Hur samspelar bodelning, testamente, laglott och efterarv?
Tankeställningar kring testamente, äktb 12:2 och taxeringsvärde i bouppteckningen.
Hej, Vi är 2 st särkullbarn och vår pappa har gått bort. Det finns ett testamente där det uttyckligen står att efterlevande maka ska erhålla all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, dock om vi bröstarvingar kräver laglott kommer vi ej att erhålla något ytterligare arv. Efterlevande maka åberopar äktb 12:2, att vardera maka får behålla sitt giftorättsgods. Om vår pappa har 1 miljon kr i kvarlåtenskap. Vad innebär detta för oss som bröstarvingar, har vi nu rätt till att få hela arvslotten direkt eller måste vi avstå från arvet tills efterlevande maka har gått bort, eller är vi fortfarande tvungna att begära jämkning för att få ut laglotten? Är det testamentets kriterier som fortfarande styr eller nollställs det p.g.a äktb 12:2?
Gällande taxeringsvärde i bouppteckning, jag har läst tidigare svar från er att det är marknadsvärdet som bör prioriteras enligt Skatteverkets uppmaning, med undantag ifall dödsbodelägarna har kommit överens om att taxeringsvärdet ska användas. Problemet är det har aldrig förts en dialog om att endast taxeringsvärdet ska användas, finns det någon lag/uppmaning som ni kan hänvisa till? Om en bouppteckning nu har skickats in till Skatteverket med endast taxeringsvärden, finns det någon åtgärd för oss särkullbarn att hävda att vi vill att endast marknadsvärdet ska användas när själva bodelningen äger rum?
Tacksam för all hjälp ni kan bistå med.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Allmänt om frågan
Jag uppfattar det som att du ställer tre frågor. För det första undrar du om åberopande av 12 kap. 2 § äktenskapsbalken (ÄktB) nollställer testamentet. För det andra undrar du om taxeringsvärde eller marknadsvärde beaktas vid, vad jag antar, fördelningen av fastighet. För det tredje frågar du hur er arvsrätt påverkas. Jag förmodar att jag kan komma med ett glädjande och förhoppningsvis förståeligt svar.
Hur påverkar 12 kap. 2 § ÄktB?
Vad 12 kap. 2 § ÄktB innebär och det som i detta fall har åberopats är att vardera part ska som sin andel behålla sitt giftorättsgods. Innebörden är att den egendom som är efterlevande makes tillfaller denne och den egendom som tillhörde den avlidne tillfaller dödsboet. Ett testamente påverkar inte bodelningen utan berör enbart vad som sker med den egendom som tillhör dödsboet efter bodelningen. Den enda påverkan som 12 kap. 2 § ÄktB har i detta fall är att fördelningen av egendom mellan makarna (dödsboet och make) faller ut annorlunda än annars. Huvudregeln är annars att det ska ske en likadelning (se 11 kap. 3 § ÄktB). Härav står testamentariska förordnandet fast med samma innebörd. Det är viktigt att separera bodelning från arvskifte och bodelning måste alltid ske innan arvskifte förrättas (23 kap. 1 § ärvdabalken, hädanefter ÄB).
Taxeringsvärde eller marknadsvärde?
Du nämner inte i frågan vilken egendom som avses varvid jag utgår från att det angår värderingen av fastighet då det handlar om taxeringsvärde. Dessvärre råder inga uttryckliga regler om fastighetsvärdering i detta fall men en allmän huvudregel inom merparten juridiska områden är att värdering sker utifrån marknadsvärdet. Vanligtvis sker detta genom anlitande av (varsin) mäklare eller att enighet råder angående marknadsvärdet. Om marknadsvärdet inte kan fastslås är taxeringsvärdet en lämplig utgångspunkt. Det går inte att på förhand besluta om viss fördelning i bodelningen annat än om makarna står inför omedelbar äktenskapsskillnad, varför en tidigare utfästelse om taxeringsvärdesbedömning inte är bindande (9 kap. 13 § ÄktB). I det fall taxeringsvärdet har uppförts i den slutgiltiga bodelningen och denna har antagits av parterna kommer detta ses som en överenskommelse om att taxeringsvärdet ska råda. Om bodelningsavtal däremot inte har slutits kan inte taxeringsvärdet beslutas i strikt bemärkelse om inte både dödsbodelägarna och efterlevande make är eniga därom. Vid oenighet ska bodelningsförrättare förordnas på begäran. Om bouppteckningsman för dödsboet har förordnats utgör denne även bodelningsförrättare (17 kap. 1 § ÄktB).
Från det värde som fastställs ska latent skatteskuld dras av. Latent skatteskuld innebär att vinst på fastigheten ska beskattas med omkring 20%, varvid avdrag i bodelningen alltid göras för denna summa (se NJA 1975 s. 288 och).
Hur påverkas ert arv?
Eftersom att ni är särkullbarn råder som huvudregel att ni har rätt till arv omedelbart utan inväntan på efterlevande makes frånfälle (se 3 kap. 1 § ÄB). Det testamentariska förordnandet tillställer i detta fall dock efterlevande make all egendom med fri förfoganderätt, vilket föranleder viss annan ordning för utfående av arv. Makar ärver inte varandra och eftersom förordnandet i detta fall stadgar "fri förfoganderätt" råder att all dödsboets egendom förr eller senare ska fördelas lika på er bröstarvingar (se 2 kap. 1 § ÄB). Utgångspunkten är att denna fördelning sker först vid efterlevande makes frånfälle som konsekvens av testamentet (jfr 12 kap. 1 § och 3 kap. 1-2 §§ ÄB samt NJA 1950 s. 488 och NJA 1963 s. 11).
Bröstarvingar åtnjuter ett laglottsskydd med rätt till utfående av halva arvslotten då testamentariskt förordnande inskränker arvsrätten (7 kap. 1 § ÄB). Genom att begära jämkning av testamentet kan således hälften av arvet utfås omedelbart (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten eliminerar inte efterarvsrätten utan densamma kvarstår om än i halverad omfattning eftersom laglottsskyddet självfallet inte innebär att mer än det totala arvet kan utfås. Detta följer av er efterarvsrätt i sig. Det kan dock påpekas att efterarvet utgår i form av en andel i efterlevande makes dödsbo och inte i ett fast belopp. Jag avstår från att gå närmare in på denna förklaring då det lätt blir förvirrande men kan nämna att det stadgas i 3 kap. 2 § tredje stycket ÄB.
Sammanfattning
Bodelningen påverkar inte testamentets giltighet i detta fall. I bodelning ska värdering alltid ske utifrån marknadsvärdet och det finns ingen bestämmelse som stadgar detta. Bostad som inte kan värderas bedöms utifrån taxeringsvärde eller överenskommelse mellan parterna i bodelningen, ingen bestämmelse finns för detta heller annat än att det som utgångspunkt är parterna som förrättar bodelningen (se 9 kap. 5 § ÄktB). Det testamentariska förordnandet hindrar inte att ni begär ut er laglott omedelbart och att ni begär ut er laglott hindrar inte att ni erhåller resterande arv i form av efterarv vid efterlevande makes död.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Vänlig hälsning,
