Kan en aktieägare i ett onoterat bolag stängas ute från allt styrelsearbete och äger en majoritetsägare i samma bolag rätt att hindra en annan aktieägare från ett deltagande på bolagsstämman? Även vissa frågor om aktieägartillskott

2020-06-24 i Bolag
FRÅGA
Är delägare i ett ab med 10%. Har svårighet med den andre som äger 90%, han anser att jag inte får vara med i styrelsen eller på bolagsstämman. Känner på mig att det inte sköts riktigt seriöst.Vart kan man få hjälp med att dels få ut de pengar som jag sköt till vid starten, det var ett villkorat aktieägaretillskott. Han vägrar att betala ut dom, fastän det finns kapital i form av vinster.Tacksam för ett svar.
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Jag tolkar ditt ärende enligt följande. Du äger ett aktiebolag och din ägarandel uppgår till 10 % av bolaget. De resterande aktierna ägs av en och samma person som hävdar att du inte kan sitta i styrelsen och inte heller närvara vid bolagsstämman. Jämte detta har du svarat för ett kapitaltillskott i form av ett villkorat aktieägartillskott. Det är således inte fråga om någon genomförd nyemission utan det nu sagda är mer att betrakta som en sedvanlig försträckning (ett lån). Såvitt jag förstår är skulden till dags dato inte reglerad trots en eller flera uppmaningar ifrån dig och trots att det verkar finnas täckning för en återbetalning enligt den senast fastställda balansräkningen. Du undrar nu vad som gäller mot bakgrund av det ovan anförda. Den lagstiftning som behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer härnäst.

Aktiebolagslagen (ABL).

Skuldebrevslagen (SkbrL).

Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL).

Notis: Jag kommer nedan att utgå ifrån att det inte rör sig om något avstämningsbolag (1 kap. 10 § ABL). Mot bakgrund av förutsättningarna i ditt ärende framstår detta som föga troligt, men jag ville ändå och bara för ordningens skulle förtydliga detta.

Får du agera styrelseledamot eller kan den andra aktieägaren förhindra att så sker?

Din ärendebeskrivning förtäljer inte huruvida du i dagsläget sitter i styrelsen eller om det i själva verket utgör ett önskemål ifrån din sida. Men inledningsvis kan följande konstateras. I bolagsordningen ska antalet styrelseledamöter anges, vilket är en av flera obligatoriska uppgifter som ska framgå av innehållet i densamma (3 kap. 1 § 1 st. 6 p. ABL). Om bolagsordningen föreskriver att styrelsens sammansättning ska bestå av ett visst antal ledamöter gäller detta oaktat den andra aktieägarens eventuella negativa inställning härvidlag. Notera dock att en ändring av bolagsordningen alltid är möjlig att ombesörja, men det förutsätter att frågan först prövas av bolagsstämman och att denna sedermera med viss majoritet beslutar i enlighet med det lagda förslaget (3 kap. 4 § och 7 kap. 42 § ABL). Detta är emellertid inte någon garanti för att du ska få sitta i styrelsen eftersom bolagsstämman även är det organ som utser styrelsen, vilket betyder att den andra röststarka delägaren ensamt torde kunna besluta härom (8 kap. 8 § 1 st. ABL). Det föreligger vidare inga hinder från att ett aktiebolags styrelse endast har en ledamot varför en sådan bestämmelse därför blir fullt möjlig för stämman eller de ursprungliga stiftarna att ta in i en bolagsordning om så önskas (8 kap. 1 § 1 st. ABL). Aktiebolagslagen bygger följaktligen i mångt och mycket på majoritetsprincipen, vilken innebär att den ägare som kontrollerar flest antal röster på bolagsstämman dikterar villkoren för de flesta av bolagets angelägenheter. Och givet ägarstrukturen i det ifrågavarande bolaget är du att betrakta som minoritetsägare varför min sammantagna bedömning blir att du i praktiken och genom den andra aktieägarens försorg kan komma att uteslutas från allt styrelsearbete.

Rätten att få delta på bolagsstämman, vad gäller? Kan den andra aktieägaren hindra ditt deltagande?

Det korta svaret lyder: Nej, den andra aktieägaren kan inte utestänga dig från ett deltagande på bolagsstämman så länge du är införd i aktieboken, vilket explicit kommer till uttryck i lagtexten (7 kap. 2 § 1 st. ABL). Det kan dock föreskrivas i bolagsordningen att en aktieägare endast får delta på bolagsstämman om denne anmäler detta till bolaget senaste den dag som står angiven i kallelsen till stämman. Skulle du istället önska att någon annan företräder dig och utöver din rätt vid bolagsstämman är detta också möjligt genom en skriftlig, undertecknad och daterad fullmakt (7 kap. 3 § 1 st. ABL). Du eller ditt ombud äger vidare rätt att få ha med sig högst två biträden och dessa får även yttra sig på stämman, dock kan en anmälan i förväg fordras enligt ett i bolagsordningen intaget förbehåll (7 kap. 5 § ABL). Mot bakgrund av det ovan anförda och under förutsättning att du är införd i aktieboken, vilket jag utgår ifrån att så är fallet, menar jag att det inte finns något som helst utrymme (rättslig grund) för majoritetsägaren att kunna förhindra din närvaro vid den nästkommande bolagsstämman.

