Kan en bröstarvinge bli arvslös?
Ponera att en familj är i total osämja och alla hatar varandra.
Scenariot lyder: En man på 70 år har 3 barn. Samtliga barn hatar honom och han hatar barnen. Barnen hatar varandra också. Ingen pratar med den andra. Mannen på 70 år vill inte att barnen ska få ett öre av honom, så han skriver ett testamente där han skriver att grannen ska få ärva samtliga 5 miljoner som han har på kontot. Mannen dör plötsligt i en hjärtinfarkt. Är testamentet giltigt? Vad gäller? Hur fördelas dessa 5 miljonerna enligt det som står i lag? Behöver hälp
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Bestämmelser som ger svar på denna fråga hittar vi i Ärvdabalken (ÄB). Vill du följa med i lagrummen medan du läser svaret får du gärna klicka på länkarna eller söka upp lagrummen via internet.
Utgångspunkterna för arv
För att ge en kort bakgrund till hur arv regleras kan det vara bra att ha koll på utgångspunkterna för arv. Har ni redan koll på utgångspunkterna kan ni bortse från detta avsnitt.
Alla barn till den som lämnar arv efter sig kallas för bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Huvudregeln är att alla bröstarvingar får en lika stor del av arvet. De här andelarna kallas för arvslotter. Huvudregeln kan dock undvikas om det skrivs i testamentet att alla bröstarvingar inte ska få lika mycket. Gränsen för hur mycket man kan förfördela en arvinge går vid hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Den juridiska termen för var gränsen går kallas för laglott. Det innebär att ni tre syskon som utgångspunkt ska få 1/3 av arvet var, för de fall där det står i testamentet att ni ska få mindre kan ni kräva att ni åtminstone får ut hälften av detta. Alltså kan inte föräldern göra någon bröstarvinge arvlös, och det finns dessutom en gräns för hur testatorn får fördela arvet mellan er.
Vidare ska testamentet, enligt 10 kap. 1 § ÄB, upprättas skriftligen med två vittnen. Vittnena och testatorn ska närvara samtidigt när testamentet skrivs under. Det behöver inte vara så att testamentsvittnena känner till innehållet i testamentet, det enda som krävs är att de är medvetna om att det är ett testamente de skriver under.
Hur appliceras det här på er situation?
Ett testamente har alltså upprättats och testatorn har gått bort. Enligt testamentet som lämnats kvar ska barnen inte få något av arvet utan allt ska gå till grannen. Först och främst kan det vara bra att kontrollera om testamentet är underskrivet på det sätt som krävs enligt 10 kap. 1 § ÄB (annars är det inte giltigt).
Är testamentet giltigt formellt sett har dock alla barnen rätt att få ut hela sin laglott ur arvet, det vill säga var sin sjättedel. Hur får man då ut sin laglott? Detta görs genom att man påkallar jämkning av testamentet. Enklast är nog att ni i samband med bouppteckningen meddelar testamentstagaren (grannen) att ni vill ha ut era laglotter. Enligt 7 kap. 3 § ÄB måste ni påkalla jämkning inom sex månader från det att ni delgivits testamentet. Sker inte detta har ni förlorat er rätt att få ut er laglott.
Med vänliga hälsningar,
