lagen om samäganderätt (samäganderättslagen, SamägL).
Testamente - Vad gäller i termer av formkrav?
Den som upprättar ett testamente benämns testator och rättshandlingen är ett slags förordnande om hur testators kvarlåtenskap ska fördelas efter dennes frånfälle. Testamentet ska, förutom att vara ett uttryck för testators yttersta vilja, upprätts skriftligen och i samtidig närvaro av två vittnen undertecknas av testator eller genom vittnenas försorg "vidkännas sin namnteckning", 10 kap. 1 § ÄB. Vittnena ska alltså genom sina underskrifter bekräfta att det är testator som har skrivit under testamentet varför de även måste känna till att det är ett testamente de bevittnar.
Det föreligger dock inget krav på att vittnena behöver ta del av innehållet utan det räcker med att de är medvetna om vilken typ av handling det rör sig om. Och notera att ett testamente endast blir tillämpligt efter testators död. Tänk på att du själv inte kan agera vittne och inte heller den som är under 15 år eller på grund av psykisk sjukdom saknar insikt om betydelsen av en vittnesbekräftelse. Därutöver uppställs förbud mot make, sambo, eller den som i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till dig som testator eller dina syskon att vara testamentsvittne, 10 kap. 4 § 1 st. ÄB.
Jag vill också understryka vikten av kravet på två samtidigt närvarande vittnen. Med detta menas att personerna i princip måste befinna sig i samma rum. I rättspraxis har nämligen, vid klander av testamenten, vittnen som vid tidpunkten för testamentets upprättande befunnit sig i samma bostad men olika rum inte ansetts vara samtidigt närvarande och därmed utgjort tillräckligt skäl för att få testamentet ogiltigförklarat, se bl.a. Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1978 s. 189. Slutligen ska det framhållas att en bröstarvinge (ett barn) alltid har rätt att få ut sin laglott, vilken utgör halva arvslotten, 7 kap. 1 och 3 §§ ÄB. Laglotten kan arvlåtaren inte testamentera bort.
Din fråga - Vad gäller i förevarande situation?
Generellt kan sägas att det står envar fritt att förfoga över de tillgångar man själv äger, vilket i klartext innebär att du och dina syskon har rätt att godtyckligt överlåta era respektive andelar av jordbruksfastigheten genom försäljning, byt och/eller gåva och i förhållande till vem som helst. Detsamma gäller testamentariska förordnanden varför jag egentligen inte ser några problem med det upplägg som du föreslår i din ärendebeskrivning. Det väsentliga är att samtliga ovannämnda formkrav är uppfyllda och att alla eventuella villkor/förbehåll verkligen ger uttryck för testators yttersta vilja. Men följande behöver ändå uppmärksammas.
Vid det första syskonets frånfälle kommer dennes bröstarvingar att ärva honom eller henne eftersom barn tillhör den s.k. första arvsklassen och de tar lika lott i arvlåtarens, dvs. förälderns, kvarlåtenskap, om ingenting annat följer av något testamente vill säga, 2 kap. 1 § ÄB. Tilläggas bör dock att makar ärver före gemensamma barn varför era respektive partners (om sådana finns och är i livet) först kommer att ärva era ideella andelar i jordbruksfastigheten. I 3 kap. 1 § 1 st. ÄB sägs nämligen att om arvlåtaren var gift ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Det innebär således att eventuella sambor inte ärver. Men oavsett vem som de facto först ärver efter er syskon kommer vederbörande att inträda som delägare i jordbruksfastigheten och denne kommer då att inneha denna med samäganderätt, dvs. äga den gemensamt med övriga, enligt samäganderättslagen.
I 1 § SamägL sägs att äro två eller flera samfällt ägare av fastighet eller lös sak tillkomme envar av dem viss lott i godset. Lotterna vare för lika räknad, där ej annat förhållande kan visas. Vidare anges i 2 § SamägL att för förfogande över det samfällda godset i dess helhet eller för vidtagande av åtgärd i godsets förvaltning erfordras samtliga delägares samtycke; dock må åtgärd, som för godsets bevarande tarvas och ej tål uppskov, utan hinder därav att någon delägare i följd av sjukdom, frånvaro eller annan orsak är ut stånd att i åtgärden deltaga, av övriga vidtagas.
Språkbruket i lagen är något ålderdomligt, men i klartext innebär ovanstående att andelarna i den gemensamt ägda egendomen, dvs. jordbruksfastigheten, kommer att vara lika stora om ingenting annat har bestämts. Därutöver gäller att förvaltningen och alla inplanerade åtgärder kräver samstämmighet, dvs. samtliga delägares samtycke, vilket i praktiken innebär att arvtagaren (barnen eller efterlevande make) kommer att åtnjuta en slags vetorätt, något som av förklarliga skäl potentiellt kan skapa en del oreda för er syskon. Undantag görs dock för åtgärder som inte tål uppskov, med andra ord akuta åtgärder. Jämte detta kan varje delägare, mot övrigas vilja, dessutom framtvinga en försäljning via en offentlig auktion, 6 § SamägL.
Samäganderättslagen är dispositiv, vilket innebär att vissa delar eller till och med hela lagen kan avtalas bort. Min uppfattning är därför att detta, tillsammans med det aktuella och föreslagna upplägget, bör ske, vilket enkelt kan manifesteras i era testamenten. Då kommer arvtagarna, barnen eller eventuella makar, att uppträda som formella ägare utan de rättigheter som följer av samäganderättslagen. Men ytterligare en sak behöver framhållas. HD har i en ganska nutida dom uttalat att även om samäganderättslagen har avtalats bort har varje delägare, om delägarna inte kan komma överens, fortfarande rätt att ansöka om ett förordnande av en god man för egendomens förvaltning, dvs. en extern part som går in och övertar skötseln av egendomen och i förevarande fall er jordbruksfastighet. Det förutsätter dock att delägarna inte har valt någon annan tvistelösningsmetod. Se avgörandet NJA 2019 s. 1055. Vidare bedömer jag att testamentena bör innehålla ett uttryckligt överlåtelseförbud så länge någon av er syskon är i livet. Och detta för att förhindra en situation där någon arvtagare helt plötsligt får för sig att vilja avyttra sin andel.
Notis: HD styr rättspraxis på det här området och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
