Hur stor blir laglotten och hur påverkar basbeloppsregeln testamente?
Vad blir arvslotten och i näste skede laglotten, för ett av tre särkullbarn när den avlidne testamenterat hela kvarlåtenskapen till ett av tre barn och den nya hustrun (ej barnens mor) ej omnämns i testamentet? Två av barnen erhåller en mindre summa (60 000 av totalt 1 400 000 i bankmedel) , resten ska enligt testamentet tillfalla det tredje barnet, och därför avser en av de två att begära jämkning och hävda sin rätt till laglotten. Om hela arvet består av 1 400 000, är laglotten då 1/6 av den summan eller hur påverkar den "lottlösa" nya hustrun fördelningen och vilken rätt har hon, ex vis basbeloppsregeln.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Din fråga är av arvsrättslig karaktär och regleras främst i ärvdabalken (ÄB).
Efterlevande hustrus rätt till arv
Det är den avlidnes barn som ärver i första hand (2 kap. 1 § ÄB). Detta brukar kallar bröstarvingar. Är den avlidne gift och har man gemensamma barn ärver maken de gemensamma barnens andelar av arvet med fri förfoganderätt och de gemensamma barnen får istället rätt till efterarv när den andra maken avlider (3 kap. 1 § och 2 § ÄB). Särkullbarn (barn som endast är barn till en av makarna) har rätt att få ut sin arvslott direkt när föräldern avlider, även om det finns en make (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att maken i detta fallet inte har någon arvsrätt eftersom varken lagen eller testamentet gör att hon får några pengar. Lagen tillskriver henne ingen arvsrätt eftersom hon inte har gemensamma barn med den avlidne (3 kap. 1 § ÄB). Om den nya frun efter bodelning har egendom som understiger fyra prisbasbelopp har hon dock rätt att ur kvarlåtenskapen få pengar upp till fyra prisbasbelopp, alltså 186 000 kr (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Man ska alltså räkna ihop egendom hon fått från bodelning samt egendom som är hennes enskilda innan hon har rätt att få pengar upp till 186 000 kr från kvarlåtenskapen. De pengar hon eventuellt erhåller för att komma upp till fyra prisbasbelopp räknas om till en kvotdel som bröstarvingarna sedan har efterarvsrätt till när hon avlider.
Vad blir laglotten respektive arvslotten?
Laglotten är en halv arvslott (7 kap. 1 § ÄB). Eftersom arvslotten i detta fall skulle varit ⅓ (2 kap. 1 § ÄB) blir laglotten då ⅙ precis som du skriver. Om man klandrar testamentet kan man alltså få ut ca 233 000 kr. Viktigt att tänka på är att testamentet måste klandras inom sex månader från att man delgivits testamentet, annars går rätten att klandra förlorad (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB). Om basbeloppsregeln skulle bli aktuell kommer troligtvis inte laglotten att påverkas utan det blir det särkullbarnets lott som får mest (alltså den som fått testamenterat till sig som kommer få ca 933 000 kr) som kommer påverkas av basbeloppsregeln. Det är då detta särkullbarn som får efterarvsrätt.
Alltså: laglotten är en halv arvslott. Arvslotten är i detta fall ⅓ och laglotten blir då ⅙. Om den nya maken efter bodelning inte har egendom som motsvarar fyra prisbasbelopp har hon rätt att få pengar upp till detta belopp ur kvarlåtenskapen. Utöver detta har den nya frun ingen legal arvsrätt och eftersom testamentet inte omnämner henne har hon inte rätt till pengar på den grunden heller.
Hoppas detta gjorde saker och ting lite klarare för dig. Om du har ytterligare funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga här.
