Hur stor blir laglotten?
Hej
Jag blir inte riktigt klok när det gäller uträkning av laglotten.
Om man tänker att hustrun har 500.000 kr och
mannen 1.500.000 kr i giftorättsgods. De har ett inbördes testamente som säger att den efterlevande med fri forfoganderätt skall erhålla all egendom med undantag för bröstarvinges rätt till laglott.
Hustrun har två särkullbarn och makarna har inte några gemensamma barn.
Hur stor blir laglotten som alltså ska delas på de två särkullbarnen.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Bestämmelser om barnens laglott finns i ärvdabalken (ÄB). Laglotten är en lagstadgad rätt för bröstarvinge att ärva hälften av sin arvslott (7 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar har med andra ord alltid rätt att få ut sin laglott eller avstå från laglotten mot skäligt vederlag som motsvarar laglotten (7 kap. 2 § ÄB).
Enligt 23 kap 1§ ÄB ska ett arvskifte förrättas mellan arvingarna när arvlåtaren avlider. Av samma bestämmelse framkommer att om den döde var gift så skall först en bodelning förrättas enligt bestämmelserna i Äktenskapsbalken. Detta innebär att den efterlevande maken har rätt att begära bodelning innan arvskiftet.
1. Bodelning
Enligt huvudregeln ska det gemensamma giftorättsgodset fördelas lika mellan makarna vid en bodelning. Men vid en situation där äktenskapet upplöses genom dödsfall finns det en möjlighet för den efterlevande maken att jämka bodelningen och begära att vardera part behåller sitt giftorättsgods (12 kap. 2 § ÄktB). Om den efterlevande maken begränsar sin begäran till att avse endast en del av sitt giftorättsgods, skall den andra sidan behålla motsvarande kvotdel av den avlidna makens giftorättsgods, varefter återstoden fördelas enligt huvudregeln.
I ert fall skulle en bodelning enligt huvudregeln om att giftorättsgodset skall fördelas lika innebära att vardera part får (500 000 + 1500 000)/2 = 1000 000 kr. Om någon make skulle avlida först skulle den andra maken kunna utnyttja jämkningsmöjligheten i 12 kap. 2 § ÄktB och välja att behålla sitt giftorättsgods utan att genomgå någon omfördelning av egendom. Hustruns kvarlåtenskap skulle därmed fortsätta att vara 50 000 kr och maken får bevara 1 500 000 kr efter bodelningen.
2. Arvsskifte
Efter bodelningen sker arvskiftet, enligt ovanstående beskrivning finns det två möjliga utgångspunkter. Varav ett är att det sker en hälftendelning av makarnas egendom och vardera part äger 1000 000 kr efter bodelningen. Det andra alternativet är den kvarlevande maken väljer att behålla sitt giftorättsgods utan omfördelning, vilket leder till att hustrun behåller 500 000 kr och maken 1 5000 000 kr.
Efter hustrun avlider efterlämna hon två bröstarvinge, låt oss kalla dem för B och C.
Behållningen efter hustrun är antingen 1000 000 kr (efter bodelning enligt huvudregeln om hälftendelning) eller 500 000 kr (efter bodelning då den efterlevande maken har valt att utnyttja jämkningsmöjligheten). Om inget testamente finns ska B och C dela på hennes kvarlåtenskap, dvs. antingen 1000 000/2= 500 000 eller 500 000/2 = 250 000 kr (beroende på hur mycket hustrun har som kvarlåtenskap efter bodelningen) till vardera av dem , vilket vore deras arvslott.
Hustrun har dock skrivit ett inbördes testamente till förmån för hennes make, vilket innebär att B och C endast kan få ut sina laglotter. Genom att påkalla jämkning av testamentet enligt 3 § får de ut sina laglotter, som är hälften av arvslotten,det vill säga antingen 500 000/2 =250 000 eller 250 000/2 = 125 000 (återigen beroende på hur mycket hustrun får efter bodelningen). B och C kan därför erhålla 250 000 kr eller 125 000 var och resterande belopp av hustruns kvarlåtenskap går till maken, som får inneha beloppet med fri förfoganderätt.
Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.
Vänliga hälsningar,
