Hur ser jag till att min sambo kan sitta kvar i orubbat bo om jag avlider?
Hej,
Jag och x ska köpa en gemensam gård. Vi går in med lika delar pengar och lånar lika delar pengar.
Vi har särkullbarn på båda håll. Vi är inte gifta. Vi behöver skriva ett samboavtal. Hur går vi till väga? Vad behöver vara med i avtalet?
Om det händer oss något vill vi kunna bo kvar i orört bo till den andra också lämnar. Då faller arvet ut till barnen.
Hälsningar
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Sammanfattning på svar
I eran situation där ni vill se till så att den av er som överlever den andre ska kunna bo kvar i ert gemensamma hus så krävs mycket riktigt en reglering. Däremot så är det inte ett samboavtal som är det viktiga i eran situation. Ett samboavtal reglerar nämligen enbart hur ert boende och bohag skulle delas upp er emellan vid en eventuell separation. Det ni behöver upprätta är ett varsitt testamente. Där ni testamenterar eran vardera halva av huset till varandra. Utöver det behöver ni se till att vardera en av er har andra tillgångar som era barn kan ärva, som minst motsvarar deras laglott, vilket är hälften av den avlidnes totala förmögenhetsmassa.
Mina råd till er
-Upprätta varsitt testamente där ni testamenterar eran vardera halva av ert gemensamma hus till varandra. Så att om den ena avlider så ärver den andre dennes halva av huset.
-Se till så att ni båda har andra tillgångar som minst motsvarar hälften av vardera persons totala förmögenhet (halva huset + allt annat av värde som denne äger, som halva ert bohag, pengar, bil, båt osv). För annars kan den avlidnes barn kräva pengar ifrån huset för att deras laglott ska täckas. Att ni båda ska se till att ha andra tillgångar som motsvarar hälften av varderas totala förmögenhetsmassa beror på att ni inte vet vem av er som kommer avlida först. Så genom att täcka upp för detta hos båda så ser ni till att båda är skyddade.
-Boka tid hos en jurist för att diskutera er situation samt upprätta testamenten. Om ni vill boka tid hos någon av våra jurister så kan ni göra det här.
Rättsutredning
Reglerna kring arv och testamente regleras i ärvdabalken (ÄB).
Om ni vill se till att ni sitter i så kallat orubbat bo, med andra ord att den andra kan bo kvar i erat gemensamma hus om en av er dör så finns det några viktiga regler att känna till.
Särkullsbarns rätt till sin arvslott eller laglott direkt
Om en av er skulle dö och ni inte har skrivit något testamente så har dennes särkullbarn rätt att ärva sin arvslott direkt (3:1 1st ÄB). Med arvslott så menas alla tillgångar som den av er som avlidit innehade vid sin bortgång. I erat fall där ni är sambos och äger halva huset var så innebär det att värdet av halva huset skulle tillfalla särkullbarnet/en till den avlidne.
Det går dock att skriva ett testamente som enbart ger ens barn rätt att ärva deras laglott. Laglotten är hälften av vad arvslotten skulle ha varit (7:1 ÄB). Därmed kan ni som ogifta föräldrar testamentera bort upp till hälften av era tillgångar till någon annan än era barn. Så länge ni uppfyller kravet om att inte inkräkta på barnens laglott.
Om man har flera barn så ska de gemensamt dela på arvslotten eller laglotten. Så den del som ska gå till barnen blir inte större eller mindre beroende på hur många barn man har.
Exempel: En pappa har avlidit och testamenterat att barnen som är två stycken ska ärva enbart sin laglott. Medan hans sambo ska ärva resterande hälften av hans tillgångar. Hans tillgångar ligger på totalt 2 miljoner kronor.
Då kommer hans sambo att ärva 1 miljon kronor (50%) och barnen får dela på laglotten (50%) som blir 1 miljon kronor och får därmed 500 000 kr var.
Om denna pappa bara hade haft ett barn och testamenterat likadant som innan och haft lika mycket tillgångar så hade fördelningen istället sätt ut enligt följande.
Sambon hade fått 50% vilket blir 1 miljon kronor och barnet hade fått laglotten (50%) på 1 miljon kronor.
Exemplet här visar att storleken på laglotten förändras inte av hur många barn som ska ärva. Utan de får dela på samma summa pengar oavsett hur många de är.
Testamente
När man vill reglera hur ens tillgångar ska fördelas vid ens bortgång så skall man upprätta ett testamente. Reglerna om testamente finns i kapitel 9-14 i ärvdabalken.
I era testamenten bör ni alltså testamentera eran vardera halva av huset till varandra. På det viset så undgår ni att den andres barn kan kräva att ni köper ut dem ur huset eller att ni behöver sälja huset och dela pengarna med den andres barn om en av er går bort.
Dock måste ni se till att det finns andra tillgångar hos den som går bort (med andra ord er båda, på grund av att ni inte vet vem som går bort först). De tillgångarna måste minst ha samma värde som barnens laglott, alltså hälften av vardera persons tillgångar.
För om vardera persons tillgångar utöver huset inte uppgår till värdet av barnens laglott så kommer den som överlever den andre att behöva köpa ut den avlidnes barn ur huset. Alternativt sälja huset och fördela pengarna mellan sig och barnet/en till den avlidne så att de får sin laglott. På grund av att om barnen/t inte kan få ut sin laglott genom andra tillgångar så får de rätt till så stor del av den avlidnes del av huset att deras laglott täcks upp (7:1 ÄB).
Man kan givetvis testamentera så att barnen ärver mer än sin laglott men mindre än sin arvslott om man vill det. Laglotten är dock det minsta som ens barn har rätt att ärva.
Exempel: Om vi återgår till tidigare nämnda exemplet där en pappa dör och har testamenterat att sambon ska ärva hälften av hans tillgångar och hans två barn ska ärva sin laglott. Nu tänker vi oss att hans totala tillgångar är 2 miljoner kronor fortfarande. Men 1,5 miljoner kronor sitter låsta i hans halva av huset som han äger gemensamt med sin sambo.
Här vill han alltså att sambon ska ärva 50% 1 miljon kronor och att barnen ska ärva sin laglott (50%) som blir 1 miljon kronor.
Här kan barnen inte få ut sin laglott om inte hans sambo köper ut dem ur huset. För det finns ju enbart 500 000 kr i andra tillgångar än huset. De pengarna motsvarar ju enbart halva barnens laglott och därmed får barnen rätt till en del av husets värde.
Om sambon inte har råd att köpa ut barnen genom att betala dem de övriga 500 000 kronorna så kommer hon behöva sälja huset så att barnen kan få sin laglott.
Detta exempel visar på hur viktigt det är att ni båda har andra tillgångar än de som är låsta i huset i er situation. Om det är viktigt för er att den andre ska kunna bo kvar i erat gemensamma hus när en av er avlider.
Viktigt att veta angående barns rätt till laglott:
Om era testamenten skulle kränka något av era barns rätt till dennes laglott så måste det barnet begära jämkning av testamentet för att få rätt till sin laglott (7:3 ÄB). Om barnet inte gör det inom 6 månader ifrån att hen erhöll testamentet så bortfaller den rätten för barnet. Med andra ord är inte ett testamente som kränker sina barns laglott automatiskt utan verkan. För att den delen av testamentet som kränker laglotten ska sakna verkan så måste barnet som berörs av det begära jämkning av testamentet. Är det flera barn så måste vardera en av de begära jämkning för just sin del. Barnen begär jämkning genom att framföra sin begäran till testamentstagaren (den som ärver enligt testamentet).
Hoppas att ni fick svar på eran fråga!
Med vänlig hälsning
