Kan dödsbo göra gällande dold samäganderätt?
Hon och han var sambor utan några avtal. Inga gemensamma barn. Han hade egna barn. Han avled. Bilen står på henne. Gäller samma regler för dödsbodelägarna, i det här fallet hans barn, att bevisa att de tre förutsättningarna för dold samäganderätt föreligger för att bilen ska ingå i dödsboet? Finns det något ytterligare som reglerar huruvida bilen ska ärvas eller inte?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Sambolagen (SamboL) reglerar vad som ska hända med sambors egendom när samboförhållanden upplöses. Lagen innehåller inga regler om arv, och förutom reglerna om bodelning står efterlevande sambo i princip oskyddad.
Huvudregeln är att bilen inte ingår i bohaget
Ett samboförhållande upphör vid den ene sambons frånfälle (2 § SamboL). Vid samboförhållandets upphörande kan bodelning ske om efterlevande sambo begär det (18 § SamboL). Av huvudregeln följer att endast samboegendom, vilket är gemensam bostad och bohag, ska ingå i bodelningen (3 § SamboL). Med bohag avses möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. Därmed ingår inte bilen i bohaget och ska enligt huvudregeln inte ingå i bodelningen. Eftersom bilen är skriven på henne bör den därför tillfalla henne.
Undantaget dold samäganderätt
Från denna huvudregel finns dock ett undantag, om det föreligger s.k. dold samäganderätt. Samma regler gäller för dödsbodelägarna som, under förutsättning att efterlevande sambo begär bodelning, kan väcka talan vid tingsrätten för att göra dold samäganderätt gällande. För att detta ska anses föreligga förutsätts att följande kriterier är uppfyllda:
1. Att ena sambon inköpt egendomen i eget namn men för parternas gemensamma bruk.
2. Att den andre sambon tillfört ekonomiskt tillskott som möjliggjort eller underlättat förvärvet.
3. Att en gemensam partsvilja kan presumeras vid förvärvet, i det här fallet att bilen förvärvades för att nyttjas av dem båda
Om dessa tre kriterier är uppfyllda föreligger dold samäganderätt till bilen, vilket ger den framlidne sambon rätt till bilen. Det föreligger en presumtion om att parterna äger lika mycket, men denna kan i vissa fall brytas baserat på parternas respektive ekonomiska insatser vid köpet. HD har i rättsfallet NJA 2012 s. 377 uttalat att bedömningen kan göras utifrån följande faktorer ""den samägda egendomens art, användningsändamål och värde, liksom till parternas ekonomiska bidrag, andra insatser, ansvar för lån som tagits upp för att betala egendomen och parternas ekonomiska sammanflätning i övrigt."
Kommer domstolen fram till att dold samäganderätt föreligger, uppstår det ett samägarförhållande mellan dödsboet och den sambo vilken bilen är skriven på.
Andra regler som kan reglera om bilen ska ärvas eller ej
För att förhindra att små bon splittras vid den ene sambons frånfälle finns den s.k. lilla basbeloppsregeln (18 § 2 st. SamboL). Regeln ger efterlevande sambo rätt att alltid få ut egendom ur samboegendomen till ett värde av två basbelopp (här spelar det ingen roll hur mycket annan enskild egendom denne har). Om hon påkallar bodelning skulle det ändå finnas möjlighet för henne att behålla bilen trots att dold samäganderätt föreligger om hon efter ev. bodelning skulle få mindre än två basbelopp.
Slutsats
För att dödsbodelägarna ska kunna hävda dold samäganderätt till bilen krävs att hon som efterlevande sambo påkallar bodelning.Om så inte sker kommer inte någon hälftendelning av samboegendomen ske utan var och en behåller vad den äger. Detta innebär att bilen kommer tillfalla kvinnan, som står som ägare till bilen.
Vänligen,
