Hur ska ett arv fördelas och vad kan man välja att testamentera bort?

2019-10-25 i Arvsskifte
FRÅGA
Mina två systrar gick bort härom året. Min ena syster har tre barn medan min andra syster hade inga barn men var gift. Hur fördelas arvet efter mina föräldrar? Samt hur stor del av kommande arv kan mina förändra välja att testamentera bort till andra/annat?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Som jag förstår det är dina föräldrar fortfarande i livet men du undrar hur arvet kommer att fördelas när de avlider, om familjekonstellationen fortfarande ser ut som du beskrivit i din fråga.

Det är ärvdabalken (ÄB) som reglerar hur ett arv ska fördelas när en person avlider. Det framkommer inte i din fråga om dina föräldrar är gifta eller inte, vilket har betydelse när ett arv ska fördelas. Jag kommer därför att gå igenom vad som gäller för både gifta, samt ogifta, par och avsluta med vad en testator kan välja att testamentera bort till någon annan än sina arvingar. Jag kommer även utgå från att du och dina systrar var helsyskon.

Om dina föräldrar inte är gifta

I Sverige fördelas arv utefter den s.k. parentelprincipen, vilket innebär att arvingar delas in i tre olika arvsklasser. Arvsklasserna regleras i 2 kap. 1–3 §§ ÄB. Den första arvsklassen regleras i 1 § och är arvlåtarens barn, dvs. bröstarvingar. Skulle någon av bröstarvingarna vara avlidna, ska bröstarvingarnas barn ärva i dennes ställe, vilket kallas istadarätt. Alla bröstarvingar tar även lika lott, vilket kallas stripalindelning. Det betyder att om det t.ex. finns 5 barn som ska ärva en avliden förälder, ska varje barn ta en femtedel av arvet.

I ditt fall blir det alltså såhär:

Låt säga att en av dina föräldrar avlider och den efterlevande föräldern väljer att göra en bodelning enligt 18 § sambolagen. Efter en bodelning visar det sig att den avlidne föräldern har 90 000kr som ska fördelas mellan arvingarna. Dina två systrar är avlidna, varav den ena har tre barn. Skulle dina systrar fortfarande varit vid liv, hade ni tagit en tredjedel var av de 90 000 kronorna (2 kap. 1 § 1 st. ÄB). Eftersom du är det enda syskonet som fortfarande är vid liv, får du din andel om 30 000kr, medan din syster som efterlämnade tre barn får dela på hennes lott, de får alltså 10 000kr vardera (2 kap. 1 § 2 st. ÄB).

Gällande din syster som inte efterlämnade några barn, där gäller det enligt 2 kap. 2 § 1 st. ÄB att hennes föräldrar ärver i dennes ställe. Det betyder alltså att den efterlevande föräldern skulle ärva hennes del (30 000kr), men skulle även denne vara avliden, är det du som enda kvarlevande syskon som ärver hennes arvslott (2 kap. 2 § 2 st. ÄB).

Om dina föräldrar är gifta

Om dina föräldrar är gifta och en av dem avlider, ska en bodelning göras först enligt 12 kap. 2 § äktenskapsbalken (ÄktB), samt 23 kap. 1 § ÄB. Den efterlevande maken kommer sedan ärva de gemensamma barnens del med s.k. fri förfoganderätt (jag återkommer senare till vad det kan ha för innebörd) enligt 3 kap. 1 § ÄB. Det innebär alltså att arvingarna inte får ut sitt arv från den först avlidne föräldern förrän den andra föräldern också avlidit.

När den efterlevande maken avlider, gäller samma sak som för om dina föräldrar var ogifta. Dvs. din avlidne systers barn tar hennes del, medan du tar din avlidne syster som inte hade några barns del.

Vad kan dina föräldrar välja att testamentera bort?

En testator kan i princip välja att testamentera bort hela sin egendom till vem eller vad som helst. Bröstarvingarna kan dock alltid begära en jämkning av ett testamente enligt 7 kap. 3 § ÄB för att få den del som utgör dennes laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten enligt 7 kap. 1 § ÄB.

I det här fallet skulle arvs- och laglotten räknas ut såhär:

Ni var 3 barn, vilket innebär att man delar kvarlåtenskapen om 90 000kr på 3, det blir då 30 000kr. Hälften av 30 000kr utgör då laglotten som du skulle ha rätt till om någon (eller båda) av dina föräldrar skulle välja att testamentera bort all sin kvarlåtenskap till någon/något annat.

En testator kan dock inte testamentera bort arv som denne fått med fri förfoganderätt eftersom arvet efter den först avlidne ska fördelas till dennes arvingar när den som ärvt med fri förfoganderätt avlider.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis är det alltså du, din systers barn och eventuellt din ena förälder som ärver om en av dina föräldrar dör. Maken som din syster lämnade efter sig ärver alltså ingenting (om inte dina föräldrar väljer att testamentera bort någon egendom till denne).

En testator kan i princip testamentera bort all sin egendom om denne så vill. Man kan dock inte testamentera bort bröstarvingarnas laglott och inte heller arv som testatorn tagit del i med fri förfoganderätt.

Med vänlig hälsning

Hanna Stenberg
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Arvsskifte (532)
2019-11-15 Kan man begära ut sin laglott när dödsboets tillgångar understiger dess skulder?
2019-11-12 Är det lönt att klandra ett arvsskifte där boutredningsmannen felaktigt klassificerat en överföring som gåva?
2019-11-12 Äganderätt mellan makar
2019-11-12 Arvskifte utan samtliga arvingar närvarande

Alla besvarade frågor (74750)