Invändningsrätten, överlåtelse av skuldebrev och delat ansvar

2020-12-28 i Fordringar
FRÅGA
Hej, jag har ett par frågor jag har svårt att förstå. Vad gäller egentligen när man betalat ett skuldebrev, både enkelt och löpande om det överlåts? Räcker det om jag som gäldenär visar upp ett kvitto till den nye godtroende borgenären om att jag har betalat, eller måste jag skriva in det i själva skuldebrevet? En annan fråga som jag har är om skuldebrev kan överlåtas hur som helst utan gäldenärens samtycke eller måste gäldenären få veta om det? Den sista frågan jag har är om det är möjligt för ett par gäldenärer att tillsammans bestämma hur mycket var man ska betala en skuld som man har på en borgenär utan borgenärens samtycke, eller måste man få ett samtycke av honom? Hänvisa gärna till lagrum när ni besvarar på frågorna, tack så mycket i förhand!!
SVAR

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Bestämmelser om skuldebrev finns i lag om skuldebrev (SkbrL).

Enkla och löpande skuldebrev

Det finns enkla och löpande skuldebrev. Ett löpande skuldebrev kan antingen vara ett innehavarskuldebrev (betalning ska ske till den som innehar skuldebrevet) eller ett orderskuldebrev (betalning ska ske till viss angiven person eller enligt order) (11 § SkbrL). Ett enkelt skuldebrev är ställt till viss man (26 § SkbrL).

Invändningsrätten: Betalning av skuldebrev som överlåts till ny borgenär

Enkelt skuldebrev

Ett enkelt skuldebrev är inte avsedd att överlåtas. En ny borgenär får inte bättre rätt mot gäldenären än en tidigare borgenär (27 § SkbrL). Gäldenären kan därför göra samma invändningar mot en ny borgenär som mot den tidigare. Gäldenären kan därför invända mot den nya borgenären att betalning redan har skett. Det är inte möjligt att godtrosförvärva enkla skuldebrev.

Löpande skuldebrev

Löpande skuldebrev kan däremot godtrosförvärvas (14 § SkbrL). Det innebär att de invändningar som kan göras mot en ny borgenär begränsas om borgenären är i god tro. Det är till exempel inte möjligt att invända att betalning redan har skett före överlåtelsen till en tidigare borgenär. Gäldenären är då tvungen att betala igen. Om gäldenären betalar rätt borgenär men inte får tillbaka skuldebrevet, och därefter överlåts skuldebrevet till ny borgenär som är i god tro är gäldenären skyldig att betala den nya borgenären oavsett eventuellt kvitto (15 § SkbrL).

Vissa invändningar kan dock göras gällande trots att den nya borgenären är i god tro. Det är till exempel möjligt att invända att planenliga betalningar har gjort efter en avbetalningsplan som framgått av skuldebrevet (16 § SkbrL). Gäldenären har bevisbördan för detta (kvitto kan visas). En gäldenär kan även invända att det finns anteckning om att betalning skett i skuldebrevet mot godtroende borgenär (15 § tredje stycket SkbrL). Det förutsätter dock att anteckningen inte ska vara lätt att utplåna, till exempel att det inte har skrivits med blyertspenna och därmed enkelt kan suddas ut eller att det kan klippas bort från skuldebrevet. I fall kvittensen är lätt att utplåna är det endast en invändning som kan göras gällande mot en borgenär i ond tro.

Gäldenären har bevisbördan för invändningar. Det är därför viktigt att gäldenären begär att återfå skuldebrevet efter att skulden betalats. Om delbetalningar görs är det viktigt att gäldenären antingen återtar skuldebrevet och utfärdar ett nytt skuldebrev med det återstående beloppet eller antecknar redan utförda betalningar på skuldebrevet på ett betryggande sätt.

Kan en borgenär överlåta ett skuldebrev utan gäldenärens samtycke?

En borgenär kan överlåta ett skuldebrev till en ny borgenär utan att inhämta samtycke hos gäldenären.

Är det möjligt att avtala om delat ansvar utan borgenären?

Huvudregeln är att gäldenären ska betala (1 § SkbrL). När det finns flera gäldenärer har de ett solidariskt ansvar som huvudregel (de svarar "en för alla och alla för en") (2 § första stycket SkbrL, jfr även 10 kap. 11 § handelsbalken). Vid solidariskt ansvar kan den gäldenär som betalat hela summan kräva betalt från övriga gäldenärer på deras respektive andel (s.k. regressrätt) (2 § andra stycket SkbrL).

Borgenären och gäldenärerna kan ingå avtal om delat ansvar (2 § första stycket SkbrL). Det innebär att borgenären måste vända sig till respektive gäldenär på deras andel. Borgenären kan därför inte kräva hela summan från en och samma gäldenär. Gäldenärerna kan inte på egen hand (utan borgenären) avtala sinsemellan om delat ansvar. Borgenären måste acceptera detta. Om fördelningen mellan gäldenärerna inte är avtalad gäller fördelningen per capita, till exempel om två gäldenärer har en fordran på 100 kr svarar de för 50 kr var.

Hoppas att du fick svar på din fråga!

Med vänlig hälsning,

Mathias Nilsson
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Fordringar (766)
2021-01-21 Hur gör jag för att kräva in skuld från delägare till samägd egendom?
2021-01-20 När preskriberas en borgensförbindelse för hyreskontrakt?
2021-01-19 Får en inneboende kvitta hyresbetalningar?
2021-01-18 Skyldig att betala trots att jag inte fått en faktura?

Alla besvarade frågor (88531)