Hur skevt kan min mamma i gåva fördela hennes egendom mellan mig och min bror medan hon fortfarande är i livet?
Min far dog för 6 år sen. Vi är två bröder, och mamma ville ge oss en del av arvet efter pappa igenom gåva, jag skulle få en avstyckad del på ca 16 hektar för att kunna ha en jordbruksfastighet och en avstyckad tomt med ett ödehus utan vatten och avlopp. Min bror skulle få fordonsparken och sågverket. Detta pratade vi igenom vid bouppteckningen med nuvarande företaget Ludvig och co. Avstyckningen tog tid. Nu har mamma ändrat sig och jag ska få dom ca 16 hektaren genom gåvobrev. Men min bror ska få allt annat hela gården, alla maskiner, djur, all övrig mark, all skog. Sågverket, fastigheter, ladugård mm. Också genom gåvobrev. Min uppskattning av min del är knappt 10% av det hela. Kan verkligen mamma ge bort allt så här orättvist, hon säger att hon äger allt och kan göra som hon vill?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Generellt kan sägas att det i grunden står envar fritt att förfoga över tillgångar som man själv äger, vilket i klartext betyder att din mamma har rätt att överlåta egendom i hennes ägo genom avyttring, gåva eller byte. Däremot kan hänsyn behöva tas till vissa regler i ärvdabalken (ÄB) och det är således den lagen som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga.
Gåvor till bröstarvingar, det vill säga barn, presumeras (antas, förutsätts) i ärvdabalken utgöra förskott på arv, vilket innebär att om en sådan gåva skulle överlämnas till en bröstarvinge utan några särskilt upptagna villkor ska gåvans värde vid arvskiftet avräknas från mottagarens laglott (6 kap. 1 och 4 §§ och 7 kap. 2 § ÄB). I praktiken görs detta genom att gåvans värde adderas till resten av kvarlåtenskapen efter den avlidne innan delningen av arvet sker mellan arvingarna (6 kap. 5 § ÄB). Märk väl att det också är gåvans värde vid tidpunkten för mottagandet som gäller varför en eventuell värdestegring, exempelvis ett högre marknadsvärde när arvlåtarens frånfälle inträffar, tillfaller mottagaren. Om inte hela förskottet skulle gå att räkna av från mottagarens lott ska avräkning ske så långt det är möjligt och under förutsättning att ingenting annat har bestämts föreligger inte heller någon återbäringsplikt (6 kap. 4 § ÄB). Det ska emellertid noteras att givaren, i det här fallet din mamma, har möjlighet att föreskriva att egendomen inte ska vara ett förskott. Som bröstarvinge har man alltid rätt till sin laglott, vilken motsvarar halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Därför kan en arvlåtare genom ett testamentariskt förordnande endast inskränka sina bröstarvingars arvsrätt med hälften. Det ska dock noteras att ett testamente som gör en viss bröstarvinge arvlös inte automatiskt blir ogiltigt. Vederbörande (du) måste, för att kunna bevaka och göra gällande sin (din) rätt till laglotten, begära jämkning av testamentet genom en så kallad klandertalan som väcks i allmän domstol (i en tingsrätt som första instans) inom sex månader från delgivningen av testamentet (7 kap. 3 § ÄB).
