Jag ska på grund av ett gemensamt testamente ärva min sambo. Han hade egna barn. Hur påverkar deras laglott min rätt till arv genom testamentet och hur ska andelen i bostadsrätten värderas som jag ska ärva?
Min sambo och jag hade ett gemensamt testamente. Han gick bort förra året X/X 2017.
Han hade 3 vuxna barn från sitt äktenskap och nu undrar jag hur mycket deras laglott är av de pengar som fanns på hans bankkonto dvs 1.7 miljoner för att den personen som sköter de här säger att de ska allt. Det beror på att jag får hans del av bostadsrätten som konstigt nog är värderat av honom till 1.7 miljoner.
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag kommer att dela upp mitt svar med hjälp av olika rubriker, som var för sig behandlar de olika juridiska aspekterna av din fråga. Din fråga aktualiserar främst ärvdabalken (ÄB) och inkomstskattelagen (IL).
Laglotten
Hur fungerar laglotten?
Barn till en avliden förälder har en närmast ovillkorlig rätt att få ut sin laglott. Laglotten innebär att testamenten som begränsar barnets eller barnens arv upp till mer än 50% av kvarlåtenskap kan jämkas (ändras). Om exempelvis din sambos testamente således förordar att du ska få 100% av hans kvarlåtenskap kan hans tre barn kräva jämkning testamentet så att de får 50% av kvarlåtenskapen och du den andra hälften. Detta följer av att hälften av den kvarlåtenskap som skulle tillfallit barnen om inget testamente fanns, utgör barnens laglott (ÄB 7:1), och för att få rätt till laglotten måste de kräva jämkning av testamentet (ÄB 7:3). Jag utgår i detta fall från att ert gemensamma testamente på något sätt ger dig rätt till 50% av hans kvarlåtenskap, antingen uttryckligen eller efter jämkning av barnen för deras laglott.
Laglotten i detta fall är för varje barn 1/3 av hälften av kvarlåtenskapen (eller 1/6 av hela arvet). Eftersom de är tre barn får de helt enkelt dela på laglotten. Eftersom den totala kvarlåtenskapen har ett värde om 3.4 miljoner (andelen i bostadsrätten till ett värde av 1.7 miljoner plus 1.7 miljoner på bankkontot) blir laglotten 1.7 miljoner, och barnen ska då således få cirka 567.000 kr var (1/6 av 3.4 miljoner vardera).
Hur beräknas laglotten?
Som jag sagt ovan utgör laglotten hälften av kvarlåtenskapen. I ditt fall innebär det att man helt enkelt tar totalen av hans kvarlämnade tillgångar med avdrag för skulder och delar detta på hälften. Därmed är det, som du verkar ha förstått, av stor vikt hur värdefulla saker såsom exempelvis en andel i en bostadsrätt ska värderas.
Om andelen i bostadsrätten ska värderas till 1.7 miljoner och detta innebär att den utgör hälften av kvarlåtenskapen, utgör din avlidne sambos barns laglott 1.7 miljoner. Om det däremot är så att andelen i bostadsrätten endast har ett värde av 1 miljon kr blir resultatet annorlunda. I så fall blir den totala kvarlåtenskapen istället 2.7 miljoner. Detta påverkar barnens laglott så att den istället blir 1.35 miljoner (2.7 miljoner delat på två). Detta innebär också att du ska ha rätt till en del av pengarna på bankkontot. I detta fall den resterande delen, som man får fram genom att ta 1.7 miljoner minus laglotten som då är 1.35 miljoner, vilket innebär att du får rätt till 350.000 av pengarna på kontot. På så sätt har de fått sin laglott om 50% av kvarlåtenskapen och du den andra hälften.
