Kan jag bli utan arv? Vad kan hända med min del om dem även skriver in min bror och hans fru på huset? Vad kan hända med min del om dem överlåter bostaden t.ex innan dem båda avlider till min bror?

Hej

Jag har en fråga om arv. Vi är två bröder. Jag gifte mig och flyttade ut från föräldrarnas hus. Min bror gifte sig, men stannade kvar med föräldrarna. Attityden/respekten mot mig och min familj har utan anledning blivit dålig och jag misstänker att detta kommer resultera i att dem inte vill att jag skal ärva utan min bror som bor med dem skal ärva.

Kan detta hända, är det ens möjligt ? Vänligen tänk alla scenarier.

Vad kan hända med min del om dem även skriver in min bror och hans fru på huset?

Vad kan hända med min del om dem överlåter bostaden t.ex innan dem båda avlider till min bror?

Tackar på förskott

Lawline svarar

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.


Fråga 1: Kan detta hända, är det ens möjligt att bli utan arv?

Det korta svaret är nej. Du kan inte bli arvlös eftersom du har rätt till din laglott (7 kap. 1§ ärvdabalken, ÄB). Att understryka här är att jag tolkar det som när du säger "föräldrar" att du är deras gemensamma barn (bröstarvinge) – och därför ärver båda. Är du endast barn till den ena föräldern så är du ett särkullbarn och ärver således endast den biologiska föräldern. Föräldrarna kan såklart testamentera och göra vad de vill med sina tillgångar, men laglotten har du alltid rätt till.

Fråga 2: Vad kan hända med min del om dem även skriver in min bror och hans fru på huset?

Denna fråga går inte att till fullo svara på, då den beror på några olika omständigheter: För det första har det betydelse vad du menar när du säger hus. Lagen skiljer mellan fastigheter (fast egendom som regleras i jordabalken, JB) och byggnad på ofri grund (lös egendom). För det andra är "skriva in" av betydelse. För fast egendom för att man ska bli ägare krävs lagfart. Lagfart uppnås genom en ansökan till Lantmäteriet genom en förvärvshandling dvs ett köpebrev, gåvobrev, arvskifte, testamente eller bodelningsavtal. Om det skulle handla om fast egendom behövs alltså en kompletterande skriftlig handling. För lös egendom krävs ingen liknande registrering för ägandeskapet. Däremot kan det ju finnas vissa bevisnackdelar om de t.ex. inte skrivit ett avtal sinsemellan. Samt att det också är svårt att avgöra exakt hur stora andelar vardera en äger – även om man utgår från att alla äger lika delar var (att komma ihåg är ju dock att samtliga dessa fyra äger huset tillsammans dvs med samäganderätt och begränsas således på så vis t.ex. att man inte får göra vissa saker utan de andras samtycke). MEN en tredje omständighet får också betydelse, nämligen arvsrätten i sig. Beroende på hur denna inskrivning skett t.ex. om personerna tagit över lån eller inte, om de köpt en viss andel eller inte och hur stor denna andel varit så kan det finnas en möjlighet att komma åt den ändå. Exempelvis – oavsett om huset betraktats som fast eller lös egendom – säger arvsrätten att gåvor alltid ska betraktas som förskott på arv, om ingenting annat formulerats i ett gåvobrev (6 kap ÄB). I ett sådant fall ska din brors del avräknas från hans arvslott vid beräkning och delning av kvarlåtenskapen. Och det skulle man också kunna säga är en fjärde omständighet: beräkningen av arvslotten handlar ju om hur stor andel ni båda ska ärva era föräldrar, lottläggningen handlar om vem som ska få vilken egendom på sin lott – och den kan ju hamna både på dig och din bror.

Fråga 3: Vad kan hända med min del om dem överlåter bostaden t.ex innan dem båda avlider till min bror?
Kortfattat och delvis repetition av fråga 2 ovan: Vid fast egendom krävs en kompletterande skriftlig handling (4 kap 1§ JB) och det beror på vilken typ av överlåtelse t.ex. köp eller gåva. Lös egendom så finns inget krav på skriftlig handling, men kan ju vara bra med ett avtal som säkerställer att överlåtelsen ägt rum. Precis som tidigare för gåva så betraktas det som förskott på arv om inget annat anges. Beror dock där på om det upprättat ett testamente eller inte. Då gäller testamentet, men som kan gå att klandra/jämka testamentet. Finns möjlighet till nödtestamente som är okej. Beroende på hur nära/långt ifrån man vidtagit en handling (här särskilt fokus på gåva) så finns det möjlighet att angripa också.

Som sagt så beror mycket på omständigheterna, men här har du åtminstone fått en inblick i vad som kan ha betydelse och inte.

Hoppas att du fått viss vägledning i din fråga!

Vänliga Hälsningar

Evelina KarhuRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arvs- och testamentsrätt och Arvsskifte? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000