Trots det ovan redovisade laglottsskyddet är det fullt möjligt för en arvlåtare att under sin livstid kringgå laglottsreglerna och då exempelvis, som i det här fallet, genom gåva överlåta diverse egendom. Det så kallade förstärkta laglottsskyddet syftar till att under vissa i lag angivna förutsättningar förhindra just detta och det handlar då om gåvor vars syfte går att likställa med ett testamentariskt förordnande (7 kap 4 § ÄB). Det kan röra sig både om gåvor strax innan ett frånfälle, men även gåvor långt innan givaren avlider där denne har behållit nyttjanderätten till egendomen. Exakt vad eller om något av detta överhuvudtaget kan göras gällande i den nu uppkomna situationen är för mig ovisst. Men generellt gäller att om särskilda skäl kan anföras kommer inte det förstärkta laglottsskyddet att aktualiseras. Vad som menas med särskilda skäl anges dock inte i lagtexten varför det blir en enskild bedömning från fall till fall. Vidare ska tilläggas att om givaren skulle ha haft "ett på förhållandena under livstiden riktat intresse" ska regeln inte heller tillämpas. Som exempel på det sistnämnda är Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1998 s. 534. I det här rättsfallet hade en kvinna tio år före sin död skänkt en större lantegendom till en skogs- och lantbruksakademi i syfte att bevara egendomen för forskning. Hennes barn åberopade det förstärkta laglottsskyddet i 7 kap. 4 § ÄB, men deras talan ogillades eftersom det kunde fastställas att deras mamma hade haft ett riktat intresse av att genomföra rättshandlingen, alltså att överlåta lantegendomen kostnadsfritt.
Huruvida överlåtelsen av gården, alla maskiner och annat dylikt utgör en laglottskränkande gåva från din mamma har jag svårt att uttala mig om i skrivande stund. Svaret är av förklarliga skäl avhängigt hur hennes förmögenhetsställning i övrigt ser (såg) ut, det vill säga värdet på din mammas samlade tillgångar. Men det bör noteras att någon konkret avsikt hos givaren i det enskilda fallet att kringgå laglottsreglerna inte krävs för en tillämpning av 7 kap. 4 § ÄB. För att en laglottsberättigad arvinge ska kunna angripa ett testamente fordras inte att testator hade för avsikt eller ens räknade med att laglotten kunde komma att kränkas genom dennes testamente. Och detsamma gäller vid gåva. Om det kan påvisas att en benefik rättshandling syftade till att göra en eller flera arvingar arvlösa talar det naturligtvis för att givaren, arvlåtaren (din mamma), vid gåvotillfället hade arvsreglerna i åtanke och att gåvans syfte, det vill säga överlåtelsen av all egendom till din bror, är att jämställa med ett testamente. Beviskraven är dock högt ställda och det ska normalt mycket till för att kunna rucka på den frihet arvlåtaren har i kraft att sin äganderätt. Och även om gåvan rättsligt kommer att likställas med ett testamente behöver din laglott inte ha kränkts. Men det beror som sagt helt och hållet på din mammas förmögenhetsställning liksom på värdet på den egendom som ska övergå till din bror. Värt att nämna i det här sammanhanget är också att gåvan, till skillnad från fallet med förskott på arv, ska tas upp till nuvärdet, det vill säga det aktuella marknadsvärdet, när det är dags för arvsskifte och dödsboets upplösning. Under förutsättning att det förstärkta laglottsskyddet kan åberopas vill säga. Och till skillnad från klander av testamente gäller istället här en tidsfrist på ett år när en bröstarvinge vill påtala en laglottskräkning (7 kap. 4 § ÄB).
Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Sammanfattningsvis har jag svårt att ge något entydigt svar. Men eftersom din mamma till dags dato och med fri förfoganderätt äger kvarlåtenskapen efter din pappa finns det i grunden ingenting som hindrar henne från att skänka egendom som hon äger. Så länge hon är livet kan du inte göra någonting åt hennes inplanerade åtgärder. Det är först efter hennes frånfälle som de arvsrättsliga reglerna kommer att aktualiseras och du möjligen kan angripa ovanstående genom att åberopa det förstärkta laglottsskyddet. Men notera att om det skulle visa sig att din mamma i gåvobrevet till din bror inte specifikt har angett att egendomen inte ska utgöra ett förskott kommer detta enligt lag innebära att värdet ska räknas av från dennes arvslott i samband med arvsskiftet, vilket givetvis är en fördel för dig. Det behöver vidare fastställas vad din mammas egentliga avsikt är med gåvorna. För som sagt, är det så att hon har haft arvsreglerna i åtanke bör ovanstående kunna betraktas som ett testamentariskt förordnande (och inte en gåva) varför du efter hennes död också torde kunna påtala en laglottskränkning.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
