Inte överens om dödsboets förvaltning
Vi är 4 syskon som är dödsbodelägare. 2 vill skifta arvet snarast och 2 vill vänta tills att dödsboet har deklarerat. Detta för att om det blir någon skuld till dödsboet i och med slutskatten så känns det onödigt att plocka ut ev arv för att sen betala tillbaka igen. En annan anledning är också att det finns en risk att inte alla dödsbodelägare kan betala om en skuld dyker upp efter arvsskifte.
Hur gör man i denna situationen?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
I stället för att dödsbodelägarna har hand om förvaltningen kan de utse en boutredningsman, eller låta tingsrätten utse en. En boutredningsman kan behövas om dödsboet är omfattande eller om dödsbodelägarna inte kan komma överens om förvaltningen.
Dödsbodelägare kan begära att tingsrätten förordnar en oberoende boutredningsman, se 19 kap 1 § ärvdabalken(ÄB) Det är värt att notera att boutredningsmannen har rätt till skälig ersättning, vilket ska betalas av dödsboet. Om det inte finns några medel i dödsboet att betala boutredningsmannen med kan den som ansöker om boutredningsman bli ensamt betalningsansvarig, se 19 kap 19 § andra stycket ÄB. Även ansökan hos tingsrätten om boutredningsman är avgiftsbelagd med 900 kr.
En boutredningsman måste redovisa sin förvaltning av dödsboet till minst en av dödsbodelägarna och även meddela vem denna personen är till tingsrätten 19 kap 14 a § ÄB. När dödsboet är klart för arvskifte ska detta anmälas till delägarna 19 kap 15 § ÄB.
Om det finns mer än en dödsbodelägare skall bouppteckningen efterföljas av ett arvskifte. Om någon vägrar att underteckna ett arvskiftesavtal kan någon av dödsbodelägarna ansöka om en skiftesman vid tingsrätten, 23 kap 5 § ÄB. En skiftesman utsedd av tingsrätten kan ta ett beslut gällande arvskiftet även om någon dödsbodelägare vägrar att underteckna ett arvskiftesavtal!
Hoppas att du fick svar på din fråga och ställ gärna följdfrågor om det är något mer du undrar över!
