Hur ser arvsfördelningen ut om efterarvsrätt finns?

2019-03-27 i Efterarv
FRÅGA
jag och min fru har 2 barn var från tidigare äktenskap. Vi har skrivit ett gemensamt testamente till förmån för varandra. Det finns en vädjan till våra barn att avstå laglotten till förmån för den efterlevande parten.Jag ger ett exempel om jag dör före min fru och boets tillgångar är 2 000 000 då är ju arvet till mina barn 1 000 000 kr, dom har ju då arvsrätt till 500 000 kr var eller 250 000 kr var i laglott. Om dom då avstår sin laglott till förmån för min fru så får ju då hon dom 1 000 000 kr med fri förfogande rätt.När hon sedan dör så säger vi att boets värde är bara 1 000 000 kr. Hur fördelas dom pengarna mellan våra barn hennes 2 och mina 2 barn.
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.

Jag har tolkat din fråga som

Reglerna om arv och testamente finns i ärvdabalken (1958:637).

Pågrund av laglottsskyddet kan man inte göra sina barn arvslösa utan samtycke. Särkullbarn (barn i tidigare äktenskap) har alltid rätt att välja om de vill få ut sitt arv direkt vid ett arvsskifte eller vänta till efter att den andre maken avlider. Särkullbarn som väntar med att ta ut sitt arv får en s.k. efterarvsrätt.

Efterarv
Enligt svensk rätt tillfaller den avlidnes kvarlåtenskap den efterlevande maken, 3:1 ärvdabalken. Den efterlevande maken kommer att få en så kallad fri förfoganderätt till den avlidnes kvarlåtenskap. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande har rätt att disponera fritt över kvarlåtenskapen så länge som denne är i livet. Rätten att disponera över kvarlåtenskapen ger dock inte den efterlevande rätten att testamentera bort egendomen, utan den ska tillfalla den avlidnes arvingar som har rätt till efterarv. Detta innebär att arvingarna (barn, föräldrar och syskon) till den avlidne får vänta tills att den efterlevande maken avlidit. Eftersom värdet på det som den efterlevande maken har fri förfoganderätt över både kan minska eller öka med tiden så räknar man på efterarvet i kvotandelar istället för en summa.

Storleken på efterarvet bestäms genom att fastställa en kvotdel vid den första avlidne makens död. När den andra maken avlider ärver arvingarna till den första maken en kvotdel av dennes dödsbo. Kvotdelen motsvarar det ursprungliga arvets andel av den efterlevande makens totala förmögenhet.

Exempel
När make A avlider efterlämnar han sig maka B och två särkullbarn. Efter bodelning tillfaller 2.000.000 kr maka B, vilket B har full äganderätt till 1.000.000 kr och fri förfoganderätt över resterande 1.000.000 kr. A:s särkullbarn har då ett efterarv på 1.000.000 kr från A. Kvotdelen som särkullbarnen har rätt till är (1.000.000 / 2.000.000) = 1/2 kvotdel.
Om vi säger att maka B efterlämnar sig en kvarlåtenskap på 1.000.000 kr några år senare. Då har särkullbarnen rätt till ett efterarv på 1/2 kvotdel av maka B:s kvarlåtenkap, d.v.s. 500.000 kr (1/2 x 1.000.000) som dessa får dela på.

I exemplet har särkullbarnens del minskat med åren, men deras del skulle lika gärna kunna ha ökat. Detta är en risk som arvingar med efterarvsrätt får acceptera.

Svar på din fråga
Dina barn kan avstå från att plocka ut sitt arv direkt och därmed få rätten till efterarv. Detta är inget ni kan bestämma utan är upp till dem. Om dina barn avstår från att plocka ut sitt arv direkt så samtliga barn dela på 250.000 kr vardera.

Jag hoppas jag förstod din fråga rätt och att du fick svar på din fråga.

Vänligen,

Malcolm Hamilton
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Efterarv (581)
2019-04-12 Hur fungerar efterarvsrätt?
2019-03-31 Syskonbarnens rätt till efterarv
2019-03-31 Makars rätt av förfoga över arvet
2019-03-31 Efterarv och beräkning av efterarv

Alla besvarade frågor (68067)