Din fordran på bolaget (det villkorade aktieägartillskottet), vad gäller?

Till skillnad från ett ovillkorat aktieägartillskott avses med ett villkorat sådant ett kapitaltillskott som försetts med villkor om återbetalning och det är då brukligt att avtalet stipulerar att återbetalning kan ske först vid framtida upparbetade vinster. Den här typen aktieägartillskott brukar bokas som en del av bolagets eget kapital med en notis om återbetalning till aktieägaren vid redovisad vinst. Skatterättsligt har en återbetalning av det här slaget inte ansetts utgöra en utdelning när återbetalningen sker till tillskottsgivaren (du) själv varför jag menar att det även civilrättsligt torde tala för att detta rör sig om ett sedvanligt lån (se Högsta förvaltningsdomstolens avgörande RÅ85 1:10).

I sammanhanget förtjänas det därför att sägas att det som har manifesterats i avtalet (skuldebrevet) utgör grunden för den avtalsrättsliga bedömningen. Huruvida den aktuella överenskommelsen reglerar vad som ska gälla för parterna vid den situation som nu är förhanden kan jag av förklarliga skäl inte uttala mig om. Det kräver tillgång till det faktiska avtalet eller i vart fall viss kunskap om vad som sades vid tidpunkten för avtalets ingående samt om omständigheterna i övrigt. Men följande kan anföras. I botten för den allmänna avtalsrätten är löftesprincipen starkt är förankrad och dessutom lagstadgad. Bindande avtal kommer till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av båda parter (1 § AvtL). Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas).

Din ärendebeskrivning är något kortfattad, men den ifrågavarande skuldförbindelsen verkar sakna en tydlig reglering om när en eventuell återbetalning ska äga rum. Huruvida ett skuldebrev eller något annat skriftligt avtal överhuvudtaget har upprättats är för mig också ovisst. Förutsatt att ingenting finns i skrift torde ditt krav kunna betraktas som en enkel fordran och för sådana blir skuldebrevslagens regler delvis analogt tillämpliga trots att det eventuellt inte skulle finnas något formellt skuldebrev. Om ingenting sades (avtalades) beträffande förfallodag vid fordringens uppkomst, alltså i när du sköt till likvida medel till bolaget, är gäldenären (den skuldsatte) skyldig att betala vid anfordran, när borgenären (fordringsägaren, du) så kräver (5 § SkbrL). Annorlunda uttryckt: Du äger helt enkelt rätt till återbetalning så fort du framställer ett krav på skuldens reglerande. Om en återbetalning däremot skulle vara villkorad med ett upparbetat överskott i bolaget, vilket som sagt är brukligt vid aktieägartillskott av det här slaget, torde detta inte heller behöva föranleda några bekymmer för dig eftersom det enligt uppgift finns täckning för detta i bolaget. I förekommande fall kan du även vara berättigad till viss utlåningsränta enligt räntelagen (6 § SkbrL).

Sammanfattning och ytterligare rådgivning

Sammantaget kan följande konstateras. På basis av den rådande maktstrukturen i bolaget är det min uppfattning att du skulle kunna fråntas alla kommande styrelseuppdrag. Det är bolagsstämman som utser styrelsen och eftersom den andra aktieägaren kontrollerar 90 % av rösterna finner jag det ganska svårt att komma runt detta. Däremot kan du i normalfallet och under vissa i lag angivna förutsättningar inte uteslutas från ett deltagande på stämman. Bedömningen avseende det villkorade aktieägartillskottet och vad som där gäller bereder dock vissa svårigheter på grund av avsaknaden av kunskap om alla relevanta omständigheter. Men mycket tyder naturligtvis på att du äger rätt att få dina pengar åter. Slutligen kan det vara värt att säga någonting kort om det skydd som enligt aktiebolagslagen tillkommer minoritetsägare och som skulle kunna åberopas av dig i det här fallet. Förutom rätten till deltagande på bolagsstämman har du som minoritetsägare rätt till en mer handfast insyn i ett bolag med högst tio aktieägare, vilket ger dig möjlighet att få ta del av räkenskaper och andra handlingar som rör bolagets verksamhet (7 kap. 36 § ABL). Om det skulle föreligga ett regelrätt maktmissbruk från majoritetsägaren och denne uppsåtligen har agerat på ett lagstridigt sätt alternativt i strid med bestämmelser i bolagsordningen kan bolaget komma att likvideras och du kan även i vissa fall framtvinga en inlösen av dina aktier om du skulle vilja frånträda bolaget (25 kap. 21-22 §§ ABL).

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.

Min rekommendation är att du upprättar ett formellt kravbrev i vilket du preciserar ditt anspråk och gör gällande att du även avser att väcka en talan i en tingsrätt om inte skulden omedelbart alternativt inom viss föreskriven tid regleras till fullo. Förslagsvis kontaktar du en jurist för detta. Vår byrå kan naturligtvis bistå dig med författandet av all välbehövlig dokumentation (såsom ett kravbrev, en stämningsansökan och andra dylika handlingar), agera ombud och företräde dig inför och under såväl en förlikningsförhandling som en domstolsprocess.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,

Jacob Björnberg
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll