Hur ska testamente med full äganderätt och förordnande om efterarv tolkas?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar dig som att du och din man har skrivit ett inbördes testamente tillsammans, där syftet är att ni först ska ärva varandra, och sedan ska egendomen fördelas på visst sätt nära båda gått bort, och nu undrar du om huruvida Skatteverkets tolkning av detta stämmer och vad det innebär.
Regler om arvsrätt regleras i ärvdabalken.
Vem ska kallas till bouppteckningsförrättningen?
Kort kan denna fråga besvaras med att efterarvingar enligt testamente ska kallas till bouppteckningsförrättningen (20 kap. 2§ ärvdabalken). Det innebär alltså att stiftelsen, som är efterarvinge vid bådas bortgång enligt testamentet, skulle kallas.
Inbördes testamente och dess utformning
Det är inte ovanligt att makar väljer att skriva så kallade inbördes testamenten, där man föreskriver att den som överlever den andra ska ärva allt. Det är ett sätt som används för att just säkra upp den efterlevande vid den avlidnes bortgång. Det är inte heller ovanligt att man då också, som ni, förordnar om vad som ska hända med egendomen när båda har avlidit (kallas sekundosuccession). Det som dock varit föremål för diskussion både inom rättsvetenskapen och i domstol, är hur ett förordnande om full äganderätt tillsammans med ett förordnande om så kallad sekundosuccession ska tolkas. Högsta domstolen har i ett gammalt rättsfall slagit fast att man inte kan skriva ett testamente där man föreskriver full äganderätt samtidigt som att man också skriver vad som ska hända med kvarlåtenskapen när efterlevande har gått bort. Ett sådant förordnande strider i sin natur mot varandra, man kan inte både bestämma att efterlevande fullt ska få äga egendomen, samtidigt som man bestämmer vad som ska hända med den när denne gått bort. Domstolen kom fram till att den kombinationen av förordnanden i ett testamente i stället ska tolkas som fri förfoganderätt och inte full äganderätt, om man samtidigt förordnar om vad som ska hända med egendomen efter efterlevandes bortgång (NJA 1950 s. 488).
Mot bakgrund av denna rättspraxis, som fastställts flera gånger sedan dess, har Skatteverket alltså av vad informationen jag kan tillgå, tolkat rättsläget rätt i denna del.
Vad är skillnaden på full äganderätt och fri förfoganderätt?
I praktiken innebär ovan alltså att du har ärvt med fri förfoganderätt i stället för full äganderätt. Det som detta egentligen innebär är att du inte får testamentera bort egendomen som du ärvt av din man, eller skänka bort det till någon annan. Det är den huvudsakliga skillnaden mellan att ärva med full äganderätt respektive fri förfoganderätt. I övrigt är du fri att disponera och fritt använda kvarlåtenskapen hur du vill i princip, genom att förbruka den, investera den eller sälja den.
Vad innebär då ert testamente?
Testamentet blir inte ogiltigt på grund av er formulering, utan det ges bara en annan innebörd. Det innebär alltså att det inte torde påverka giltigheten av testamentet i sig, och inte heller vad ni skrivit om vad som ska hända med kvarlåtenskapen efter bådas bortgång. På så vis kommer inte egendomen heller gå till Allmänna arvsfonden, utan kommer fördelas så som ni skrivit. Du kommer i stället för att ärva med full äganderätt, få din mans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, vilket i praktiken egentligen bara begränsar din rätt att testamentera bort den eller skänka bort den. I övrigt får du använda upp hans arv. Detta gäller som sagt arvet efter din make, det du själv har fått genom bodelningen efter hans bortgång är ju ditt med full äganderätt och det får du göra vad du vill med!
Jag förstår dig också som att ingen av er har några bröstarvingar, och således kränker inte heller testamentet någon annans arvsrätt. Det är endast bröstarvingar och inga andra släktingar som har laglottsskydd, alltså en lagstadgad rätt till arv. Finns det inga bröstarvingar, så står det er fritt att i ert gemensamma testamente testamentera bort allt ni äger.
Sammanfattning och råd
Sammantaget, utifrån den informationen som du framfört här, skulle jag säga att Skatteverket tyvärr tolkar rättsläget rätt vad gäller testamentets verkning. Det skulle delvis tappa syfte att både testamentera med full äganderätt och samtidigt förordna om vad som ska hända när den efterlevande gått bort, då den första avlidnas yttersta vilja inte ska kunna kränkas genom att du skulle få testamentera bort hans del. I praktiken blir det en viss skillnad mellan att ärva med full äganderätt respektive fri förfoganderätt, men skillnaden är inte stor. Hade ni velat att stiftelsen skulle ärva bara om ni båda gick bort samtidigt, hade ni fått skriva det så i stället.
Testamentesrätten är klurig och kokar i slutändan ned till tolkning av testamentet. Domstol har dock slagit fast att just ett förordnande om full äganderätt tillsammans med ett förordnande om sekundosuccession inte kan gälla samtidigt, och att en sådan kombination i stället ska innebära att man ärver med fri förfoganderätt. Vad gäller delen om att stiftelsen endast skulle ärva om ni båda gick bort samtidigt, är tyvärr också svårt att tolka ut ur testamentet så som det är formulerat. Du kan argumentera för denna tolkning, men min uppfattning är att det är svårt att nå framgång givet formuleringen och rättspraxis.
Jag hoppas att du fått någon vägledning i dina frågor! Önskar du vidare hjälp i processen av vår juristbyrå är du välkommen att återkomma till mig så kan jag sätta dig i kontakt med dem. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se
Bästa hälsningar,