Kan köpare återkalla reklamation och gäller mitt återköpsförbehåll?
Är kontraktet brutet?
Köpekontrakt mellan säljare (mig) och köpare ( Familjen Wennberg) upprättades 30/10 2018.
På kontraktet står att jag har återköpsrätt.
Ingen köpeskilling är betald, utan betalning för valpen ska ske i form av en tikvalp, uppfödd av Fam Wennberg, våren 2019 alt 15000.
Sen leverans har klagomål kommit till mig, att valpen är besvärlig.
18/11 ringde köparen och sa att dom inte orkar med valpen mer. Då sa jag att sälj den, och behåll pengarna.
25/11 fick jag skriftligt besked på att de provat omplacera valpen, utan resultat. Jag blev tillfrågad om jag ville ha tillbaka henne eller om Fam Wennberg skulle sälja henne. Jag svarade att jag gärna tar tillbaka valpen. Om det är okej. Fick till svar " Ja, jisses, det är ok.Kl var då 12.53
Jag frågade när dom tänkte komma med valpen. "Lutar åt att vi kommer idag" Kl var då 14.06
16.02 får jag ett meddelande om att dom behåller valpen. Och att avtalet gäller som skrivet, och att jag får en valp till våren.
Jag anser att avtalet är brutet. Många klagomål på valpen, upprepade återlämningsönskemål ggr i tal/skriftligt. Jag anser att valpen ska återlämnas, eftersom dom uttryck det skriftligt. Fam W vill behålla hunden. Vem har rätt? Med vänlig hälsning
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
I detta fall är det fråga om lös egendom och köplagen utgör ledning. Köplagen är dispositiv, vilket innebär att lagens bestämmelser inte tillämpas i den mån annat följer av avtal, av praxis som har utbildats mellan parterna eller av handelsbruk eller annan sedvänja som måste anses bindande för parterna (3 § köplagen). Fråga om reklamation. Med utgångspunkt i köplagens bestämmelser, bör det undersökas huruvida det är fråga om reklamation från köparens sida.
Reklamation?
Skulle det vara fråga om en uppfylld reklamation, kan det anses att egendomen ska gå åter. En reklamation kan vara muntlig eller skriftlig. Det enda kravet som ställs på en neutral reklamation enligt 32 § köplagen, är att köparen anger det fel som köparen önskar göra gällande. Ett allmänt klagomål på varan är alltså inte till fyllest (jfr NJA 1988 s. 335). Skälet härtill är främst säljarens befogade intresse av att få närmare kunskap om de åtgärder som kan komma att bli aktuella för att undersöka felet och eventuellt få det åtgärdat. Däremot kan det inte krävas mera än att köparen meddelar sina iakttagelser rörande hur felet yttrar sig.
En reklamation ska kommunicera till säljaren att köparen har anspråk på grund av felet. Som framgår av NJA 1988 s. 335räcker det att det med "önskvärd tydlighet" framgår att köparen är så missnöjd med varan att fråga är om en reklamation. Just ordet reklamation behöver således inte användas, även om det naturligtvis är lämpligt.
Av reklamationen ska det framgå vad köparen är missnöjd med och att den vill att säljaren ska göra något åt det (jfr prop. 1988/89:76 s. 123 f.).
Sammanfattningsvis får det anföras, att ett enkelt meddelande från köparen om att varan inte fungerar, eller på vilket sätt den inte fungerar och att köparen kräver att säljaren åtgärdar felet, i allmänhet får anses tillräckligt för att reklamation ska anses ha skett.
Det är min uppfattning, att köparens agerande i detta fall innebär, att en reklamation får anses föreligga. Huruvida du kan tvinga dem att genomföra reklamationen, det vill säga, tvinga dem att lämna tillbaka varan, finns det ingen uttrycklig reglering för. Det bör istället vara rimligt att utreda huruvida ni ingått avtal om huruvida varan ska lämnas tillbaka.
Ingånget avtal om återlämnande och återköpsrätt
Ni kan tyckas ha haft en överenskommelse om de ska lämna tillbaka varan. De vill emellertid inte uppfylla denna överenskommelse. Det man dock bör tänka på är att avtal bör vara klara och tydliga i dess formuleringar, för att lämna så litet utrymme för missförstånd och feltolkningsmöjligheter som möjligt. Det kan av denna anledning anses svårt att bevisa, att ni ingått avtal om att de ska lämna tillbaka varan. Istället bör återköpsrätten utredas.
Det är möjligt att i svensk avtalsrätt avtala om återköpsrätt. Det är dock av betydelse att man i kontraktet föreskriver mer än att bara "återköpsrätt föreligger". Man bör skriva på vilket sätt ägaren ska meddela tidigare ägare att hästen ska säljas. Det bör skrivas in hur lång tid gamla ägaren har på sig att svara och lämna besked huruvida denne vill köpa tillbaka hunden. Man bör avtala om vilket pris som ska gälla. Det är sålunda flera delar som ska beaktas för att en tydlig klausul ska föreligga. Eftersom det inte framgår om ni diskuterat innebörden av den här klausulen, så utgår jag ifrån att inget sagts. Svårigheten med avtalsklausuler av detta slag föreligger nämligen framför allt i de fall parterna inte har diskuterat innebörden av dem. I sådana fall får man använda sig av avtalstolkning för att försöka utröna parternas avsikter vid avtalets ingående. Framgår inte avsikterna får man istället utgå ifrån ordalydelsen i avtalet. Värt att tänka på är även den s.k. oklarhetsregeln, vilken innebär att den som tar med och formulerar ett avtalsvillkor står risken för de eventuella oklarheterna, vilket innebär att avtalet till syvende och sist kan tolkas till dennes nackdel.
Det bör i detta skede kunna anföras, att det inte bör anses ändamålsenligt att klausulen skulle ha innebörden att en uppfödare har rätt att välja mellan att köpa eller ta tillbaka hunden, så länge hunden skulle kunnat säljas vidare mot betalning. I detta fall kan det anföras, att det tycks som att köparen inte vill sälja hunden, varför återköpsrätten inte aktualiseras. Mot detta kan anföras det som nämnts ovan, nämligen att ni skulle kunna anses ha ingått avtal om att hunden ska lämnas tillbaka. Det tycks inte som att du försökte utnyttja återköpsrätten i det första skedet, det vill säga, när det ville lämna tillbaka hunden.
Slutsats
Det tycks som att köparen genomfört en reklamation. Köparen har dock ändrat sig. Förvisso kan det anföras att du har återköpsrätt, men det tycks inte som att du försökte aktualisera den. Köparen tycks även ha ändrat sig. Dessutom kan klausulen anses otydlig – beroende på dess innehåll –, varför klausulen på den grunden inte kan göras gällande mot köparen. Däremot kan det anföras, att ni ingått avtal om att de skulle tillhandahålla dig hunden åter. Huruvida ett sådant avtal föreligger är dock otydligt. Det ska noteras att det är svårt att tillhandahålla ett mer precist svar i denna fråga, eftersom uttrycklig reglering saknas. Däremot kan vi samtala mer om detta på telefon.
Jag kommer att ringa dig måndag den 3:e december ca kl. 17.00. Om tiden inte passar kan du mejla mig på pontus.schenkel@lawline.se. Jag föreslår att vi under samtalet utreder saken mer ingående.
Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!