Det ligger alltså i ditt intresse (ekonomiskt) att andelen i bostadsrätten som du fått värderas så lågt som möjligt. Om det däremot är så att andelen i bostadsrätten som du ska ärva egentligen är värd mer än 1.7 miljoner, exempelvis 2.5 miljoner, blir detta till din nackdel. I sådana fall kommer du att behöva ersätta barnen för andelen om du vill få den som arv, för att det inte ska inkräkta på deras arvslott. 1.7 miljoner plus 2.5 miljoner blir 4.2 miljoner. Barnens laglott är i så fall 2.1 miljoner. Därmed har barnen rätt till alla pengarna på kontot (1.7 miljoner), plus ytterligare 400.000 kr för att de ska få sin laglott. Då skulle du alltså behöva betala 400.000 till barnen för att få ut andelen i bostadsrätten. Om du vägrar att betala kan andelen i stället säljas.
Hur ska andelen i bostadsrätten värderas?
För att få fram hur mycket andelen i bostadsrätten ska värderas till får vi först räkna ut hur en hel bostadsrätt ska värderas i denna typ av situationer. När man fått resultatet av värderingen får man helt enkelt ta en kvotdel av den för att se hur mycket den ärvda andelen ska vara värd.
Till att börja med ska bostadsrätter normalt sett värderas till deras marknadsvärde, med vissa avdrag. När man fastställt det ungefärliga marknadsvärdet ska man göra avdrag för att få fram värdet som ska användas, som kallas för nettovärdet.
För att få fram nettovärdet använder man följande uträkning.
Bostadsrättens marknadsvärde, med avdrag för:
1. eventuella lån som övertas av dig i samband med arvet,
2. skatt på eventuellt uppskovsbelopp (22% av beloppet),
3. mäklaravgift (den uppskattade summa en mäklare skulle ta betalt om bostadsrätten såldes idag), och
4. latent vinstskatt (den summa skatt som skulle behöva betalas om bostadsrätten betalades idag). Förklaring till hur den latenta vinstskatten räknas ut finns nedan.
Summan av detta ska således utgöra det värde som används vid arvskiftet. Eftersom du endast ärver en andel i bostadsrätten får du ta summan som man får av uträkningen ovan och sedan ta en kvotdel av den summan som motsvarar kvotdelen som andelen utgör i bostadsrätten. Om andelen du ärver är halva bostadsrätten ska andelen således värderas till hälften av summan som fås av uträkningen ovan.
Förklaring för den latenta vinstskatten
Den latenta vinskatten räknas i sin tur ut på följande sätt (enligt IL 44:13-14).
Bostadsrättens marknadsvärde, med avdrag för:
1. bostadsrättens inköpspris,
2. (på samma sätt som ovan, en uppskattad fiktiv) mäklaravgift,
3. eventuella förbättringsutgifter (exempelvis kostsamma renoveringar som ökat bostadsrättens värde). På Skatteverkets hemsida finns en bra förklaring till hur det fungerar med avdrag för förbättringsutgifter.
Den summa som fås efter uträkningen i denna del blir underlaget för reavinstskatten. Reavinstskatten är på 22%. Detta innebär att 22% av den summa som man får i denna uträkning blir den så kallade latenta vinskatten som ska dras av enligt punkt 4 ovan.
Sammanfattning & handlingsråd
Nu har jag förklarat hur laglotten fungerar och hur denna påverkar storleken på ditt arv. Frågan om du ska få något av pengarna från bankkontot beror således på hur bostadsrätten ska värderas. Bostadsrätten ska värderas på det sätt jag beskrivit ovan.
Frågan är då vad du ska göra om värderingen som personen i fråga gjort inte alls stämmer överens med hur den borde ha gjorts mot bakgrund av allt jag skrivit. I så fall bör du konfrontera personen och de andra dödsbodelägarna med detta. Om ni inte kommer överens om hur bostadsrätten ska värderas kan du begära att tingsrätten ska förordna en boutredningsman. Detta är oftast en advokat som i så fall tar över utredningen av dödsboet. En sådan person är dock kostsam då hens timarvode är högt. En sådan lösning är därför lämplig att undvika så länge det går.
Förhoppningsvis kommer ni överens om hur andelen i bostadsrätten lämpligen bör värderas. Om du har följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig till Joel.Herrault@Lawline.se.
Med vänliga hälsningar,
