Hur ska ett arv fördelas mellan efterlevande make och bröstarvingar?
A har gått bort. Han efterlämnade änkan B och deras gemensamma son C, 29 år. B har dottern D, 32 år, från ett tidigare äktenskap. Dottern har under hela sin uppväxt bott hos A och B. Vid arvskiftet framkommer till B bestörtning att A har ytterligare ett barn, sonen E, som bara är 2 år gammal.
A har vid tidpunkten för dödsfallet enskild egendom om 700 000 kronor och giftorättsgods för 600 000 kronor samt skulder på 300 000 kronor. B har enskild egendom om 400 000 kronor och giftorättsgods uppgående till 100 000 kronor. Hon är skuldfri. C har tack vare en givmild mormor egendom om 1,5 miljoner kronor. Fördela egendomen beloppsmässigt. Samtliga dödsbodelägare vill ha maximal utdelning.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
För frågor gällande arv aktualiseras både Äktenskapsbalken (ÄktB) och Ärvdabalken (ÄB). Eftersom du inte nämner något eventuellt testamente kommer jag utgå från att sådant inte finns.
I samband med A:s bortgång ska först en bodelning göras mellan honom och B (23 kap. 1 § ÄB).
Bodelningen
I en bodelning inkluderas enbart giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Först måste A:s skulder avräknas från giftorättsgodset (11 kap. 2 § ÄktB), A:s skuld om 300 000 kr räknas då av på hans giftorättsgods.
Därefter ska det sammanlagda värdet av A:s och B:s giftorättsgods (alltså 300 000 kr + 100 000 kr) fördelas lika dem två emellan (11 kap 3 § ÄktB). Resultatet av bodelningen blir då 200 000 kr var som andelar. Alltså måste 100 000 kr från A:s giftorättsgods "ges" till B.
Efter bodelningen uppgår det sammanlagda värdet på A:s giftorättsgods till 500 000 kr (200 000 kr motsvarande vad han får behålla efter bodelningen och 300 000 motsvarande skulden som avräknades). Den enskilda egendomen om 700 000 kr kvarstår.
Arvet
A:s kvarlåtenskap motsvarar nu: 700 000 kr + 500 000 kr - 300 000 kr = 900 000 kr. Detta ska fördelas i form av arv.
I första hand är det A:s bröstarvingar, dvs. C och E som ärver A (2 kap. 1 § ÄB), men då A var gift med B tillfaller arvet henne (3 kap. 1 § ÄB). Detta gäller dock inte E som är att betrakta som ett särkullbarn eftersom han inte är barn till B, han har därmed rätt till att få ut sitt arv direkt. Då det inte finns ett testamente och A har två bröstarvingar fördelas arvet på två. E kan därmed få ut sin arvslott direkt. Denna motsvarar 450 000 kr (900 000 / 2).
C får först ut sitt arv vid B:s bortgång i form av efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvets storlek är inte nödvändigtvis densamma som när A dog utan det kvotberäknas genom att man vid tillfället då A gick bort dividerar C:s arvslott med B:s totala förmögenhet.
Eftersom B:s tillgångar motsvarar 600 000 kr (200 000 kr i giftorättsgods + 400 000 kr i enskild egendom), lägger man dessutom till de 450 000 kr som motsvarar C:s arvslott motsvarar B:s totala förmögenhet 1 050 000. C:s andel blir därmed ca 42,86 % (450 000 / 1050). Fram till det att B går bort förfogar hon över dessa med fri förfoganderätt, vilket innebär att dessa inte får testamenteras bort (3 kap. 2 § ÄB). Därefter kommer C ha rätt till sin andel samt hälften av den resterande kvarlåtenskapen från sin mor (B har ju två bröstarvingar). Den kvarvarande hälften kommer tillfalla D.
Sammanfattningsvis
E får i egenskap av särkullbarn ut sin arvslott direkt medan C får vänta på att få ut arvet från sin far när hans mor dör. Han kan då först ta ut sitt efterarv som en andel av B:s kvarlåtenskap. Därefter fördelas kvarstående kvarlåtenskap lika mellan honom och D.
