Kan jag göra mig skyldig till förtal om jag berättar för ovetande i släkten om en familjemedlems i domstol fastslagna brottslighet?

2021-05-18 i Övriga brott
FRÅGA
Hej!En nära släkting är dömd för grovt barnpornografibrott och har snart avtjänat ett 2 årigt straff. Detta har han lyckats hålla hemligt för de flesta i släkten. Då han mer än gärna närvarar på diverse familjesammankomster och det på dessa finns det barn så undrar jag om jag kan råka illa ut/ bli dömd för förtal om jag berättar för övriga familjen och släkten vad han gjort och faktiskt är dömd både i tings- och hovrätten för.Rent moraliskt tycker jag det är helt fel att han kan få vara i närheten av barn utan att deras föräldrar vet om vad för person han faktiskt är och själva ta beslut om hur nära honom deras barn skall få lov att vara. Men vad säger lagen här? När jag försöker läsa mig till det så får jag uppfattningen att jag inte får lov att säga något och om jag gör det kan den dömde pedofilen anmäla mig för förtal.
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Såvitt jag förstår undrar du om det kan vara brottsligt att sprida till övriga i släkten att en familjemedlem har lyckats dölja att denne blivit dömd och avtjänat ett längre fängelsestraff för grovt barnpornografibrott. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är brottsbalken (BrB).

Förtal, vad gäller?

I 5 kap. 1 § 1 st. BrB stadgas att den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning dömes för till böter.

I lagrummets andra stycke sägs vidare var han skyldig att uttala sig eller var det eljest (annars) med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, ska ej dömas till ansvar.

I 5 kap. 2 § BrB sägs att om brott som avses i 1 § är grovt döms för grovt förtal till böter eller fängelse i högst två år.

I lagrummets andra stycke uttalas att det vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen med hänsyn till uppgiftens innehåll eller sättet för eller omfattningen av spridningen eller annars var ägnad att medföra allvarlig skada.

Om det har lämnats en uppgift till tredje man, det vill säga till någon annan, en eller flera personer, avsett att utsätta någon för andras missaktning kan ett förtalsbrott vara begånget. Det krävs alltså inte någon större spridning. Endast ett påstående, vilket är så bestämt att dess sanningshalt kan prövas, är att betrakta som en uppgift på det sätt som föreskrivs i lagtexten. Med att en uppgift lämnas avses exempelvis en spridning av uppgifter genom tal eller skrift. Mot detta står envars grundlagsskyddade yttrandefrihet varför en person som har lämnat en kränkande uppgift kan gå fri från ansvar om denne var skyldig att uttala sig (till exempel i ett vittnesförhör) eller om det av andra skäl och med hänsyn till omständigheterna kan anses ha varit försvarligt att lämna uppgiften.

Vid den här prövningen sker också en så kallad sanningsbevisning, vilket betyder att uppgiftslämnaren måste visa att informationen var sann eller att denne i vart fall hade skälig anledning att tro att så var fallet. Av det föregående framgår alltså att det är gärningsmannen som åläggs bevisbördan avseende sanningshalten, vilket kan te sig något ovanligt i en brottmålsprocess (normalt sett är det åklagaren som bär bevisbördan). Notera dock att alla negativa uppgifter som lämnas om en person inte nödvändigtvis behöver utgöra förtal. Detta innebär att en uppgift som förvisso kan framstå som negativ för den utpekade men avser handlingar eller egenskaper som objektivt sett är vanliga eller mindre klandervärda inte kommer att rymmas inom den ovan angivna brottsbeskrivningen i 5 kap. 1 § BrB. Uppgifterna i fråga måste helt enkelt vara av allvarligare slag.

Ett exempel på att det ofta är tillräckligt med ett någorlunda bestämt uttalande och ett innehåll som är ägnat att utsätta någon för annans missaktning är Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1987 s. 336. I det här rättsfallet ansågs ett negativt värdeomdöme av en personalledare ha varit tillräckligt bestämt för att kunna utgöra förtal. Med hänsyn till de resonemang som förs i domskälen synes kravet kunna sällas tämligen lågt, det vill säga att det inte verkar krävas särskilt mycket för att någonting potentiellt skulle kunna betraktas som förtal. Men i ditt fall handlar det en uppgift som är sann och i lagtexten sägs som sagt att det för straffrihet krävs att uppgiften som sprids är sann eller att det fanns skälig anledning att tro att uppgiften var sann. Det första rekvisitet är således uppfyllt. Härutöver måste ditt agerande, alltså lämnandet (spridandet) av uppgiften om släktingens begångna brott, framstå som försvarligt med hänsyn till omständigheterna. När det gäller försvarlighetsbedömningen kan dessvärre inget entydigt svar ges eftersom den bedömningen varierar från fall till fall, men generellt kan sägas att det måste föreligga ett allmänt intresse av att uppgiften lämnas. Sedan görs en intresseavvägning, vilket innebär att det förstnämnda intresset vägs mot den utpekades, din släktings, intresse av att slippa få bli utpekad som brottslig och/eller klandervärd. Det måste också framhållas att det inte bara är du som ursprunglig uppgiftslämnare som kan komma att göra dig skyldig till brott, även andra i släkten kan förtala eftersom det är själva spridandet som grundar straffansvar.

Notis: HD styr rättspraxis på straffrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Ovan har den materiella rätten beskrivits, alltså den juridisk-tekniska aspekten. I praktiken är dock åtal för förtal mindre vanligt. Förtal är nämligen ett brott som inte lyder under allmänt åtal, vilket innebär att en åklagare inte är skyldig att väcka åtal (jfr 20 kap. 3 och 6 §§ rättegångsbalken). Det här brottet är istället ett så kallat målsägandebrott (målsägande = brottsoffer), vilket stadgas i 5 kap. 5 § 1 st. BrB i vilket det bland annat sägs att brott som förolämpning och förtal inte får åtals av någon annan än målsäganden själv. Om brottet riktar sig mot någon som är under 18 år eller om det anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser vissa i lagen specifikt angivna ärekräkningsbrott kan dock en åklagare väcka åtal, vilket då kommer att föregås av en sedvanlig förundersökning. Sammanfattningsvis kommer din släkting med största sannolikhet att behöva driva det här ärendet själv om denne skulle ha för avsikt att polisanmäla dig för att du har valt att informera övriga i släkten. Notera att det nu sagda inte på något sätt är en uppmaning till dig att sprida informationen om vederbörandes brottslighet. Till syvende och sist ankommer på dig att göra den här bedömningen utifrån framställningen ovan. Jag kan, vilket du säkert förstår, inte svara på exakt hur du ska agera i den nu uppkomna situationen.

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.

Notera dock att vi på straffrättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några straffrättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en brottmålsbyrå.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,

Jacob Björnberg
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Övriga brott (960)
2021-06-17 Är det brottsligt om någon utsätter mig för kränkande tillmälen?
2021-06-16 Preskriptionstid för barnpornografibrott
2021-06-16 straff vid penningtvättsbrott
2021-06-14 Får man ha en katana på allmän plats?

Alla besvarade frågor (93215)