Kan ett gåvobrev räknas som ett testamente?
Kan gåvobrev jämställas med Testamente.
Jag fick son personlig gåva hela köpeskillingen av min svärmor vid försäljningen av hennes hus.
Min svägerskas juridiska ombud har under ett år hävdat att det är ett förskott av arv.
Har besökt personligen och uppvisat detta på byrån Maj 2018. Hans kommentar var hade du kommit tidigare hade saken varit ärendet varit avslutat.
I dag får jag ett brev där han skriver att någon gåva har inte givits trots gåvobrevet.
(Skriver också att har kränkt min svägerskas laglott.(kan det vara svärmor han syftar på avled 2016.06)
Han skriver att bort givandet av gåvan från fastigheten är att jämställa som testamente.
Juridiskt kan ett gåvobrev gälla som testamente.
Svärmor var vid sina sinnes fulla bruk när gåvobrevet skrevs.
Han skriver om jag inte förlikas med svägerska kommer han att vidta rättsliga åtgärder.
Jag undrar om det finns någon juridisk grund i detta brev.
Tacksam för svar
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Utredning
De regler som är aktuella i ditt fall finns främst i ärvdabalken (ÄB). Jag kommer inledningsvis i mitt svar att redogöra för vad utgångspunkten är vid gåvor och när dessa ska räknas som förskott på arv, därefter kommer jag att redogöra för det förstärkta laglottsskyddet och när en gåva kan jämställas med testamente. Avslutningsvis kommer jag att ge dig råd i ditt fall.
Förutsättningarna för förskott på arv
Utgångspunkten är att allt arvlåtaren under sin livstid gett i gåva till en bröstarvinge räknas som förskott på arv. Undantaget är om det inte framkommer i gåvobrev eller liknande att det inte ska utgöra förskott på arv. Med bröstarvinge avses arvlåtarens barn. Vid gåva till annan än bröstarvinge är utgångspunkten den motsatta, dvs. att det inte utgör förskott på arv, om det inte framkommer i gåvobrev eller liknande att så ska ske (6 kap. 1 § första stycket ÄB).
I ditt fall, då du inte är bröstarvinge, kan det således argumenteras för att det inte i sig utgör ett förskott på arv.
Det förstärkta laglottsskyddet
Inom svensk arvsrätt finns en förhållandevis stor frihet för arvlåtaren att själv fördela sin kvarlåtenskap. En fördelning för att kringgå den legala arvsordningen är genom att upprätta ett testamente. Det finns dock framförallt ett undantag; en bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Arvslotten är det bröstarvingen egentligen skulle haft rätt till om inget testamente hade funnits, hälften av denna har bröstarvingen alltid rätt till.
I 7 kap. 4 § ÄB finns det förstärkta laglottsskyddet, vilket eventuellt kan aktualiseras i ditt fall. Bestämmelsen utsträcker laglottsskyddet och omfattar även gåvor som till syftet är att likställa med testamente. Syftet med bestämmelsen är att laglottsskyddet inte ska kunna kringgås. Givarens avsikt med en gåva behöver inte ha varit att undgå laglottsskyddet för att regeln ska bli tillämplig. En förutsättning för att reglerna ska aktualiseras är att givarens avsikt med gåvan kan ha varit att ordna successionen, dvs att gåvan ges för att givaren börjat tänka på sin död.
Det finns två typer av gåvor som aktualiserar det förstärkta laglottsskyddet; dels gåvor som ges när givaren ligger för döden (eller åtminstone trodde att döden var nära förestående), dels gåvor som innebär att givaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av den bortgivna egendomen. Det senare fallet är vanligt när någon skänker bort t.ex. en fastighet men förbehåller sig nyttjanderätten tills vederbörande avlider. I ditt fall torde det inte vara aktuellt. I ditt fall kan det förstärkta laglottsskyddet snarare aktualiseras om syftet varit att ordna med successionen, t.ex. om gåvan skett när din svärmor låg för döden. Om bestämmelsen i 7 kap. 4 § ÄB kan tillämpas innebär det att gåvan likställs med testamente. Laglottens storlek beräknas som om gåvan aldrig givits utan att den istället finns kvar som en tillgång bland övrig kvarlåtenskap. Om det förstärkta laglottsskyddet blir aktuellt innebär det att du kan bli återbetalningsskyldig beträffande vad som saknas när en bröstarvinge inte kan få ut sin laglott ur kvarlåtenskapen. Ett krav för återbetalningsskyldighet förutsätter att talan därom väcks inom ett år från att bouppteckning efter arvlåtaren avslutades.
Sammanfattning och råd
Utgångspunkten i ditt fall, då du inte är bröstarvinge, är att gåvan inte ska räknas som förskott på arv. Däremot kan det förstärkta laglottsskyddet eventuellt aktualiseras. Skyddet innebär att gåva i vissa fall kan likställas med testamente. I ditt fall torde det främst gälla om gåvan givits för att ordna successionen, dvs. att den givits för att din svärmor börjat tänka på sin död. Om det förstärkta laglottsskyddet blir aktuellt kan du blir återbetalningsskyldig med det som saknas för att en bröstarvinge ska få ut sin laglott. För att återbetalningsskyldighet ska vara aktuell krävs att talan om sådan väcks inom ett år från att bouppteckning efter arvlåtaren avslutades.
Som svar på din fråga innebär det att det kan finnas juridisk grund i brevet. Det är dock beroende av omständigheterna; varför gåvan givits, om din svägerska fått ut sin laglott och om talan väcks inom rätt tid.
Min rekommendation är att du anlitar en jurist som går igenom ditt ärende mer noggrant och kan ge dig vidare råd. Det är inte säkert att allt är uppfyllt för att det förstärkta laglottsskyddet ska vara aktuellt, det kan vara anledningen till att din motpart vill förlikas (för att parten ev. är medveten att den kan förlora i domstol). Lawline har jurister som har god erfarenhet av arvsrättsliga tvister och även kan företräda dig i domstol. Om du är intresserad av att anlita en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och tidsbokning.
Med vänliga hälsningar,
