Hur tolkar man avtal när parterna inte är överrens om innehållet?

2019-06-19 i Avtal
FRÅGA
Hej! Jag och min kurskamrat har tillsammans skrivit ett examensarbete denna vår för en myndighet. Vi skrev båda under ett varsitt kontrakt i början av arbetet om att där det bland annat stod vilket arvode vi skulle erhålla efter godkänt examensarbete. I kontraktet står det följande (Jag har bytt ut myndighetsnamnet till enbart "myndigheten"): "Examensarbetaren nedan har åtagit sig att skriva ett examensarbete enligt bilagda projektförslag (se bilaga 1). Efter att examensarbetet godkänts av examinatorn och myndigheten (handledare och ämnesgranskare på myndigheten) kommer ett arvode om 20 000 SEK att utbetalas till examensarbetaren.Detta avtal har upprättas i två likalydande exemplar, varav parterna (Myndigheten och Examensarbetaren) har tagit var sitt. Myndighetens exemplar skickas inskannad till Studentgruppen(student@blablabla.se).Nu när arbetet är godkänt och arvodet ska betalas ut påstår det att det är 20.000 SEK att dela på och inte per examensarbetare. Men när vi läser kontraktet så anser vi att det framgår det att det är per examensarbetare, eftersom vi har två separata kontrakt med samma formulering. Hur kan man ställa sig till detta? Har vi någon rättighet att få 20.000 utbetalat var?Vänliga hälsningar
SVAR

Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!

Frågan du ställer rör s.k. avtalstolkning. Huvudregeln inom svensk rätt är avtalsfrihet vilket innebär att parterna i princip kan avtala om vad som helst och hur de vill. Eftersom det inte finns några formkrav för hur ett avtal kan slutas (med vissa undantag vid t.ex. fastighetsköp) medför detta att det inte automatiskt är det som står i avtalet som gäller. Man utgår bland annat från parternas gemensamma vilja vid själva slutandet av avtalet.

I ert fall är det tvetydigt vad ni har kommit överens om. Domstolen tillämpar därför ett antal tolkningsprinciper för att komma fram till vad ni egentligen har avtalat om.

Några olika tolkningsmodeller

Den Gemensamma Partsviljan
Den första tolkningsmodellen är den gemensamma partsviljan som nämnts ovan. Man utgår helt enkelt efter vad ni subjektivt ville avtala om vid tillfället för avtalets slutande. Denna gemensamma vilja har som regel företräde framför vad som står i avtalet. Observera att det är den gemensamma viljan som är relevant, vilket kan vara svårt att bevisa i efterhand.

Förklaringsmodellen
En annan tolkningsmodell är Förklaringsmodellen.
Modellen bygger på en tillämpning av 32 § första stycket Avtalslagen (AvtalsL) motsatsvis och innebär att den part som har gett en viljeförklaring i ett skrivet avtal, som på grund av en felskrivning eller annat misstag fått ett annat innehåll än hen har syftat på, blir bunden av viljeförklaringens innehåll om den som förklaringen är riktad mot inte insåg eller borde ha insett misstaget. Det blir alltså fråga om att avtalet är giltigt, så som det uttrycks i avtalet, om mottagaren är i god tro.

Culpamodellen
Det finns även en modell som anger att om parten borde ha insett att den andre var ovetande om att texten betydde något annat, står denne risken för sin oaktsamhet att inte meddela den andre parten om det rätta förhållandet.

Avtalstextens lydelse
Avtalstexten är såklart av stor praktisk betydelse eftersom den presumeras återge parternas viljor, se Högsta Domstolens resonemang i målen NJA 1959 A 41, NJA 1940 s. 179 och NJA 1986 s. 366. Det skrivna avtalet utgör bevis för vad som anses vara avtalat. Man brukar säga att man tar hänsyn till meningsuppbyggnader och allmänt språkbruk. Experter på området brukar ange att oklar text ska tolkas så som en utomstående betraktare skulle tolka budskapet i texten.

Finns det inget material som styrker parternas gemensamma avsikter, eller något som styrker vad den ena parten har eller inte har uppfattat vid slutandet av avtalet kan domstolen vara helt hänvisad till vad som står i avtalet.

Ert fall

Eftersom myndigheten har använt ordet "examensarbetar(en)" i singular flera gånger i avtalet (lydelsen) samt har skickat det till er båda separat, talar mycket för att det rör sig om två separata arvoden och att ni båda har rätt till 20 000 kr som arvode för ert arbete. Skulle myndigheten kunna bevisa att det var deras och er "gemensamma vilja" att avtala om ett gemensamt arvode från början, så borde de ändå ha insett att mottagaren, det vill säga ni, uppfattade det som att ni hade rätt till varsitt arvode när ni fick avtalen skickade till er. Summa summarum så finns det mycket som tyder på att ni skulle kunna ha rätt till 20 000 kr i arvode vardera.

Sammanfattningsvis har ni således rätt till 20 000 kr var.

Det enklaste sättet att få ut era pengar är att vända er till Kronofogdemyndigheten och sen i nästa led till Tingsrätten. Ni hittar mer information om det på Kronofogdens hemsida!

Hoppas detta svar gav er lite vägledning och lycka till!

Med vänlig hälsning,

Nicolas Kitzler
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Avtal (1141)
2019-07-18 Är säljaren bunden av priset som angetts i annonsen?
2019-07-11 Skilda avtalsförhållanden och informationsplikt
2019-07-04 Hur många får bo i en lägenhet?
2019-07-04 Kan jag begära att jag får behålla min e-post till domännamn jag sålt?

Alla besvarade frågor (71146)